Nervsystemets anatomi

hjärna, ryggmärg centrala nervsystemet

kranialnerver, spinalnerver. perifera ganglier perifera nervsystemet

neuron, gliaceller nervvävnad

nervcell neuron

omkoppling nervcell till annan cell synaps

kärna, grupp av nervceller i CNS (sing + plur) nucleus, nuclei

grupp av nervceller i PNS ganglion

nerv nervus

banförbindelse inom CNS, "buntar" av axoner med gemensamt ursprung, mål och funktion tractus, tracti, fasiculus, fasciculi

stödjeceller gliaceller

vit substans substantia alba

grå substans substantia grisea

hjärnan encephalon

framhjärnan (fosterstadium) prosencephalon

bakhjärnan (fosterstadium) rombencephalon

storhjärnan cerebrum, telencephalon

framlob lobus frontalis

hjässlob lobus parietalis

nacklob lobus occipitalis

tinninglob lobus temporalis

luktlob lobus piriformis

luktbulben bulbus olfactorius

storhjärnsbark cortex cerebri

hjärnvävnadsupphöjningar i storhjärnsbarken gyri cerebri

fåror mellan vävnadsupphöjningar i storhjärnsbarken sulcu cerebri

hemisfärerna hemispherium

fåran som delar de två hemisfärerna fissura longitudinalis cerebri

hjärnbalken corpus callosum

synnervskorsningen chiasma opticum

laterala ventriklar (vänster och höger) ventriculus lateralis sinister et dexter

mellanhjärnan diencephalon

striatum corpus striatum

hypofysen glandula pituitaria

tredje ventrikeln ventriculus tertius

limbiska systemets beståndsdelar hippocampus, talamus, hypotalamus, amygdala

hjärnstammen truncus encephali

mitthjärnan mesencephalon

förbindelse mellan tredje och fjärde hjärnventrikeln aqueductus mesencephali

bryggan pons

förlängda märgen medulla oblongata

pyramiderna pyrames

lillhjärnan cerebellum

fjärde ventrikeln ventriculus quartus

ryggmärg medulla spinalis

sista biten av medulla spinalis som sedan övergår i filum terminale conus medullaris

tunna filament bestående av gliaceller längst ner på medulla spinalis filum terminale

centralkanal canalis centralis

dorsalhorn cornu dorsale

sidohorn cornu laterale

ventralhorn cornu ventrale

mix av grå och vit substans mellan cornu dorsale och laterale formatio reticularis

dorsalrot radix dorsalis

ventralrot radix ventralis

spinalganglion, ganglion med sensoriska nervcellskroppar ganglion spinale

omyeliniserade fibrer som löper runt canalis centralis commissura grisea

fibrer som löper mellan fissura mediana och den grå substansen commissura alba

dorsalsträng funiculus dorsalis

mediala segment av funiculus dorsalis fasciculus gracilis

laterala segment av funiculus dorsalis fasciculus cuneatus

sidosträng funiculus lateralis

ventralsträng funiculus ventralis

separerar funiculi dorsales septum medianum dorsale

spinothalamiska banor tractus spinothalamicus

speciell form av grå substans som får annan färg vid infärgning substantia gelatinosa

cerebrospinalvätska liquor cerebrospinalis

hjärn-, och ryggmärgshinnor meninges

hårda hjärnhinnan dura mater

spindelvävshinnan, mellersta hjärnhinnan arachnoidea

mjuka hjärnhinnan pia mater

utanför dura mater i kotkanalen epiduralrum

mellan arachnoidea och pia mater subaraknoidalrum

luktnerven (sensorisk) I n. olfactorius

ögonmuskelnerven (parasympatisk) III n. oculomotorius

synnerven (sensorisk) II n. opticus

rullmuskelnerven (motorisk) IV n. trochlearis

trillingnerven (sensorisk, motorisk) V n. trigeminus

sidtittarnerven (motorisk) VI n. abducens

ansiktsnerven (motorisk, sensorisk, parasympatisk) VII n. facialis

balans- och hörselnerven (sensorisk) VIII n. vestibulocochlearis

tung- och svalgnerven (sensorisk, motorisk, parasympatisk) IX n. glossopharyngeus

vagusnerven/den kringirrande nerven (sensorisk, motorisk, parasympatisk) X n. vagus

extranerven (motorisk) XI n. accessorius

tungmuskelnerven (motorisk) XII n. hypoglossus

nerver som styr muskelfunktion och känsel i främre extremiteter plexus brachialis

nerver som styr muskelfunktion och känsel i bakre extremiteter plexus lumbosacralis

vävnad som producerar cerebrospinalvätska plexus choroideus

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut