Personlighetspsykologi

Alla Inga Spara

• psykondynamiska perspektivet Freuds förklaring var att personligheten formas i barndomen i samspel med våra medfödda drifter med anpassning till normer i samhället. En person formas således av inre konflikter och tidigare erfarenhet. Enligt Freud finns det alltid orsaker till människors beteenden men de är mycket sällan medvetna om dem, perspektivet undersöker därför människors omedvetna processer för att få dem att inse varför de agerar som de gör. Detet ofta i konflikt med Överjaget dvs vår moral, vad som är rätt och fel. Jaget hamnar mellan dessa om vad som är möjligt att åstadkomma praktiskt och vad som är inte är acceptabelt. Dessa inre konflikter innebär ett hot och för att skydda oss mot hoten används olika slag av försvarsmekanismer.
• Behaviorismen (beteende perspektiv) hävdar att allt mänskligt beteende är inlärt genom interaktion med miljön. Personligheten formas av miljön och är ett inlärt beteende. föds som ett blankt papper Man uppfattar personligheten som olika mönster eller system av reaktioner som byggs upp i kontakt med omvärlden och utlöses av stimuli. (operant betingning: inlärning baserat på konsekvens av ett beteende, straff, inget eller belöning råttor, klassisk betingning: inlärning genom association, pavlos hundar, lär sig salivera vid ljudet av en klocka.)
• humanistiska menar att människan är en fri, kreativ, aktiv individ som drivs av behovet att förverkliga sig själv. människan har en fri vilja att forma sitt liv och fullända sin personlighet i vilken riktning som personen själv vill. Människans sätt att uppfatta och tolka sin situation avgör hennes beteende. Psykiska störningar beror på att viktiga behov och känslor är otillfredsställda samt att det råder en inkongruens/kongruens mellan individens självbild och inkommande information. många beroende av uppskattning från andra, att de hela livet agerar för att bli som det tror att andra vill ha dem istället för att först uppnå en självaktning och utveckling av personen. Människan står mellan trygghetsbehovet och frihetsbehovet, mellan försiktighet och risktagan­det. Genom uppfostran och kultur favoriseras antingen den ena eller den andra polen.
• kognitiva människans intellektuella funktioner är i fokus som tänkande, minne, språk, problemlösning, inlärning, perception samt människans förhållande till datorer och hur de används. Det kognitiva perspektivet menar att vi har olika grundantaganden om verkligheten och detta påverkar vårt sätt att se på världen och vår omgivning men styr också våra tankar som i sin tur påverkar våra känslor och vårt beteende. Psykiska störningar beror på felaktiga tankemönster och dålig kommunikation.Personlighet är en process som individen själv är med och skapar genom tankeprocesser, kognitiva scheman och som man kan förändra. fokuserar på både medvetna och omedvetna tankar. Oavsett om tankarna är medvetna eller omedvetna så menar detta perspektiv att det är våra tolkningar av stimuli (allt som kan utlösa en fysisk eller beteendemässig förändring) som får oss att agera och känna som vi gör.
• biologiska Det biologiska perspektivet förutsätter att beteenden, tankar och känslor kan förklaras med kroppsliga processer. I fokus för den biologiska psykologin ligger ofta nervsystemet och hjärnan. lägger fokus på gener och vad som är medfött samt biologiska processers betydelse. Ämnen som signalsubstanser och hormoner påverkar både kropp och psyke. Vi är till stor del en produkt av vilka gener vi har med oss. Här finns det dock en öppenhet inför att miljön och erfarenheterna måste utgöra en del av vilka vi är och blir. Personligheten är en fruktbar kombination av arv och miljö. Hur vår kropp och hjärna är konstruerad påverkar vår personlighet och baseras på vad som genetiskt har ärvts av våra föräldrar. hjärnans belöningssystem gör att vi mår bra av vissa saker. På så vis skapas t.ex. beroende. Hos den riskvilliga människan krävs mer för att belöningssystemet ska fungera eller känna stimulans. Det krävs något extra för att få en kick. Denna ytterlighet brukar man kalla ”spänningsökare”. Riskvilliga människor (typ A) har alltså lättare att utveckla beroende. Genetisk faktor, dvs man kan ärva mottaglighet/anlag för riskfyllt beteende.
• sociala perpektivet Den sociala psykologin tittar på individen i gruppen, fenomen inom gruppen och interaktioner mellan grupper. Men ett tydligt fokus ligger alltid på att förklara tankar, känslor och beteenden i relation till den sociala påverkan individen utsätts för. Allt vi lär oss, lär vi oss i sociala sammanhang. Alltså det du lär dig gällande vem du är och hur du ska agera i en situation lär du dig i en interaktion med andra människor. De kulturella minnen som nedärvs i generationer och det språk som du växer upp med blir väldigt aktuellt i detta perspektiv eftersom att man menar att språket och symboler du vant dig med på ett sätt vuxit ihop med tanken under din uppväxttid.
• egenskapsteorin Personligheten är enligt egenskapsteoretikerna uppbyggd av olika personlighetsdrag, som bland annat består av hur en person tänker, reagerar, känner och beter sig. Traitpsykologer anser att alla människor kan beskrivas utifrån några viktiga personlighetsdrag. Enligt traitspsykologer så förändras egenskaperna inte nämnvärt genom livet, dvs personlighetsegenskaper som är stabila över tid och rum. Syftet med faktorteorierna var att fastställa vilka grundläggande faktorer eller dimensioner som ligger bakom yttre beteenden som människor visar varje dag.
• Big five teorin Big Five avser att ge en bild av en persons personlighet utifrån fem följande dimensioner: 1. Extraversion, introversion, 2. Vänlig och misstänksam, 3. Samvetsgrann och vårdslös, 4. Neurotisk och lugn, 5. öppen och konventionell, har även visat sig ha hög ärftlighet. Människor över hela jordklotet kan nu beskrivas enligt fem universella medfödda drag.
• extraversion och introversion extraversion:extrovert, utåtriktning, utåtvändhet, sällskaplighet, självsäkerhet, värme i relationer till andra, spänningssökande, positiva känslor. Introversion: introvert, inåtvändhet, intresse för det teoretiska och abstrakta
• neuroticism och känslomässigt stabil neuroticism: nervös,benägenhet för ångest, depressiva reaktioner, ilsken, impulshandlingar, sårbarhet och stresskänslighet. Känslomässigt stabil: trygghet, acceptans, tillit, behärskning
• Öppenhet och konventionell öppenhet:intresse och mottaglighet för fantiserande, konstupplevelser, känslonyanser, aktiviteter av olika slag, nya idéer och nya värderingar, ser skönheten i saker, stark fantasi. Konventionell: konservativ, ointresse för nymodigheter och nya upplevelser
• Vänlighet och misstänksamhet Vänlighet: tillit till och förtroende för andra, hjälpsamhet, samarbetsvilja, medkänsla, motivation till relation och att vara överens, sympatiskhet,alla är lika mycket värda, tenderar ofta att bli överkörda. Misstänksamhet: irritation riktad mot andra, brist på samarbetsvilja, opålitlig, låg välvilja
• Samvetsgrannhet och vårdslöshet Samvetsgrannhet:noggrannhet, prestationsvilja, självdisciplin, ordningsamhet, plikttrohet, eftertänksamhet, ansvarstagande. vårdslöshet: benägenhet för slarv, chanstagning,lat, försumlig och likgiltighet.
• arv och miljö Arv är de ärftliga egenskaperna som överförs från föräldrar till barn via gener, medan miljö är alla yttre faktorer, som uppväxt, kultur och livsstil, som påverkar en organism . Tillsammans bestämmer arv och miljö hur en individ utvecklas, där miljön kan påverka hur generna uttrycks, och många egenskaper är ett resultat av komplex samverkan mellan båda. Personlighet formas av ett komplext samspel mellan arv (genetik) och miljö (uppväxt, erfarenheter, kultur) . Gener utgör en grund för vissa drag, medan miljöfaktorer som uppväxt, sociala relationer och livserfarenheter är avgörande för hur dessa egenskaper uttrycks. Det är inte ett antingen-eller-scenario, utan en ständig interaktion där genetiska anlag kan påverka hur en person uppfattar och interagerar med sin omgivning, och tvärtom.
• Inkongruens en term som beskriver ett tillstånd av obalans mellan en individs "själv" (vem man är) och "idealsjälvet" (vem man vill vara) . Det uppstår en känsla av missnöje och inre konflikt när det finns ett stort "glapp" mellan dessa två bilder.
• Kongruens överensstämmelsen mellan en persons verkliga jag (självbilden) och idealjaget (vem de vill vara). En person med kongruens är i harmoni med sig själv, sina känslor och sina handlingar

Alla Inga Spara