O0093H Farmakologi

Alla Inga Spara

• Hur ett nytt lm blir till Ide - Identifiering av måltavlor; letar ämnen i kroppen som påverkas av lm - Utvärdering av måltavlor - testar på djur för att se om det ger önskat utfall - Identifiering av intressanta substanser; Upptagning, biverkning, effekt, transport, nedbrytning, toxiska effekter? fosterskador? - Ansökan läkemedelsverket; prova på människa - Fas 1; testar på 20-30 pers kollar biverkningar, upptagning, omsättning, transport, nedbrytning - Fas 2; testar på 100-200 pat om det finns effekt på gruppen - Fas 3; över 1000pat, etisk prövning, jämför med placebo, minskad dödlighet, ökad livskvalitet - Ansökan läkemedelsverket; godkänt lm - Godkänt försäljning - Fas 4; långtidsbiverkning, uppföljning.
• Handelsnamn Bestäms av läkemedlsverket
• Generiska namn Annat namn än orginalläkemedlet, bestäms av WHO
• Kemiska namn Hur läkemedelsmolekylen är uppbyggd och ger en beskrivning på hur den ser ut
• Per oralt tablett, brustablett - snabbare in i blodet, snabbare smärtlindring. Resoriblett - går direkt ut i blodet under tungan. Sublingualspray - under tungan snabbt ut i blodet.
• Enteralt Via tarmen
• Parentalt Injektion
• Farmakokinetik hur lm rör sig genom kroppen - adsorption, distribution, metabolism och elimination
• Farmakodynamik effekt av lm vid viss koncentration, lm verkan på: organ, de celler i organet, de molekyler i cellen som påverkas
• Lm adsorption tablett Löses upp - når tarmen - absorberas av tarmcellerna - ut i blodomloppet. P-glycoproteiner i tarmväggen; skyddsmekanism för miljögifter som kan stöta tillbaka och ut lm. - Lm förs inte direkt ut i blodbanan utan passerar levern som bryter ner lite innan det går ut i blodbanan
• Transport över cellmembran - passiv diffussion (de flesta lm), små molekyler absorberas snabbare, vattenlösliga kan passera porer i cellmembranet. Drivs av koncentrationsskillnad - blodbanan konstant "för bort" lm - jämviktsprocessen, ingen konkurrens
• Transport till cellmembran - aktiv transport (kroppsegna substanser, få lm - ace hämmare, enalapril). Energikrävande, kan mättas pga konkurrens då näringsämne och lm transporteras via samma mekanism
• Enterotabletter/ kapslar absorberas endast i tarmen, pga skydda syreinstabila lm (magsäck pH 1-3). Lokal effekt i tarmen eller för att skydda magsäcken mot lokalirriterande lm
• Förstapassagemetabolism lm löses upp, når tunntarmen - absorberas via vena portae till - levern som delvis metaboliseras till inaktiva metaboliter eller inaktiv substans - resterande passerar levern i aktiv form och når systemkretsloppet via vena hepatica. - ex morfin, nytroglycerin ges högre dos för att "större/rätt" mängd ska nå kretsloppet. Vid inj - sänka till 1/3 dos
• Biologisk tilljänglighet (F) fraktion den del av given dos som oförändrat når systemkrettsloppet
• Läkemedelsdistrubution dragkamp mellan plastma och vävnad när lm fördelas i kroppen. - Förmåga att passera vävnadsmembran (oladdad, fettlöslig, liten molekyl) eller (transportprotein). Olika svårt mellan olika membran - ex blod-hjärnbarriären - fettlösligt lm in och transportproteiner ut.
• Proteinbindningsgrad plastmaproteiner, vävnadsbindning, adsorption eller elimination genom ett fritt lm i blodet. Bundet lm (som en depå). lm kan pendla mellan bundet och fritt. När fritt adsorberas utlöses det bundna till fritt.
• Distributionsvolym V enheten litet/kg kroppsvikt, (det rum lm fördelar sig i)
• Läkemedelselimination Lever bryter ner fettsöndrade lm och njuren utsöndrar vattenlösliga. Metabolism - omvandling av lm struktur; levern till gallgångar och tarm med avföring. Exkretion - utsöndring av dem vattenlösliga lm (njure) via svett, saliv, utandning och urin.
• Läkemedelsmetabolism - inaktiva metaboliter förs ur kroppen med avföring
• Läkemedelsmetabolism - aktiva metaboliter liknande effekt som modersubstansen men kan ha annan effekt, viktigt att veta vid dosering för att undvika eventuella bieffekter
• Pro- drug Inaktiv modersusbtans, nyttjas istället för modersubstansen då denne hinner mataboliseras innan den når systemkrettsloppet. Beroende av att modersubstansen kan omvandlas till den aktiva metaboliten
• Cytokrom P-450 Metaboliserande enzymsystem i tarmväggen av olika isoenzym ex CYP3A3, CYP3A4 och CYP2D6 - absorberar stor del av lm
• Genetisk polymorfism aktivitet på metaboliter, skillnad mellan folkslag etc - låg aktivitet hos sina enzymer - långsamma metaboliserare och snabba enzymer - snabba metaboliserare
• Clearance mått på eliminationsfunktion, hur stor blodvolym som renas per tidsenhet. Det som styr är blodflöde, enzymaktivitet hos levern, lmplastmaproteinsgrad. Blodflöde i lever 1,5 L/min. - Njure 1,2 L/min. Detta styr i hur hög grad lm metaboliseras.
• Metabolism utan mättade enzymer 1:a ordningens kinetik. Gäller de flesta lm, stor kapacitet hos metaboliserande enzymer, omsätter en viss procent per tidsenhet. Har ofta en stabil relation mellan dos och jämviktskoncentration, vid dubbel och halverad dos får man samma jämvikt och koncentration i blodet.
• Halveringstid t 1/2 4-5 halveringstider för ett lm att försvinna efter utsättning. Styrs av distributionsvolymen hur lm sprids i kroppen och av elimination. Liten distributionsvolym och låg clearance - kortare halveringstid.
• Renal elimination - passiv Utsöndring via njure - från blodplastma till urin, påverkas av filtrationsförmåga och via sekretion. filtration i glomerus (passiv) diffussion genom kapillärväggen - små fettlösliga molekyler och fritt lm som transporteras via blodkärl till primärurinen och förs ut (detta innehåller inte blodkroppar, plastmaproteiner eller andra makromolekyler, endast fritt lm).
• Renal elimination - aktiv Tubulär sekretion - aktiv transport genom cellmembran, lm återförs från njurtubuli tillbaka till systemcirkulationen. Den passiva processen som styrs av lm fettlöslighet kan i högre grad readsorberas igen
• Exkretion filtration + sekretion - reabsorbtion
• Steady state jämnviktstillstånd av upprepad dosering - plastmakoncentrationen stiger vid varje doseringstillfälle i enighet att eliminationen ökar. Tar ca 4-5 halveringstider att uppnå detta tillstånd.
• Klassisk receptor struktur (Ligand) som binder signalsubstanser, hormoner, lm etc till receptorn. Bindningen utlöser ett biologiskt svar - respons. En receptor kan endast påverkas av en molekyl, bara fria lm når receptorn.
• Synaps transmittor bildas vid stimulering i den presynaptiska cellen - lagras i vesiclar - överskott av signalämnet bryts ner - signalämnet frisätts till synapsklyftan - inströmning av Ca2 ökar frisättning av signalsubstansen från vesiclarna - substansen diffunderar genom synapsklyftan och binder på den postsynaptiska receptorn - utlöser en effekt - signalsubstansen kan inaktiveras/brytas ner i klyftan - återupptagning kan ske - substansen kan binda till den presynaptiska om det är för mycket signalsubstans i klyftan - införande av Ca2 hämmas och frisättningen av transmittosubstansen minskar.
• Receptortyp Kolinerg, adrenerg, dopaminerg, serotonerg, histaminerg, GABAerg
• Kroppsegen substans Acetylkolin, noradrenalin, dopamin, serotonin, histamin, GABA
• Autoreceptor Reglerar frisättningen av transmittosubstanser, för mycket - stryper, för lite - ökar till nivåerna är normaliserade. Styrkan på överföringen (hur stark respons) beror på mängden transmittosubstanser i synapsklyftan; påverkas av produktion, frisättning, nedbrytning och återupptagning. LM som verkar i synapsen - ssri preparat, antidepressiva hemmar återupptagnin av seratonin com kan påverka postsynaptiken
• Jonkanal vid aktivering - blockera, förändra (modulera) för att öka/minska genomsläppligheten av joner. Ex Na, Ka,Ca Cl kanaler. Lm binder direkt till jonkanalens proteiner - flöde av joner till kanalerna stoppas ex amilorid blockerar kanalens Na flöde - diures. Felodipin/amlodipin hämmar Ca flöde - sänkt bt
• Enzym påverkar kemiska processer utan att själva förändras. Lm som binder till enzym - antagonister - blockerar enzymer där de utövar sin verkan. Ex ASA hämmar cyklooxygenas - blodplättar inte binder till varann - minskar risk för proppbildning. Binder enzymet irrevisibelt - på trombocyter - bildas nya för att bli av med lm verkan. Pro-drug lm som passerar hjärnbarriären kan omvanlas av ett enzym till dopamin.
• Transportmolekyl Proteiner som transporterar joner som är för laddade att ta sig genom cellorgan som är fettlösliga, ex transport av glucos och aminosyra inne i cellen. Eller upptag av signalämnen i nervterminalerna, lm kan hämma transport av joner och signalsubstanser.
• Farmakodynamisk effekt när lm nått fram till vekrningsstället i tillräcklig hög koncentration - (respons)- hur (intensiteten) på effekten är - (durationen).
• Depåtablett lägre intensitet och längre duration. Mindre mängd kontinuerlig verkan med lägre maximal koncentration
• Terapeutiskt index förhållandet mellan verksam och skadlig dos. L -lethal dos E- effektiv dos. säkerhetsmarginaler LD50/ED50 - bra om lm har högt index
• Terapeutisk bredd Stor bredd mellan önskad effekt och toxisk effekt. Biverkningar - stor bredd. Smal terapeutisk bredd ex liten ökning i dos kan ge stor effekt och plastmakoncentrationsskillnad och ge upphov till biverkningar ex litium.
• Rekommenderat terapeutiskt område Markerat intervall för att plastmakoncentrationen ska ge klinisk effekt med ett minimum för biverkningar.
• Dubbel dos/missad dos Upprätthålla plastmakoncentrationen som varierar över tid, vid bestämmelse av läkemedelskoncentrationen är tidtagning viktigt, när plastmakoncentrationen är som lägst eftersom det terapeutiska koncentrationsområdet bygger på dem lägsta värdena. Tumregel, om mindre än halva doseringintervallen förlöpt kan ny dos ges, faligt på lm med smal teraupetisk bredd
• Additiv effekt Om totaleffekten lika stor som summan av de enskilda lm har ämnena en summerande effekt.
• Potentierande effekt Totaleffekterna är större än summan, lm är förstärkande ex opioider eller lugnande
• Kemisk reaktion ex syrehämmande lm
• Fysikalisk reaktion ex lactulos som är osmatiskt verkande
• Typ A biverkningar Koppling till lm farmakologiska verkningsmekanism, vanliga biveknigar, vid dosberoende varav det kan vara svårt att sätta rätt dos. Ofta förutsägbara och kan vara ofrånkomliga som vis cytostatikabehandling
• Typ B biverkningar Icke farmakologisk vekningsmekanism, ovanliga biverkningar, sällan dosberoende, inte förutsägbara, nästan alltid allvarliga. Kan indelas i immunologiska, pseudoallergiska, metabolitutlösta och okända. Ex vid allergi och pencillin
• Kan pat:s besvär orsakas av lm? Symtom bero på farmakologisk/fysikalisk effekt av lm? besvären uppkommit i samband med lm eller liknande? Tidssamband mellan behandling och symtom? Minskar besvär vid minskning/utsättning? Bero på sjukdom eller lm? Tidigare haft besvär vid samma eller liknande lm eller återkom besvären vid reexpositon?
• Riskgrupper Äldre - njurar - sämre förmåga, njurtest vid rätt dosering - levern kan va nedsatt - nervsystem känsligare - sämre immunförsvar - mage tarm större risk för magsår - huden blir tunnare och skörare. Personer med alvarlig njursvikt. Samtidig sjukdom mage-tarm, njurar, hjärta-kärl. Barn m farmakokinetiska skilnader (olika åldrar) metaboliserar lm olika. Personer med andra lm - risk för interaktion.
• Biverkningsrapportering ovanliga biverkningar, interaktioner - otillräcklig studie? Felanvändning? Långtidseffekter? Riskgrupper? Skyldighet att rapportera redan vid misstanke om biverkning enligt lag
• Dessa allvarliga biverkningar ska rapporteras Dödsfall, livshotande reaktioner, permanent skada eller funktionsnedsättning, sjukhusvård eller förlängd, nya oväntade biverkningar och interaktioner, biverkningar som ökar i allvarlighetsgrad, nya lm alla biverkningar som står upptagna
• Utökad övervakning lm Nedåtriktad triangel = föremål för utökad övervakning. Ex ny substans, biologiskt lm, villkorat godkännande / godkänt i undantagsfall. Lm som kräver ytterligare studier om biverkningsprofil vid långtidsanvändning. Den sker i 5 år om inte EMA tar beslut om annan tid
• Rapportering gäller även av Naturläkemedel, VBL, TVBL, vissa utvärtes lm, lm till djur, kosmetika och hygienprodukter
• Eudravigilance Europeisk databas för biverkningar, alla rapporter oavsett allvarlighetsgrad rapporteras in, bidrar till ökad patientsäkerhet genom att sällsynta biverkningar upptäcks
• Läkemedelsinteraktioner Kombination av lm - klinisk effekt som blir annan än förväntad av summan av effekterna från varje lm givet för sig. Kombinera 2 lm - förstärka varandras effekt eller minskar metabolismen av det andra till en inaktiv metabolit. Desto fler lm desto större risk för biverkningar och interaktion , förekomsten av interaktioner är svår att mäta
• Läkemedel som är benägna att orsaka interaktioner lm med smalt terapeutiskt fönster, lm som påverkar vitala funktioner ex andning koagulation, hjärtrytm. Lm med påverkan på andra lm omsättning i kroppen. Naturläkemedel
• Riskgrupper vid interaktioner Äldre- ekluderade från studier, många lm, multisjuka, förändringar farmakinetiskt och farmadynamiskt. - Personer med njursvikt eller leversvikt, svårt vid alkohol och drogmissbruk pga påverkad metabolism eller föstärkt effekt i CNS. - Personer med akut sjukdom ex infektion eller hjärtsvikt som är beroende av effakt av sitt lm. - Personer beroende av sin läkemedelsterapi ex epileptiker, diabetiker
• Minska lm interaktioner 1. Välj ett lm som inte interagerar. 2. dosjustera. 3. ändra tiden för dosintag. 4. kontrollera plastmakoncentrationen - ligger bivekningen i denna eller interaktionen
• Klassificering av interaktioner A. Interaktionen saknar klinisk betydelse. - B. Interaktionens kliniska betydelse är okänd/varierar. - C. Kliniskt betydelsefull interaktion som kan hanteras med ex dosjustering. -D. Kliniskt betydelsefull interaktion som bör undvikas
• Farmakodynamiska interaktioner beror på förändringar i läkemedelskoncentrationen
• Farmakokinetiska interakrioner m direkta effekter - komplexbildning Levaxin och vissa antibiotika kan bindas till positiva joner - Kalcium, järn, aluminium. Levodopa ex madopark kan binda till järn. Adsorption av lm som binder till ämnen ex aktivt kol. Hämning/induktion av P-gp i tarmen.
• Fatmakokinetiska interaktioner - indirekta effekter Nedsatt ventrickeltömning, påverkan på bakteriefloran, pH i mage-tarm - lm höjer pH värde i magsäcken ex omeprazol kan förändra adsorptionen av antibiotika och svampmedel
• Enzyminduktion Läkemedel A - enzyminducerande ökar metabolismen av B - plastmakoncentrationen av C minskad och effekten minskat/uteblir
• Enzyminducerande medel Kan öka andra medels och sin egen metabolism på olika sätt. Ökad produktion av nedbrytande enzym, stabilisering av befintligt enzym. Långsam process tar dagar-veckor
• Enzymhämning 1. Om läkemedel A hämmar metabolismen av aktiv modersubstans B - koncentrationen av B stiger och kan orsaka biverkningar. 2. Om läkemedel A hämmar metabolismen avpro-drug B- blir koncentrationen av aktiv substans C lägre och effekten kan hämmas/utebli. Snabb process (timmar)
• Kliniskt betydelsefulla konsekvenser vid Hög grad läkemedelsmetabolism. Metabolis genom enzymsystem. Snävt terapeutiskt intervall. Beakta interaktionsrisken vid insättning och utsättning
• Farmakodynamiska interaktioner oberoende av förändringar i läkemedelskoncentrationen - effekten förändras men ej koncentrationen pga ;-1. Konkurrens om samma receptor ex agonist och antagonist.- 2. påverkan på fysiologiska faktorer ex njurgenomblödning, elektrolyter, bt, blodflöde, koagulation, hormoner. -3. Likadan biverkningsprofil - leder till förstärkning
• Antagonistisk effekt 1+1 =0
• Synergisk effekt 1+1 = 4
• ICNS uppåt och nedåtgående nervbanor för kommunikation mellan nervsystemen
• Autonoma nervsystemet - sympatikus Adrenerga. Signal från CNS - omkoppling i gangliet med acetylkolinsyra och noradrenalin vid effektorcellen
• Autonoma nervsystemet - parasympatikus Noradrenerga, kolinerga. Signal från CNS omkoppling i ganglierna till en ny nerv som når fam till effektorcellen (acetylkolin) som signalsubstans både vid ganglierna och effektorcellen
• Transmittosubstanser - receptorer - undergrupp Acetylkolin - kolinerg - M1, M2, M3 (muskarin) & Noradrenalin - adrenerg - a1, a2, B1, B2, B3
• Agonist Affinitet till målmolekylen som binder lm eller kroppsegen substans till receptorn. Egeneffekt - lm förmåga att stimulera receptorn och utlösa farmakologiskt svar med maximal effektiv koncentration. Ex morfin sim verkar på opioidreceptorer, bensodizipider som binder till gavareceptorn men även kroppsegna som dopamin, serotonin. Rena agonister kan ge maximal respons i vävnad till skillnad från partiella agonister som oavsett koncentration inte kan ge maximal respons.
• Antagonist affinitet beroende på målmolekylen, har ingen egen effekt, stimulerar inte receptorn utan blockerar den ex betablockerare, metaprolol
• Kolinerga neuron (parasympaticus) producerar och frisätter acetylkolin som binder till nikotin eller muskarinreceptorn
• Nikotinreceptorn kolinergt neuron som vid stimulering ger takykardi och blodkärlssammandragning - bt stegring
• Muskarinreceptorn Kolinergt neuron som vid stimulering ger parasympatiska effekter - minskad kontraktionskraft, sänkt bt, relaxation av glatt muskulatur i mage/tarm och stimulering av sekretion
• Adrenerga neuron (sympatikus) producerar och frisätter - noradrenalin NA, adrenalin, dopamin och isoprenalin. Ger efekt vid stimulering
• A1 - adrenoceptor blodkärlssammandragning, relation av glatt muskulatur GL, salivsekretion, hepatisk glykogenolys
• a2 - adrenoceptor Hämning av - transmittofrisättning, aggregation av blodplättar, kontraktion av glatt muskulatur i blodkärl
• B1 - adrenoceptor Ökar hjärtats puls och kraft, ökar Na frisättning
• B2 - adrenoceptor Dilaterar bronker och blodkärl, relaxerar - glatt muskulatur, muskeltremor och hepatisk glykogenolys
• B3 - adrenoceptor lipolys - process som bryter ner lipider och frisätter fria fettsyror
• Kliniska exempel på behandling av obstruktiva lungsjukdomar Adrenerga antagonister vid KOL och astma. A och B receptorer samt frisättare av noradrenalin ex efedrin sc inj. Bronkdilaterande, slemhinneavsvällande, ökad transport av sekret. Kortverkande - terbutalin, salbutamol. Långverkande - Fromoterol, samleterol duration ca 12h och olodaterol i 24h
• Kliniska exempel på behandling av hypotoni lm som stimulerar adrenerga receptorer. Ex etilefrin (effortil - vasokonstriktion a1 receptor ökar det systoliska bt. Ökad frisättning av noradrenalin (B1 receptorer). Ökad frekvens och kontraktion hos hjärtat B1 och B2 receptorer. Försiktighet vid behandling av pat m takykardi, hjärtarytmier, hjärt kärlsjukdom, diabetes mellitus och hypertyreos
• Övrig användning av adrenerga antagonister hjärt lungräddning (önskad effekt ökad frekvens och kontradiktionskraft hos hjärtat B- receptorer) och behandling av anafylaxi med adrenalin en oselektiv stimulering av a och b receptorer. Effekt vid anafylaxi - lindrad klåda, urikatia, anglioöden och motverka bt fall. Kraftig kärlsammandragning av a receptorer som motverkar kärlvidgning och vaskulär permiabilitet. Kraftigt bronkvidgande och slemhinneavsvällande b receptorer
• Kliniska exempel på behandling av hjärt-kärlsjukdom blockerar adrenerga antagonister. B1 receptorblockerare ex metoprolol (seloken) nyttjas vid kärlkramp, hjärtsvikt, infarkt. Önskad effekt - minskad - frekvens, kontradiktionskraft och misnkad frisättning av noradrenalin - sänkt bt. a1 receptorblockerare ex doxazosin (alfadil) används vid bla hypertoni - önskad effekt - dilation av blodkärl . sänkt bt
• Övrig användning av adrenerga antagonister medel vid godartad prostataförstoring doxazitosin/ alfuzosin. a1 receptorblockerare - relaxation av prostatans glatta muskulatur, kapsel, nedre delen av urinblåsan - minskar symtom som frekvent miktion - bieffekt - hypotension (dilation av blodkärl)
• Stimulering av parasympatikus - kolinerga neuron (acetylkolin) Kolinerga antagonister - behandling av glaukom ex pilokaprin - pupillsammandragnin trycknedsättande. Minskad nedbrytnin av acetylkolin - myastenia gravis - abnormal muskulär trötthet orsakat av antikroppar riktade mot nikotinerga acetylkolinreceptorer, genom att öka acetylkolin kan man återfå en normal muskelfunktion lm ex ambenomium, neostigmun
• Kliniska exempel på antikolinerga preparat kolinerga receptorantagonister, vidga pupillerna, medel mot urininkontinens (spänningen i blåsan ändras, lättare att hålla kvar urinen ex tolterodin) KOL/astma itratropium ex astrovent. Hämma frisättningen av acetylkolyn - hämmad syntes, lagring i vesiclar eller frisättningemekanismen. Vid behandling av muskelspasm i ex ansikte, nacke etc ex botulium toxin ex botox, dysport
• Farmakologisk smärtbehandling Sensorisk eller emotionell, subjektiv. Ex VAS
• Abbey pain scale smärtbedömning hos kogitivt nedsatta som ej kan kommunicera, observation och bedömning av förändringar i beteenden, vokalisering, ansiktsuttryck, kroppsspråk, fysisk och fysiologisk förändring. Varje nytt beteende - smärta ex förvirring, matvägran
• Smärtanalys När, var, hur, teckning - följa smärta ex nervsmärta. Brännande, skärande, molande, stickande. Smärtdagbok - hur den ter sig över tid
• riktlinjer för smärtskattning 1. pat själv skattar 2. nyttjande av validerade instrument 3. Skatta och dokumentera 4. Både i vila och rörelse 5. Smärtgenombrott före och efter behandling dokumenteras 6. Högsta tillåtna VAS >4 i vila och rörelse 7. vid långvarig smärta skarras ett individuellt smärtmål
• Perifert verkande analgetika Acetylsalicylsyra ASA och NSAID preparat (COX hämmande) antiinflammatoriska
• Centralt verkande analgetika Paracetamol ocj opioider
• Smärtimpulsens väg Bradykinin -smärtstimulerande ämne frisätts och frigöt histamin som också genererar smärta. Vid vävnadsskada bildas Prostagladiner PG som förstärker smärtimpulsens väg till hjärnan, impulserna passerar dorsalhornet och upp till centrat i hjärnan
• Smärtstillande medel ASA och NSAID hämmar bildandet av PG. Lokalanestetika hindrar överföringen i nervfibrerna, färre signaler till dorsalhornet. Opioider centralt verkande kan hämma omkopplingen och effekterna på opioidreceptorn i hjärnan
• Perifiert verkande läkemedel Acetylsalicylsyra ASA i aspirin, bamyl. Smärtstillande, febersänkande. Antiinflammatorisk vid 3-4g/dygn. Förländer blödningstiden, risk vid reyes sjukdom vid feber hos pat 18år m virussjukdom kan ge upphov till hjärnödem, leverpåverkan, låga blodsockernivåer. Försiktighet vid magsår, njursvikt, hjärtsvikr och astma -10% kan få förvärrade symtom. God korttidsbehandling.
• NSAID preparat exempel Ibuprofen - ipren Cox 1 och 3 hämmare. Diklofenak - voltaren cox 2 hämmare. Naproxen - pronaxen - hämmar cox 1 och 2. Ketoprofen - orudis. Ketorolak - toradol. Celecoxib - celebra selectiv cox 2 hämmare. Etoricoxib - arcoxia selectiv cox 2 hämmare
• NSAID verkningsmekanism COX 1 hämning finns i njurar, tarmar, magsäck, trombocyter och leder till bildning av PG och tromboxan. Ökad risk för magsår, minskad koagulationsförmåga.
• NSAID verkningsmekanism COX 2 hämning finns i njurar, hjärna och fortplantningsorgan. Minskar smärta och inflamation, npåverkar fortplantningssystem negativt, ökar blodkoagulation.
• Topikal behandling med NSAID Gel vid lokal behandling - lägre plastmakoncentration. högre koncentration i menisk och brosk jämfört med per oral behandling. Begränsad behandlingstid - 7-14 dagar, pga hudirritation, undivk solarium - fotosensibilitetsreaktioner
• Centralt verkande lm Paracetamol Smärtstillande och febernedsänkande, svag antiinflammatorisk effekt, baspreparat med god biverkningsprofil. Maxdos 1g x4/dygn - tolerans - central påverkna. Lägre doser till äldre 1gx3 /dygn pga högre plastmanivåer.
• Paracetamol och leverskador omvanlas i levern till en skadlig metabolit, vid normaldosering och väl fungerande lever oskadliggörs den toxiska metaboliten. Doser med dödlig leverskada - 10 tabletter till 3åring/dygn. 30-40 tabletter till vuxna. 20 till alkoholist. Vid överdos - inläggning, aktivt kol, antidoten N-acetylcystein intravenöst inom 8h.
• Centralt verkande analgetika - svaga opioider Kodein + paracetamol - omvanlas till morfin i kroppen kombinerat med paracetamol för tillräcklig effekt ex citodon och panocod vid akut och långvarig smärta.
• Centralt verkande analgetika - starka opioidet Morfin - peroralt och inj - dolcontin. Oxikodon - oxycontin. Fentanyl - depåplåster ex durogesic. Buprenofin - depåplåster ex norspan. Hydromorfon - i smärtpump ex palladon. Ketobemidon - peroralt, sup, inj, PAVA ex - ketogan. Tapentadol - påverkar frisättninf av noradrenalin ex palexia
• Analgesi smärtstillande
• Sedation lugnande
• Eufori ge besvärande sedation
• biverkning av opioider Förvirrinf, andningsdepression - ex hyperventilation. Minskad hostreflex ex kodein. Illamående, kräkning början av behandling vid rörelse - kostafen åksjuketabletter i samband. Pupillkonstriktion. Förstoppning - ge tarmstimulerande lm inte bulk lm pga risk för propp och stopp. Histaminfrisättning - upplevd klåda. Tolerans mot effekt inte biverkning. Beroende
• Opioidbehandling vid överdos Nyloxidspray
• Behandling av nociceptiv smärta - vävnadsskada Utlöses då nociceptorer aktiveras vid vävnadsskada eller hot. Kroppens varningssiglan. Yttre smärta från inte organ, behandlas perfiert med centralt verkande analgetika
• Behandling av neuropatisk smärta Beror på dysfunktion i CNS eller PNS. Bältrossmärta, diabetes- neuropati, ischiassmärta, smärta efter stroke, fantomsmärta, cancersmärta. Svårbehandlat, multifaktorellt, psykiska faktorer, inslag av nociceptiv smärta?
• Antidepressiva vid neuropatisk smärta vid perifier neuropatisk smärta, lägre doser än vid behandling av depression för att uppnå smärtstillande effekt. Äldre särskilt känsliga - förvirrning, förstoppning, trötthet, hjärtpåverkan, muntorrhet, urinretention, yrsel/fall
• Antiepileptika vid neuropatisk smärta humörstabiliserande -gabapentin, pregabalin, karbamezepin. äldre särskillt känsliga
• Bakteriens uppbyggnad cellvägg, peptidoglycan PG i cellvägg inte i humana celler. Cellmembran, cytoplastma, vatten, proteiner, plasmider (ringformat DNA överförs mellan bakterier innehållande resistens). DNA, RNA, ribosomer, flageller
• Antibiotika vid hämning av cellväggssyntesen betalaktamantibiotika ex pencilin och glykopeptider som griper in och tar sönder cellväggen
• Antibiotika vid hämning av proteinsyntesen Makrolider ex rytromisin, tetracykliner ex doxycyklin, kloranfenikol, fusidinsyra, aminoglykider - binder till ribosomer på bakteriespecifika delar, hämmar bakrteriekedjans tillväxt så den inte kan syntetisera proteiner och proteinsyntesen stannar upp - bakteriostatisk
• Antibiotika vid hämnin av nukleinsyrasyntes - DNA och RNA Trimetoprim och sulfonamider - blockerar bakteriernas folsyrasyntes och hämmar nukleinsyrasyntesen det som behövs för att göra DNA och RNA. Kinoloner hämmar enzymet DNA gyrase
• Betalaktamantibiotika - verkningsmekansim Antibakteriella effekt genom att hämma syntesen av bakteriens cellvägg och förhindra bakterietillväxten. Antibiotikan blockerar enzymer och binder till pencilinbindande proteiner (PBP) - deffekt cellväggsuppbyggnad och bakterien går sönder
• Betalaktamantibiotika pencilin mest användt ex PCB, smalt spekrum, används vid ex halsfluss, öroninfekrion etc
• Betalaktamantibiotika Monobaktamer - brett spektrum antibiotiker nyttjas ex vid UVI. Monobaktamer och tienamyciner endast iv administrering
• Betalakramasskänsliga pencilliner med smalt antibakteriellt spektrum Fenoximetylpencillin (Pencillin V) - Kåvepenin, Tikacillin Bensylpencillin (Pencillin G) - Bensylpencillin
• Pencilliner med utvidgat spektrum Amoxicillin - Aminmox. Pivmecillinam - Selexid
• Betalaktamaresistenta pencilliner Bakterier kan bli resistenta genom att skapa betalaktamas som är ett pencillinnedbrytande enzym Flukloxacillin - Heracillin
• Smaltspektrum - effektiv mot ett fåtal bakteriesorter Pencillin V
• Bredspektrum - effekt på många olika bakteriesorter Cefalospriner, Tetracykliner, Kinoloner
• Biverkningar pencilliner Hudutslag med eller utan klåda - fördröjd överkänslighet som kan uppstå efter flera behandlingsdygn. Gastrointenstinala besvär - diarré och illamående, tarmens goda bakterier slås ut och kan leda till selektion av resistenta bakterier leder till besvären. Clostridium difficle-infektion - Vid behandling av cefalosporiner och kinoloner finns det ökad risk för tarminfektion. Vaginala svampinfektioner - även i munhålan Fotosensibilisering - doxcyklin
• Administrering av antibiotika Ta hänsyn till vikt, utsöndringsförmåga och se till att koncentrationen i infektionshärden överstrider MIC, nå fram dit infektionen är Olika doseringsintervall, korta intervaller med låg koncentration, eller långa för att uppnå hög koncentration. ör betalaktamantibiotika är tiden över MIC viktigt, ligger stor delen av dygnet över, korta inrevaller. Rekommendation 3ggr dygn Att dosera antibiotika MIC - minsta hämmande koncentration. Administreringsvägar Oralt, intravenöst, lokalt - hud, ögon.
• Naturlig resistensutveckling (endogen resistens) mykoplastma, bakterie som saknar cellvägg och är naturlig resistent mot antibiotika som attakerar cellväggen ex pencilliner
• Förvärrad resistens Spontana kromosomala mutationer - uppkomsten beror inte av antibiotika, muteras spontant och selektivas fram och sprids under inverkan av antibiotika. Uppkommer vanligen genom att mutationer och gener som kodar för enzymer som påverkas av antibiotika, när dem öndras kan inte antibiotika binda och påverkas, förändrar strukturen hos pencillinbindande proteiner - resistens till antibiotikan som binder till dem. Upptag av resistensgener - bakterier via plastmider tar upp resistensgener från andra bakterier.
• Motverka resistensutvecklingen Begränsa användningen av antibiotika Bakretiell infektion? Behövs antibiotika vid den bakteriella infektionen? bara för man hittar bakterier är det inte likvärdigt med infektion, pat måste känna sig trygg med att avstå antibiotikabehandling Använda antibiotika med riktat spektrum - välja ett med så smalt spektrum som möjligt Ekologiska aspekter - ökar risk för påverkan på normalfloran i tarmen Ofullständig absorption Brett antibakteriellt spektrum Dosering (doseringsintervall och dos) Adekvat dosering Behandlingstidens längd
• Viruspartickelns uppbyggnad minska biologiska enheter som kan infektera levande organismer, ett vanligt virus är 100ggr mindre än en bakterie. Kan inte förökas på egen hand, ingen egen metabolism. Beroende av en värdcell - obligata intracellulära paraciter. Består av arvsmassa av nuclinsyra, RNA, DNA, omges av ett skyddande proteinskal
• Läkemedel bromsar virusets replikation Hämning av inträde i cellen - Dolutegravir (mot HIV) - det binder till cellytan och blockerar cellöverföring av DNA strängen Hämning av DNA eller RNA-syntes - Acikolvir, valaciklovir (mot herpes) - förhindrar nybildning av viruset, stör aktiviteten av enzymen Hämma frisättning - Zanamivir (mot influensa) - hämmar fridättningen genom att hämma ett ensym
• Herpesvirus Herpes simplex virus 1 (HSV- 1) Munherpes Herpes simplex virus 2 (HSV- 2) Genitalherpes Varicella zoster virus (VZV) Vattkoppor och bältros, lägger sig latent i kroppens nervceller och sedan aktiveras och ge upphov till bältros - ca 20% av befolkningen som drabbas av det, främst personer över 50. Reaktivering av gammal infektion, finns inget samband av Varicella zoster virus och bältros. Smittar.
• Antiviral behandling av herpesvirus Antiviral behandling Aciklovir (kräm, tabletter) - till munsår, snabb behanling vid första symtom Penciklovir (kräm) - till munsår, förkortar läkninstiden ⅕ - 1 dygn Valaciklovir (tabletter) - börjar behandling så tidigt som möjligt, ex genital herpes. Får vuxna vattkoppor behandlas dem med detta och påbörjas redan första dygnet. Bältros behandlas inom 3 dygn. Lindrar symtom och förkortar tiden man har besvär, vid kraftiga besvär kan vissa behöva ta antiviral behanling under en längre tid i förebyggande syfte.

Alla Inga Spara