Microbegrepp

Alla Inga Spara

• Efterfrågad kvantitet enkelt uttrycks vad som efterfrågas när vi är på en given D-kurva (demand, efterfrågan). Efterfrågade kvantitet är hög när priset är lågt och tvärt om. Efterfrågan kvantitet är hur stor efterfrågan på kvantitet vid olika priser
• Efterfrågan då pratar vi om efterfrågebeteendet och att d-kurvans position har ändrats. Efterfrågan: om kurvan När d-kurvan skiftas, skiftas efterfrågan.
• Law of demand: Lagen om efterfrågan. Empirisk observation. Lägre pris -> högre efterfrågad kvantitet. Högre pris -> mindre efterfrågad kvantitet.
• Law of supply Lagen om utbud. Utbudskurvan visar minsta pris ett bolag måste ha för att få ihop marginalerna (S-kurvan). Skulle man kunna ta högre pris sker överskott.
• Välfärdsegenskaper när det gäller jämvikt på en perfekt konkurrensmarknad: i känner inte till någon bättre resurshantering. Den sista produkt som säljs sammanfaller priset med marginalkostnaden för produkten. Alla köpare som vill ha en vara får tag på den i jämvikt. Likadant med företag att samtliga företag får sålt sin vara. Sista priset är lika med P*=MC= kundens maximala betalningsvilja
• Komplementvaror Något man har ihop och konsumerar tillsammans t.ex. Räkor och vitt vin, skidor och bindningar osv.. Exempel: Går priset på räkor upp minskas efterfrågan på vitt vin och D-kurvan skiftar till vänster.
• Substitut Varor som kan konsumeras istället för, t.ex. Te och Kaffe eller Kebab & Falafel, behöver inte vara perfekta substitut. Perfekta Substitut är när man tycker lika om 2 varor. Pris på kebab går upp – ökas efterfrågan på falafel och D-kurvan skiftar åt höger
• Faktorpriser = Input priser nputs är människor, maskiner, datorer, verktyg. Högre input priser = Priser till slutkund ökar Högre elpriser = Högre produktionskostnad = Högre marginalkostnad = utbudet minskar När S-kurvan skiftar åt vänster blir det högre priser och utbuden kvantitet minskar tillsammans med utbudet.
• MRS, Marginell substitutionskvot Hur mycket konsumenter är villig att byta ut varan på vertikal axel, för ytterligare en vara på den horisontella axeln och fortfarande befinna sig på samma Indifferens-kurva och ha det lika bra.
• Budgetlinjen Maximala möjliga kombinationen av vad vi kan konsumera. Utgår från att alla har ett belopp (inkomst) som spenderas på konsumtion.
• Lagen om avtagande marginalprodukt Så småningom så kommer ytterligare användning av input att ge succesivt mindre och mindre ökning i outputs
• Lagen om avtagande marginalnytta Avtagande marginalnytta av förmögenhet om man redan är förmögen.
• Lagen om stigande marginalnytta Nyttan ökar ju längre till höger och högre upp du kommer. Risklover
• Marginalintäkt Förändring i total intäkt när man ökar/minskar sin försäljning med en enhet.
• Marginalprodukt outputförändring som fås då ytterligare en enhet input används
• Marginalkostnad ytterligare kostnad som tillkommer för att producera ytterliggare en enhet output (vara / tjänst)
• Efterfrågans priselasticitet Hur mycket den efterfrågade kvantiteten förändras vid prisförändring Styr hur priskänslig efterfrågan ä. Hur många % ändras efterfrågad kvantitet om priset ändras 1%. Inelastisk prisokänslig elastisk priskänslig -1 elastisk >-1 Inelastisk
• Product Quality Assurance Om jag ser en produkt som marknadsförs till hög kostnad tror jag som konsument att det är bra kvalitet på varan som svarar mot kundens förväntningar.
• The Full Disclosure Principle Generellt föreligger assymmetrisk information om produkter, dvs tillverkaren vet mer om vilken kvalitet de har än köparen. Generellt kan man utgå ifrån att produkter som håller högre kvalitet säljs med mer generösa garantivillkor, tex längre garantitid.
• The lemons principle Handlar om asymmetrisk information, här betraktas marknaden för begagnade bilar och informationsasymmetrin yttrar sig i att köparna inte kan avgöra om en bil är bra eller inte (om bilen inte är bra kallas den en Lemon). Säljarna vet däremot om de har en Lemon eller en bra bil till försäljning. Asymmetrisk information!
• Producentöverskott Pris - marginalkostnaden (MC) Företaget får mer pengar över om priset är högre än vad marginalkostnaden är, pengar som kan läggas på fasta kostnader eller till resultatet, MC är 5 kr för producera en flaska, säljer den för 10 och får ett producentöverskott på 5 kr.
• Konsumentöverskott maxbetalningsvilja – pris Om man får en vara för ett lägre pris än vad sin max.betalningsvilja uppstår konsumentöverskott. T.ex. du har men max.betalningsvilja på 150 kr för en pizza, pizzan kosta 100 och ett konsumentöverskott uppstår på 50 kr.
• Teknologi relationen mellan inputs & maximal output av varje given inputmängd Teknologiska förbättringar får alltid mer output av varje given input mängd
• MRTS, Marginell teknisk substitutionskvot hur mycket av kapital man kan byta bort mot ytterligare en enhet arbetskraft med oförändrad produktionsnivå. KVAR PÅ ISOKVANT
• Paretoeffektiv allokering: (samhällsekonomisk effektiv/ Effektiv allokering): tillstånd där alla möjliga vinster av handel uttöms. Exempel en perfekt konkurrensmarknad i jämvikt. Jämvikten på en perfekt konkurrensmarknad är paretoeffektiv. I jämvikt görs alla möjliga ömsesidigt gynnsamma byte
• Utbudsöverskott Utbuden kvantitet> (är större än) den Efterfrågad kvantitet Kan bero på att prisgolv
• Efterfrågeöverskott Efterfrågad kvantitet> (är större än) Utbuden kvantitet Kan bero på pristak
• Fullständighet Varje individ kan rangordna alla varukorgar. Individuell, varukorg betraktas mot en annan, vilken som är bäst. Finns inget rätt eller fel.
• Monotona preferenser Mer är bättre! Men måste ligga på budgetlinjen
• Konvexa Preferenser Ofta vill vi konsumera lite av varje, istället för att konsumera allt eller inget. Exempel: Har en inkomst att köpa 3 pizzor men då får man ingen dryck till. Råd att köpa 6 stora öl men då har man inget och äta. 1 Pizza och 4 öl, lite av varje.
• Transitivitet A är Bättre än varukorg B (A>B) B Korgen är bättre än C (B>C) A Korgen är bättre än C (A>C)
• Individernas riskprefernser – 3 st: Riskavert – vanligast – avtagande marginalnytta Roten ur M Risklover – Växande marginalnytta M2 Riskneutral – Är varken heller =M Konstant marginalnytta
• Sunk cost En utgift som inte kan fås tillbaka eller inte är återvinningsbar
• Alternativkostnad Hur många enheter av varan på vertikalaxeln (Y) man behöver avstå för ytterligare en enhet av varan på Horisontell axeln (X)
• Första välfärdsteoremet En jämviktsallkokering är paretoeffektiv Samhällsekonomisk effektiv
• Andra välfärdsteoremet En paretoeffektiv allokering är en jämviktsallokering Till en sådan allokering finns det alltid en uppställning jämviktspriser
• PCC Grafiskt visa eller representera hur en individs efterfråga beter sig om priset förändras PCC visar bästa korg för en viss individ. beskriver individens konsumtionsval vid olika priser på en vara och innehåller all information som behövs för konstruktion av individens efterfråga på samma vara.
• ICC beskriver individens konsumtionsval vid olika inkomster och innehåller all information som behövs för konstruktion av individens Engelkurvor för de aktuella varorna.
• Indifferenskurva innehåller bara korgar som är precis lika bra som varandra. De är olika sett till varje individ pga. Egna preferenser.
• Indifferens karta En uppsättning av indifferenskurvor i en bild.
• Isocost Liknar en budgetlinje, alla punkter innehåller input mixar som kostar lika mycket. Ingen INPUT är fast på lång sikt!!
• Isokvant av en produktionsnivå – nivå av kvantiteter som är samma Kombinationer av input ger samma output
• En grafisk representation av en produktionsnivå – nivå av kvantiteter som är samma Kombinationer av input ger samma output Långsiktigt fenomen! Om jag ökar alla inputs med X procent hur många procent kommer output att öka? >X% Tilltagande skalavkastning (increasing returns to scale) =X% Konstant skalavkastning (Constant returns to scale) <X% Avtagande skalavkastning (Decreasing returns to scale)
• Expected value (EV) summan av alla möjliga resultat vägda mot respektive möjlighet att det inträffar.
• Expected Utility – Förväntade nyttofunktioner Skillnaden mellan EV och EU är att EV handlar om förväntade (”genomsnittliga”) pengaströmmar och EU handlar om individens preferenser, individens ”nyttovärdering” av olika betalningsströmmar (som har sina sannolikheter)
• Altruistiskt: osjälvisk oegennyttig – gör något för någon annan som inte gynnar dig själv materiellt eller ekonomiskt
• Fixed costs (FC fasta kostnader. Kostnader som är oberoende av produktionsnivå.
• Variable costs (VC) rörliga kostnader. Varierar beroende på nivå av output i det korta loppet.
• Total costs (TC totala kostnader. Summan av fasta och rörliga kostnader
• Total revenue (TR) är samma som P x Q. Totala intäkter
• Avarage FC Fasta kostnader/kvantitet output
• Avarage VC Rörliga kostnader/ kvantitet output
• Avarage TC TC/kvantitet output
• Marginal cost (MC) dTC/dQ. Hur mycket kostnader expanderar när man ökar output
• Monopol Skalproducerare. Naturliga monopol, det finns inte utrymme för fler än ett bolag på marknaden. Exempelvis elnät eller avlopp. Det kostar för mycket för andra att ta sig in på marknaden. Patent. Exempelvis läkemedelsindustrin. Man har ensamrätt till att producera en produkt eller vara.
• Monopolistisk konkurrens väldigt stort volymmässigt. Handlar om att man tillverkar samma varor – t.ex. skor flera skor men olika märke, bilar samma grundfunktion men olika märke. Finns för att vi har olika preferenser
• Oligopol fåtals konkurrens. Några få företag som konkurrerar med varandra. Typiskt är att om en verksamhet sänker/höjer priserna följer resten efter
• 4 villkor för perfekt konkurrens Företagen säljer en homogen vara. Köparna upplever ingen skillnad mellan de olika företagens produkter. • Ingen enskild marknadsdeltagare(företag) kan själv påverka priset • Det finns inga kostnader för att ta sig in på/gå ur marknader • Alla beslutsfattare på marknaden har all information för att fatta beslut! Både säljare och köpare
• Vinstmaximering Varje företag kommer att välja en outputnivå där skillnaden mellan totala intäkter och totala kostnader är som störst för att vinstmaximera. Man antar att alla företags mål i en perfekt konkurrens är att maximera vinsten. Men man kan heller inte sätta egna priser eftersom marknadspriset är givet och därför kan företag bara välja outputnivå. Vinstmaximun i perfekt konkurrens är där P=MC. Det är även den bästa eller optimala kvantiteten som ett företag kan tillverka av en vara.
• Perfekt konkurrensmarknad Är effektiv när den maximerar summan av konsumentöverskott och producentöverskott. I jämvikten, som är samhällsekonomisk effektiv (paretoeffektiv) är summan av KÖ (konsumentöverskott) och PÖ (producentöverskott) maximal. I jämvikt förekommer ingen allokeringsförlust (DWL).
• Prisdiskriminering när monopolisten tar olika betalt för olika köpare. Monopolisten tar högt pris för de köparna med hög betalningsvilja och lågt pris av de andra (låg betalningsvilja) för att öka vinsten (maximera)
• Perfekt prisdiskriminering (Första gradens prisdiskriminering) Säljaren tar ut individuella priser av alla köpare, nämligen deras maximala betalningsviljor. Sista enheten säljs då till P=MC. Här fångar man alla köpare och det uppstår inget konsumentöverskott och inget DWL – samhällsekonomisk effektiv / paretoeffektiv PÖ uppstår ovanför MC
• Andra gradens prisdiskriminering Olika erbjudanden som köparen väljer fritt från. T.ex. Mobilabonnemang. Väljer utifrån från våra max betalningsvilja
• Tredje gradens prisdiskriminering T.EX. Till olika grupper. Säg att en tågbiljett är billig till en student eller pensionär medan de blir dyrare för övriga Finns även geografisk prisdiskriminering – säljer billigare till vissa land och dyrare till andra. T.ex. billigare i Bulgarien än i Sverige. DWL finns i Tredje gradens prisdiskriminering – SKER I DE MARKERADE YTORNA
• Icke prisdiskriminerad finner sitt maximum MC=MR Välfärdsförlusten sker i S1 då dessa byte inte blir gjorda. S2 är konsumentöverskott Pi=Vinst

Alla Inga Spara