Nervsystemet

Alla Inga Spara

• Den del av nervsystemet som hör till hjärna och ryggmärg CNS
• Den del av nervsystemet som går ut i hela kroppen PNS
• Sensorisk inåtgående delen afferent
• motorisk utåtgående del efferent
• Nervceller som sitter mellan andra nervceller, tolkar sensorisk info och styr motorisk multipla interneuron
• storhjärna cerebrum
• mellanhjärna diencephalon
• lillhjärna cerebellum
• ryggmärg medulla spinalis
• nervtråd axon
• utbuktningar på nerverna i PNS där nervcellskroppar finns ganglion
• nerver som kommer ut från kraniet, direkt dit de ska kranialnerver
• nerver som kommer ut från ryggraden och sedan förgrenas i perifera nerver spinalnerver
• nervflätor som finns i ex. axeln och höften innan nerverna förgrenas och går ut i extremiteterna plexa
• självständiga delen av nervsystemet ANS
• del av ANS som aktiverar muskulatur samt aktiverar mekanismer när vi blir arga, rädda osv. sympaticus
• del av ANS som arbetar med vila och matsmältning parasympaticus
• nervcell neuron
• neuronets stödjeceller gliaceller
• kärnan i nervcellen nucleus
• utskott på nervcellen (kan finnas massor) dendriter
• nervcellskropp soma
• fettskikt på axon som gör att impulsen går snabbare myelin
• mellanrum med naket axon ravierska noder
• nervimpuls aktiveringspotential
• där impulsen går ut, i änden på axonet axonterminal
• övergång där impulsen överförs synaps
• den neuron som skickar impulsen till synapsen presynaptiskt neuron
• signalsubstans som frigörs i synapsen när signalen är tillräckligt stark transmittorsubstans
• neuron som tar emot signal genom en synaps postsynaptiskt neuron
• fästpunkter ditt transmittorsubstansen anländer på postsynaptiska neuronet receptorer
• en typ av gliacell som bekläder ventriklarna i CNS ependymceller
• en typ av gliacell som ger axonen myelin i CNS, kan bekläda flera axon oligodendrocyter
• en typ av gliacell som stödjer och bygger upp vävnaden kring nervcellen, håller området kemiskt stabilt astrocyter
• en typ av gliacell som hör till immunförsvaret, fungerar som en makrofag microgliacell
• en typ av gliacell i PNS som stödjer och ligger kring soma i ganglier satellitceller
• gliacell i PNS som gör myelin på ett axon schwanncell
• de strukturer i hjärnan där det finns mycket myelin och där information skickas till och från celler vit substans
• strukturen där nervcellskropparna sitter, alltså funktionerna i hjärnan grå substans
• flertalet axon som löper genom CNS med likartad information skapar ett... bansystem
• samlingsnamn för det bansystem som skickar ut viljemässig mototisk info från cerebrum ner genom hjärnstam och ryggmärg pyramidbanan
• den del av pyramidbanan som går på sidan i ryggmärgen tr. corticospinalis lateralis
• den del av pyramidbanan som går framtill i ryggmärgen tr. corticospinalis anterior
• den del av pyramidbanan som går till kärnorna i hjärnstammen tr. corticonuclearis
• ett sensoriskt bansystem som känner av smärta och temperatur yttre spinothalamiska banan
• sensorisk bana som bl.a känner av vibration och 2PD baksträngsbanan
• hjärnhinna meninges
• yttre hjärnhinnan dura mater
• hjärnhinnan under dura mater arachnoidea
• den innersta hjärnhinnan pia mater
• yttersta lagret av dura mater som ligger mot benet ostealt blad
• det innersta lagret av dura mater som ligger mot hjärnhinnorna under meningealt blad
• hållrum som uppstår mellan osteala och meningeala bladet i mittlinjen och mellan stor- och lillhjärna sinus durae matris
• den del av det meningeala bladet som går in mellan hemisfärerna falx cerebri
• den del av meningeala bladet som går in mellan stor- och lillhjärnan tentorium cerebelli
• teoretiskt hålrum som kan uppstå mellan dura mater och skallben cavum epidurale
• teoretiskt rum som kan uppstå mellan dura mater och arachnoidea cavum subdurale
• fysiologiskt hålrum under arachnoidea cavum subarachnoidale
• vätska runt hjärna och ryggmärg som stötdämpar och transporterar bort skräp cerebrospinalvätska
• cerebrospinalvätskan töms i sinus durae matris genom utskott från arachnoidea som kallas arachnoidea villi
• sidoventriklar i cerebum ventriculus lateralis
• öppning som gör att sidoventriklarna sitter ihop med tredje ventrikeln i diencephalon foramen interventriculare
• öppning som gör att tredje ventrikeln sitter ihop med fjärde aqueductus cerebri
• öppningar (2st) som gör att fjärde ventrikeln sitter ihop med det subarachnoidala rummet apertura medialis och apertura lateralis
• tredje ventrikeln ventriculus tertius
• fjärde ventrikeln ventriculus quartus
• vävnad som finns i alla fyra ventriklar, producerar cerebrospinalvätska plexus choroideus

Alla Inga Spara