Rätten och samhället kap 14 & 16

Alla Inga Spara

• rapporteftergift inget åtal på ett mindre allvarligt brott som max kunde gett böter. Endast en varning av polisen
• ställt utom allt rimligt tvivel den tilltalade har begått den åtalade gärningen
• sannolika skäl misstänkt gärningsmannen har mycket bevis mot sig. Har rätt till försvarsadvokat
• skäligen misstänkt gärningsmannen har en del bevisning som talar för att denne är skyldig. Har rätt till försvarsadvokat
• misstänkt bevisningen kommer inte att räcka för en fällande dom
• åtalsunderlåtelse När åklagaren väljer att inte väcka åtal om något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts och det inte är fråga om allvarliga brott
• Strafföreläggande Åklagarens möjlighet att utdöma brottspåföljd om den misstänkte erkänner brottet utan att huvudförhandling genomförs.
• Ordningsbot Polisens möjlighet att utdöma brottspåföljd vid erkännande och där påföljden bara kan bli penningböter.
• Gripa Polisen tar in någon på förhör i max 12 timmar.
• Anhålla Vid speciella skäl kan en misstänkt genom beslut av åklagaren frihetsberövas i max 4 dygn.
• Häkta Sannolika skäl finns för att den misstänkte begått brottet som ska ha ett år i fängelse i straffskalan. Vidare ska det finnas risk för flyktfara/kollussionsfara/recidivfara. Beslut fa
• Flyktfara När en misstänkt häktas pga. av risk för flykt innan rättegång. Ett av flera villkor för häktning.
• Kollusionsfara En risk för att den misstänkte saboterar/försvårar utredningen om den inte frihetsberövas.
• Recidivfara Risk för att den misstänkte fortsätter att begå brott. Ett skäl till att personen ska häktas.
• Häktningsframställning Åklagaren lämnar in ett yrkande om häktning till tingsrätten.
• Kvarstad Beslut av domstol att spärra konton och beslagta tillgångar för att säkerställa att borgenärerna får det de ska ha.
• Beslag Polisen tar hand om exempelvis stöldgods eller andra olagliga föremål.
• Husrannsakan Genomsökning av bostad, arbetsplats av polis för att finna bevis. Beslut av förundersökningsledare, åklagare eller domstol.
• Allmänt åtal När åklagaren driver frågan om ansvar för brott, dels för målsäganden och dels för statens räkning.
• Enskilt åtal När målsäganden själv väcker åtal. Aktuellt vid målsägandebrott och när åklagaren inte själv väljer att väcka allmänt åtal.
• Enskilt anspråk Skadeståndsyrkande vid brottmålsrättegång.
• Målsägandebiträde Ombud som tar tillvara målsägandens talan gällande enskilt anspråk.
• Gärningsbeskrivning Händelseförloppet för brottet.
• Offentlig försvarare Advokat som betalas av staten för att företräda någon som är misstänkt och åtalad för brott. Utses av domstolen. Se s. 135 i boken.
• Bestrida Den tilltalade motsätter ansvar för brott.
• Erkänna Medger vissa handlingar.
• Medge Gå med på att dömas för brott.
• Sakframställan En utveckling av talan (åtalet och försvaret).
• Bevisupptagning Den del av huvudförhandlingen då bevisningen läggs fram.
• Plädering Sista delen av huvudförhandlingen där båda parterna får hålla vart sitt slutanförande.
• Överläggning Sammanträde mellan domstolens ledamöter där de ska bestämma sig för om den tilltalade ska dömas för brottet och vilken påföljd det ska bli.
• Skiljaktig När en ledamot av domstolen har en annan uppfattning än majoriteten.
• Fri bevisföring Parterna kan föra fram den bevisning som de önskar.
• Fri bevisprövning Domstolen värderar bevisningen efter vad den anser att den är värd. Bevisningen ska värderas utifrån en objektiv och saklig bedömning.
• Överviktsprincipen Det lägsta beviskravet
• Sakkunnig En person som är expert inom ett visst område och ska uttala sig i rätten om detta, t.ex. en läkare.
• Syn När rätten åker ut till en plats för att beskåda den då det där finns ett föremål som ej kan flyttas och som åberopas(används) i bevissyfte av en av parterna. Syn kan göras av fastigheter.
• Editionsplikt Skyldighet att lämna ut dokument som ska användas som bevisning.

Alla Inga Spara