Moral etik

Alla Inga Spara

• etik tänkande över rätt och fel, hur man tänker kring moralen mer generellt
• moral hur principer tillämpas i handlande, hur och varför vi handlar så
• moralisk intuition magkänsla om vad som är rätt och fel, inte sant eller falskt
• normativ etik tänkande över vad som är rätt eller fel, hur vi ska leva våra liv och vad som gör en handling moralisk riktigt
• pliktetik det finns “lagar” som säger vilka handlingar som är rätt och fel, uppfattning att det finns moraliska lagar som avgör vad som är rätt och fel följer du dessa moraliska lagarna då handlar du rätt och är god, pliktetik har intrinsikalt värde
• effektetik handlingarna i sig är inte intressanta, snarare vilka effekter de leder till. bra effekt=bra/rätt handling dig effekt=dålig/fel handling, beror på vem man frågar
• etisk egoism en form av effektetik, menar att man ska handla så man ökar det goda för sig själv (goda effekter drabbar en själv), ex rätt att man ger pengar till välgörenhet om det gör en lycklig, ex de är rätt att utnyttja andra om min egen lycka ökar, Vänner gör det egna livet lyckligare, Ovänner/fiender gör troligtvis det egna livet mindre lyckligt, Alltså bör den etiska egoisten ta hänsyn till andra människor, Även om hon ytterst strävar efter egen lycka/njutning/etc. den etiska egoismen kan inte göra allt det hon känner för i stunden-> Det kan ju på sikt ge negativa konsekvenser för en själv
• Epikuros etiska egoism meningen med livet är njutning, njutning enligt Epikuros= slippa smärta och fridfullt sinne (kalla detta för Ataraxia) hans teorier fick många efterföljare, kalls epikurism
• kritik mot etisk egoism moral bör vara fri till hjälp vi intressekonflikter, det klarar inte etisk egoism, Vilket val ger mig egentligen mest goda effekter i framtiden? vet inte något om framtiden motsägelsefull: Hur kan jag anse att jag bör främja mina egna intressen samtidigt som jag vill att alla andra ska främja sina? borde inte jag anse att de borde främja mina istället?
• utilitarism Form av effekt-/konsekvensetik - Tar inte hänsyn till individen (till skillnad från etisk egoism). Uppfattningen att den handling som ökar mängden lycka för största möjliga antal är moraliskt rätt. ex Det är rätt att ge pengar till en biståndsorganisation om Den totala lyckan/njutningen ökar och/eller den totala olyckan/plågan minskar. innebär att man alltid skall handla så att konsekvenserna av vad man gör blir så goda som möjligt i den meningen att det sammanlagda välbefinnandet hos alla kännande varelser blir så stort som möjligt. I en valsituation ska man enligt utilitarismen välja den handling som gen den bästa totala effekten. En moraliskt riktig handling i en situation är Den handling som ger mest lust/lycka Eller, om inga goda alternativ finns Den handling som ger minst olust/olyckadet. det goda (det som ska maximeras) har ett egenvärde, intrinsikalt värde, däremot inte sådant som frihet rättvisa och jämlikhet (instrumentalt)
• vad är en plikt kants kategoriska imperativ religiösa regler (ex 10 budorden) Fns deklaration om mänskliga rättigheter, försök till plikt
• kant pliktetiker, enbart handlingar utförda pga plikt är moraliskt goda, handlingar utifrån konsekvenser, mål och känslor är inte moraliska, ansåg att det finns en moralisk lag (inte skapad av Gud), allt förnuftigt handlande är styrt av regler, vill du leva hälsosamt-> måste följa vissa regler för att bli hälsosamma, äta rätt, träna (villkorlig imperativ), vill du leva moralisk rätt måste du följa moraliska regler (kategorisk imperativ), kant menade att det är logiskt nödvändigt att följa principen därför behöver man inte rättfärdiga den genom något annat, Därför har plikten (att följa det kategoriska imperativet) ett intrinsikalt värde
• kategoriskt något som är logiskt nödvändigt att följa
• imperativ en uppmaning
• kategoriskt imperativ ex vill ha nocco men har inga pengar, om det hade varit allmän lag att ta en nocco skulle det ha varit bättre? nej då hade alla stulit, alltså moraliskt fel, handla bara enligt den regel du vill se upphöjd till allmän lag-> blir omöjligt att vilja vissa saker utan att motsäga sig själv-> därför blir det min plikt att utföra vissa handlingar ex cykel, inga pengar till uber, om jag tar en olåst cykel-> lagligt att stjäla-> betyder att man inte kan stjäla något för ingen skulle äga något, ex om alla skulle ljuga, finns inga löften
• kritik kategoriskt imperativ Kritiken säger att Kants kategoriska imperativ är för formellt och abstrakt, vilket gör att man kan ”manipulera” regeln (maximen) så att även moraliskt tveksamma handlingar framstår som tillåtna. Kant säger att man ska testa sin handling genom att formulera en regel (maxim) och fråga: Kan denna regel gälla som en universell lag för alla? Men kritiker säger att: beroende på hur du formulerar regeln så kan du få olika svar. ex ”Det är okej att stjäla cyklar när man vill ha en cykel.” → Den skulle inte kunna bli en universell lag (för då skulle ingen kunna lita på äganderätten) men om man ändrar: ”Det är okej att använda en tillgänglig cykel om man har ett starkt behov av att slippa gå.” Det låter inte som stöld, även om det egentligen är det. Nu händer två saker: ✔ Äganderätten upphör inte för att alla ibland lånar en cykel vid starkt behov Så ingen självmotsägelse uppstår. ✔ Maximen kan universaliseras Eftersom: folk skulle fortfarande äga sina cyklar cyklar skulle fortfarande existera du förstör inte systemet genom att ”låna” ibland Alltså, enligt Kants test: tillåtet.
• kritik mot pliktetiken religiös pliktetik regler given av gud: är det plikt därför att Gud har bestämt det? (Godtyckligt vad som är plikt, t.ex. moraliskt rätt att mörda barn om Gud bestämt det), - Eller är det krav från Gud därför att plikterna är giltiga? (Gud blir redundant (/onödig) i resonemanget – man kan lika gärna komma fram till det själv), generell kritik mot pliktetik: kan argumentera för det men inte genom att det ger bäst resultat, pliktetikens regler kan krocka, regeln att hjälpa andra i nöd kan krocka med regeln att inte använda våld
• dygdetik uppfattningen att moral handlar om att utveckla vissa egenskaper. Dygdetik, etisk teori som sätter individens handlingar benägenheter i centrum. Enligt dygdetiken är tillvaron så komplicerad att det inte är möjligt eller lämpligt att låta vårt handlande vägledas av några enkla moraliska principer. Målet för den etiska fostran bör i stället vara att hos individen uppamma olika dygder, dvs. benägenheter att i situationer av olika typer handla på ett moraliskt oklanderligt eller riktigt sätt. Dygdetik handlar om att utveckla vissa karaktärsdrag (dygder) • Har man dessa karaktärsdrag kommer man agera på ett moraliskt sätt • Enskilda handlingar och (/eller) deras effekter är inte centralt
• dygd etik aristoteles Lycka eller ”det goda livet” når vi genom att leva förnuftigt och dygdigt. Ett bra verktyg, t.ex. en kniv, är bra om den är vass - Måste slipas, En bra idrottsperson, t.ex. en diskuskastare, är bra om hen kastar diskus väl - Måste träna, En bra yrkesperson, t.ex. en läkare, är bra om hen kan bota sjukdomar - Måste utbilda sig och träna, En bra människa (över lag) är bra om hen är dygdig->Måste träna upp
• intelektuella dygder Intellektuella dygder handlar om att utveckla sitt förstånd, tänkande och omdöme. Aristoteles menade att en god människa inte bara handlar rätt, utan också förstår varför. Intellektuella dygder är t.ex.: Förstånd (phronesis): förmåga att fatta kloka beslut Visdom (sophia): djup kunskap om världen Kunskap (episteme) Insikt/omdöme. Dessa dygder tränas genom utbildning, reflektion och erfarenhet.
• praktiska dygder Praktiska dygder (moraliska dygder) handlar om att utveckla ett gott beteende i handlingar. De hjälper oss att göra det goda i konkreta situationer. Praktiska dygder är t.ex.: Mod – att hantera rädsla på rätt sätt Måttfullhet – balans i begär, mat, pengar, känslor Rättvisa – att ge andra vad de har rätt till Generositet – att ge utan egoism Vänskap – godhet i relationer Ärlighet Tålamod 👉 Dessa dygder tränas genom vana, uppfostran och att göra goda handlingar om och om igen. Du behöver intellektuella dygder för att förstå vad som är rätt. Du behöver praktiska dygder för att göra det som är rätt.
• den gyllene medelvägen Aristoteles sätt att förklara hur praktiska dygder fungerar. Det betyder att en dygd alltid ligger mitt emellan två ytterligheter: ett överdrivet beteende (överskott) ett för svagt beteende (underskott) Den goda handlingen finns i balansen. Att vara feg = för lite mod. Att vara dumdristig = för mycket mod. → Det moraliskt rätta är att hitta balansen. Underskott: Girighet, Dygd: Generositet, Överskott: Slösaktighet
• Martha Nussbaum dygdetik Tagit fasta på Aristoteles dygdbegrepp (renässans av dygdetik), Enskilda handlingar inte i fokus - Det viktiga att träna sig till att bli en bra människa, då gör man bra handlingar. Martha Nussbaum utvecklar Aristoteles dygdetik, men moderniserar den så att den kan användas för samhällsbygge, rättvisa och mänskliga rättigheter — inte bara personlig moral. Nussbaum menar att dygder måste användas till att skapa samhällen där alla har möjlighet att leva ett gott liv och inte bara karaktärsbalans. Hon säger att moral handlar om att människor ska kunna utveckla centrala mänskliga förmågor, t.ex.:liv och hälsa, känslor, utbildning. Aristoteles dygder riktade sig till fria grekiska män. Nussbaum säger att alla människor, oavsett kön, kultur, funktionsnedsättning eller klass, ska omfattas (gjorde det universiellt). Hon bygger ett globalt, rättighetsbaserat dygdetiska perspektiv.
• universalism tron på att vissa värden eller normer är allmängiltiga och gäller för alla människor. Ex 1. Etik: ”Alla människor har lika värde.” ”Det är fel att tortera människor – i alla kulturer.” 2. Mänskliga rättigheter: FN:s mänskliga rättigheter är universalistiska → alla ska behandlas lika. 3. Moralfilosofi: Kant och dygdetiker som Nussbaum menar att vissa dygder eller regler gäller universellt. 4. Religion: En del religioner hävdar att deras moral gäller hela mänskligheten.
• kritik mot aristoteles dygdetik cirkelresonemanget: Du ska handla som en dygdig person skulle handlat i din situation (moraliskt rätt) - Vem är en dygdig person? - För att veta det måste du veta vilka handlingar som är dygdiga ... men det är ju just det vi vill ta reda på
• kritik mot dygdetiken Ofullständighetsproblemet: Varför är egentligen dygdetik bra? exempelsvar: - Genom att vara dygdig så gynnar man sina egna intressen - Genom att vara dygdig så främjar man den allmänna lyckan - Vissa dygder är nödvändiga för att vi skall kunna leva tillsammans i fred och samarbeta med varandra. Svaren på frågorna tycks dock gå bortom dygdetiken och hänvisa till någon annan etisk teori... T.ex: etisk egoism, utilitarism, kontraktualism
• intrinsikala värden Intrinsikala värden är värden som något har i sig själv, inte för att det ger nytta eller leder till något annat. Det är alltså självvärde. ex Lycka (värdefull i sig, inte bara för att den leder till något annat), Kärlek, Rättvisa, Mänskligt liv
• Instrumentala värden Instrumentala värden är saker som är värdefulla därför att de hjälper oss att nå något annat som har intrinsikalt värde. Pengar (värdefulla för vad de kan ge dig), Utbildning (ett medel till framtida möjligheter), En bil (ett medel för transport).
• Jeremy Bentham utilitarism All njutning har samma (intrinsikala) värde, Handlingsutilitarist, Föreslog samhällsreformer utifrån utilitarismen
• handlingsutilitarist ansåg att man bör avgöra potentiella effekter (och därmed vad som är moraliskt rätt) i varje given situation
• John Mill Viss njutning har större värde än annan, De som provat flera njutningar kan avgöra vilka som är mer njutbara, Regelutilitarist
• regelutilitarist ansåg att man bör följa regler i syfte att kunna maximera njutningen
• Kritik mot (/problem med) utilitarismen - Svårt att vikta hur mycket lycka som kommer öka (/lidande minska) och för hur många det gäller - Ibland svårt att förutse konsekvenserna av handlingar - Svårt att mäta lycka (/njutning) - Svårt att väga lycka (/njutning) mot lidande (/olycka) - Krockar med moralisk intuition: att inte ta mer hänsyn till närstående än främmande - Rättfärdigar i extremfall (kanske) avskyvärda handlingar ex Exempel: • Hitler (nazityskland) har vapensystem = får övertag • Måste stoppas • USA kidnappat högt uppsatt tysk officer (+familj) som har upplysningar • Rätt att tortera? eller Tortyr av en oskyldig person, Om tortyren skulle leda till att man räddar många liv, kan utilitarismen se det som moraliskt försvarbart. Utilitaristers försvar: händer inte ofta, regeletik
• Handlingsprinciper generella regler eller riktlinjer som anger vad man bör göra i olika situationer. Pliktetik (Kant): Handla endast enligt den maxim som du samtidigt kan vilja upphöjas till allmän lag. Utilitarism: Handla så att du maximerar lycka eller nytta för flest möjliga. Dygdetik: Handla som en dygdig person skulle göra. (mer riktlinje än strikt regel)
• John Rawls tankeexperiment: tänk dig att du inte blivit född, du vet inte vem som kommer föda dig, vet inte om du kommer ha funktionshinder, rik/fattig, kön, sjukdomar osv. utifrån denna ursprungliga tanke, vilket samhälle vill du vilja leva i? menade att vi utifrån premissen om ursprungliga position, som han kallade för okunnighetens slöja, kommer vilja skapa ett samhälle så rättvist som möjligt
• tre principer för rättvist samhälle enligt rawls Rawls tre principer för ett rättvist samhälle: 1. Maximal frihet 2. Lika möjligheter 3. Skillnader tillåts om sämst ställd gynnas
• Robert Nozick tankeexperiment alla äger och tjänar lika mycket, basketspelaren Wilt Chamberlain får erbjudande om 25 cent mer lön än alla andra per såld biljett av ny klubb, säger ja, Wilt tjänar mer än alla andra, Är det i detta läge rättvist att ta Wilts överskott och ge till andra? magkänslan säger nej. rättvisa handlar inte om hur resurserna är fördelade (hur mycket pengar du har)- rättvisa handlar om huruvida resursernas fördelning gjorts på ett rättvist sätt
• mönsterrättvisa uppfattningen att en viss fördelning är rättvis (Rawls) (ex skatt ska fördelas utefter lön, 30k, 90k och 150k bästa alternativ)
• procedurrättvisa uppfattningen att det är hur fördelningen åstadkoms som kan vara rättvist (nozick) ex skatt är i grunden orättvist enligt nozick, jämför med kropp, får göra vad man vill med sin kropp, de som är höginkomsttagare har kämpat och förtjänat de medan låginkomsttintagare var lata, avslutade utbildning, och skatten borde därför inte drabba rika lika mycket som kämpat för att komma dit, blir som stöld, ingen polis, militär-> rövar samhälle, måste samla in liten mängd skatt som är samma för alla, tillräckligt för polis och militär, förespråkade nattväktarstat försvar och rättsväsende, stat istället för försäkringsbolag med monopol
• libertarian fri agent, ska inte begränsas av staten. fri agent, ska inte begränsas av staten
• kritik mot Nozick 1. Hur kan vi veta att rikedom som ärvts skapats på ett rättvist sätt? 2. Varför har man fått äganderätt till mark man har brukat?
• negativ frihet frihet från extern förtryck, från fysiska och juridiska hinder. att ingen stoppar dig från att göra vad du vill. vi är fria så länge vi inte hindras från att uppfylla våra besvär, frihet från något. Vad hindrar mig? ex en rullstolsburen letar efter bostad, har rätt till att bo vart den vill, men går inte att bo i en lägenhet med trappor utan hiss eller Du kan tala fritt utan att bli censurerad av staten.
• positiv frihet frihet att förverkliga sig själv och sin potential, frihet att göra det man vill, frihet till något. du är inte bara fri från tvång, du har också möjlighet och kapacitet att handla. Vad kan jag göra? ex finns hissar i alla hus, alla har möjlighet att bosätta sig var dem vill eller Du kan få utbildning och resurser för att välja vilket yrke du vill. Hälsovård gör att du kan leva ett liv i hälsa och välmående.
• Peter Singer Utilitarist, skriver om djurens rättigheter där han menar på att de ska vara samma som människors rättigheter.
• jämlikhetsprincipen Att alla människor är lika värde oavsett skillnader. Principen om lika hänsyn till intresse. Ska omfattas av både människor, alla som tillhör vår art och icke- mänskliga djur. kopplas till utelitarism eftersom att behandla alla, även djuren på ett jämlikt sätt, är den bästa konsekvensen för alla och ger minst lidande. Jämlikhetsprincipen gäller att ta hänsyn till intresse, även djur (många) har intresse. Att sätta upp en gräns vid rasgräns är för Singer detsamma som att säga att ”Svart” eller mindre intelligenta inte ska omfattas av principen. Alltså: omfattas alla människor kan vi inte dra en skiljelinje vid djuren – de måste inkluderas.
• vid vilken gräns gäller inte jämlikhetsprincipen längre Om man inte kan lida kan man inte heller hysa intressen och då gäller inte jämlikhetsprincipen. ”En sten hyser inga intressen för den kan inte lida”
• vad är Benthams tankar angående djurens rättigheter Innan behandlade vi olika människor som vi idag behandlar djuren tills vi insåg att det var fel och på samma sätt skulle en dag inse att hur vi behandlat djuren var fel. Han funderar även vart gränsen går för hur man ska behandla någon och menar att det inte handlar om förnuft utan om de kan lida.

Alla Inga Spara