Matematik begrepp

Alla Inga Spara

• Fler Handlar om antalsjämförslse
• Färre Handlar om antaljämförelse
• Mer Handlar om kvantitetjämförelse. Handlar om volymen och mängden i jämförelse med något
• Mindre Handlar om kvantitetjämförelse. Handlar om volym och mängden i jämförelse med något annat
• Många Handlar om antalet, i jämförelse med något
• Mycket Handlar om kvalitet (volymmässig och viktmässig) jämförelse
• Stor Storlek på något. Handlar om volym eller area och som jämförs med något annat. Kan finnas normer
• Liten Storlek på något. Handlar om area eller volym och som i jämförelse med något annat. Kan finnas normer
• Polyeder Tredimensionell. Består av ändligt många plana områden
• Rätblock Begränsas av 6 rektanguläraområden som är parvis parallella. Polyeder vars sidoytor är rektangulära. Tredimensionell.
• Kon Figur i ett plan och en punkt som ligger utanför detta plan. Punkten är figurens spets. Planet kan vara vilken figur som helst. Tredimensionell
• Klot Klot är en kropp i rummet som består av alla punkter vars avstånd i en fix punkt (medelpunkten) är mindre än eller lika med ett givet avstånd (radien).
• Halvklot Ett halvklot som har en plan yta.
• Kub Rätvinklig geometisk objekt (polyeder), begränsas 6 kvadrater, sidor lika långa, vinklar lika stora.
• Cylinder Bestäms av en figur som ligger i ett plan och en sträcka som inte är parallell med detta plan. Cylinderns bas. Från basen som dras upp oändligt många gånger så att vi får en kopia av basen ovan. Alla cylindrar är inte prisma (månghörningar)
• Tetraeder Polyeder som har fyra sidoytor som består av trianglar. Tetra pack. Tetra-fyra
• Prisma Samma definiton som cylinder. Där basytan kan vara vilken polygon (månghörning) som helst "kantiga former"
• Pyramid Underkategori kon. Basytan vilken polygon (månghörning) som helst. Pyramid måste alltid ha kantiga former
• Fyrhörning Tvådimensionell. Har fyra sidor
• Parallelltrapets Tvådimensionell. Fyrhörning. Där minst två sidor är parallella
• Parallellogram Tvådimensionell. Fyrhörning där sidorna är parvis parallella
• Rektangel Fyrhörning, tvådimensionell. Lika stora vinklar (rätvinklig 90 grader)
• Romb Tvådimensionell. Fyrhörning med lika långa sidor.
• Kvadrat Tvådimensionell. Fyrhörning med lika långa sidor och lika stor vinklar (rätvinkliga 90 grader)
• Ellips Ellips är en kurva som består av alla punkter vilkas sammanlagda avstånd till två givna punkte är konstant. Det två givna punkterna kallas brännpunkter. Storaxel och lillaxel.
• Cirkel Punkter som ligger på (inom) ett givet avstånd (radien) från en given punkt (medelpunkt). Cirkeln är en plan sluten kurva. Där avståndet r är lika långt hela tiden till medelpunkten. Tvådimensionell
• Pentagon Tvådimensionell. Polygon(månghörning) med fem hörn och fem sidor.
• Triangel Trehörning. Tvådimensionell. Består av 3 sträckor som är sammanlänkade, skärningspunkten är hörnen. Vinkelsumman 180. Finns olika typer av trianglar
• Rätvinklig triangel Triangel där en vinkel är 90 grader (rät)
• Liksidig triangel Triangel där alla sidor och vinklar i triangeln är lika stora (60 grader)
• Likbent triangel Där två och tre sidor i triangeln är lika långa och vinklarna lika stora
• Hörn Där tre kanter möts i en tredimensionell figur, där två sidor möts i en tvådimensionell figur
• Kant Området där två sidoytor möts i en tredimensionell figur. Eller tvådimensionell
• Sida Sträckorna mellan hörenen i en geometrisk figur. I tredimensionell figur är sidorna de platta områdena. I en tvådimensionell figur är sidan samma sak som kant
• Rät vinkel Vinkeln mellan en figurs vinkelben är 90 grader
• Spetsig vinkel Vinkeln är mindre än rät vinkel 90 grader.
• Trubbig vinkel Vinkel är större än rät vinkel (90 grader) men mindre än 180 grader
• Omkrets Längdens summa på en geometrisk fikus rand. Beräknas olika beroende på figur
• Volym Storheten på en geometrisk kropp. Hur mycket något rummer tex dm3 (basytan *höjden)
• Area Storheten hos en tvådimensionell figurs yta. Anges i enheten cm2. Area är lika med längden*bredden på en figur
• Linje Endimensionell (en dimension). En linje är en kurva som kan vara rak eller böjd. Ofta uppfattas en linje som rak medans kurva böjd. Kan vara begränsad (sträcka), begränsad år ett håll (stråle) eller obegränsad (rät linje)
• Kurva Endimensionell (en dimension). Uppfattas ofta som en böjd linje. Kurvor är alla sträckningar i det plana området. Däremot är alla kurvor inte linjer. Sluten kurva =cirkel/ellips. Börjar och slutar på samma plats
• Punkt Nolldimensionell. Punkt kan ligga på en linje, ett plan eller i rymden. En punkt kan inte ritas då den saknar utsträckning. Vid en punkt finns oändligt många tal. Punkt är således en representation för att kunna utgå från något
• Sträcka Är en linje som är begränsad åt båda håll av två punkter. Begränsad del av en linje. Endimensionell (en dimension)
• Diagonal Sträcka som förbinder två INTE närliggande hörn.
• Diamater En rät linje från cirklens rand genom medelpunkten. Finns oändligt många diameter i en cirkel
• Radie Sträcka från cirklens medelpunkt till en punkt på cirklens rand. Det finns oändligt många radie i en cirkel. En halv diameter= radien
• Medelpunkt Centrum, den punkt som ligger lika långt från alla punkter på tex cirkel eller sfären.
• Kommunikativa lagen Matematisk lag (räknelag) som gäller för addition och multiplikation. Kan kasta om termerna/faktorerna utan att resultatet förändras. A+b=b+a osv
• Naturliga tal Grundtalen 1, 2, 3, osv ibland räknas inte. Alltså positiva heltal
• Heltal Är både det positiva heltalen och negativa heltalen
• Siffra Tecken som representerar ett naturligt tal mellan 0-9. Symbolerna kallas siffror
• Uppgift Är något som ska lösas är en uppgift
• Tal Ett tal representeras av en eller fler siffror, för att ange antal eller ordning i en följd
• Delningsdivision Ä när man delar upp talet tex 5 dividerat på 2. Dela up 5 två gångger
• Innehållsdivision Hur många gånger få tex 2 plats i 5 vid division mellan 5/2
• Primtal Naturliga tal som är större än eller lika med 1 och är delbart med 1 eller sig självt. Ska bli jämna tal!
• Fingertal Att man använder fingrarna och ger dem talordning. Kan variera från person till person, hur man använder fingertal och vart man börjar räkna. EN fas barn går igenom innan de kan det i huvudet.
• Delbarhet Regler för jämn delbarhet med 2, 5, 3 osv
• Kardinaltal Antaluppfattning. Man har uppfattning om talet. Typ finns de fem elefanter i ett rum och vi flyttar runt elefanterna är där forfarande fem. Mängder som innehåller lika många (föremål) element sägs ha samma kardinaltal.
• Positionsystem Siffrorna position avgör värdet på talet. Vårt talsystem är ett positionsystem med basen 10
• Ordningstal Vilken i ordeningen något är, 5 e plats, 27 året osv
• Ordinaltal Att veta ordningen i talraden utan att räkna efter. Vad kommer före 7 eller vad kommer efter 36
• Räknetal Lager som hjälper oss med vad vi får göra i tex de fyra räknesätten. Kommunkativa a+b=b+a, associativa (a+b)+c=a+(b+c) och destubitiva (a+b)(c+d)
• Siffersumman Summan av sifforna i ett tal. Bra att kunna vid delbarhet tex 3 med stora tal osv
• Differens Skilland. Resultatet av en subtraktion
• Summa Resultatet av en addition
• term tal som adderas eller subtraheras
• Tiokamrater 10 kamrater (bildar talet 10 med tal mellan 0-10). Bassystemet bygger på basen 10 i vårt positionsystem.
• Addition Innebär att tal läggs ihop.
• Subtraktion Innebär att tal dras ifrån varandra
• Multiplikation innebär för naturliga tal upprepad addition.
• Division Är invers till multiplikation. täljare dividerat med nämnaren är lika med kvot. Finns olika typer av division. Att dividera är samma sak som att multiplicera med invirade talen
• Hinduarabiska siffror Siffrorna 0-9. Vanligaste systemet för den symboliska representationen av siffror i världen.
• Rest Tal som blir kvar vid division av ett heltal med ett posivit heltal. Minnessiffran i en division är det som kallas för rest
• Kvot Resultatet av en division
• Produkt Resultatet av en multiplikation
• Faktor Talen som multipliceras vid en multiplikation.
• Täljare De tal som ska divideras i en division kallas för täljare (står alltid längst upp)
• Nämnare Är hur många delar täljaren ska delas i. (Står underst på bråkstrecket)
• Förlänga Mutiplicera båda nämnaren och täljare med samma antal. Det för att skapa en gemensam nämnare.
• Biljon Är ett prefix. 10 upphöjt till 12, en miljon miljoners. Prefix tera (T)
• Miljard Är ett prefix. Är 10 upphöjt till 9 (potensform). en tusen miljoner. Prefix giga (G).
• Miljon Är ett prefix. Är 10 upphöjt till 6. Är en miljon. Prefix är Mega (M).
• Enhet Måttenhet på storheter. Tex kg (kilogram) i vikt, m (meter) för längd osv
• Kubikmeter Volymenhet
• Kvadratmeter areaenhet
• Milli prefix för tusendel (m). 10 upphöjt till -3.
• Centi Prefix för hundradel (c). 10 upphöjt till -2
• Deci Prefix för tiondel. Är 10 upphöjt till -1.
• Hekto Prefix för hundra (h). 1 Hekto betyder 100 g
• Kilo Prefix för 1000 (k). 1 kg är 1000g.
• Procent Tecken %. Betyder hundra del. Kan prata om procentenheter. Används i rea, skatt, ökning, minskning och opinionsundersökning
• Promille Betyder tusendel- små mängder av enheten. Används exempelvis vid mätning av alkohol i blodet
• Fibonaccis talföljd. Ett exempel sätt på hur man kan se mönster, ökar ens förståelse, för at kunna se samband. 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13
• Gyllene snittet Ett matematiskt snitt som finns i naturen, konsten osv. och som anses ge de perfekta förhållandet. sträcka a/b=1, 618 alt b/a=0, 1618. Går att bevisa genom fibonaccis talföljd
• Medelvädet Ett annat ord för snittvärde.
• Medianen För att beräkna behöver du storleks ordna värdena och hitta talet/talen i mitten. Är där två tal adderar du dem och sedan dividerar dem för att få median värdet.

Alla Inga Spara