Sam klass och etnicitet

Alla Inga Spara

• proletariat de egendomslösa (enbart hade sin egen arbetskraft att sälja till en arbetsgivare, fattiga arbetarklassen)
• Upplysningen en process där människor har velat tänka fritt och agerat förnuftigt, ingen specifik tidsperiod
• Exempel på upplysningen Det antika Aten. Renässansen och reformationen. 1600- och 1700-talen. 1900-talets rationalism, framtidsoptimism och demokratiseringsprocess.
• Solon har äran för athenska demokratins födelse (införde en ny författning år 594 f.Kr. begränsade de rikas makt och gav stadsstatens många fattiga fler rättigheter.)
• Kleisthenes gav den athenska demokratin den slutliga utformningen med lika rätt för alla fria vuxna män (508 f.kr)
• Perkiles under hans styre utvecklades det demokratiska aten till ett kulturcentrum med stor tankefrihet. hans politik ledde till krig och slutet på atens storhetstid och upplysning (495-429 f.kr)
• Machiavelli 1500 skrev Fursten, Machiavelli anser att en härskare, i sin maktutövning, bör prioritera det som är bra för staten snarare än det som är moraliskt eller omoraliskt
• Under renässansen och remformationen Uppfinningar: boktryckarkonsten, navigationsinstrument, nya fartyg, bättre stjärnkikare, Upptäckter:kontinenter som Amerika, anatomi och hur planeterna rör sig runt solen + läsa bibeln själv och inte låta andra tolka den åt dig (1300-1500)
• Jean Bodin ca 1570 beskriver staten som en suverän entitet, med oberoende makt att fatta beslut och utöva kontroll över sitt territorium. gränser som naturlagarna sätter. suveränitet är odelad
• Thomas Hobbes 1600 menar att människan är en egoistisk varelse som styrs av sina egna intressen. Och det finns bara ett sätt att lösa det, genom att människor upprättar ett slags samhällskontrakt.
• Samhällskontrakt ett socialt kontrakt där det ligger i allas intresse att upprätthålla regler som garanterar trygghet och säkerhet för alla, även de svagaste.
• Samuel von Pufendorf Den som äger mest, har mest att förlora och behöver därmed mest hjälp av staten och skall därför betala mer i skatt. “Om natur och folkrätten” samt “Om människan och medborgarens plikt”
• John Locke sen 1600 samhällskontraktet, skyldigheten att lyda den civila regeringen enligt samhällskontraktet var villkorad av skyddet av varje persons naturliga rättigheter, inklusive rätten till privat egendom
• Under 1600-1700 Nya vetenskapliga tankesätt. Rationalism och empiris Förnuftet i fokus. Filosofernas århundrade. Nyfikenhet och förundran över främmande kulturer.
• empirism vi kan bara nå ny kunskap genom att observera verkligheten och dra slutsatser från dessa observationer
• upplysningen vanlig definition 1700-talet. Nytt sätt att se på forskning - empirism. Vilja till tankefrihet. Intellektet i centrum. Förnuft och frihet. Kritik mot kyrkan (inte mot Gud). Nya tankar om att återinföra demokratin.Övertygelsen om att människan kunde göra stora framsteg med hjälp av naturvetenskapen. Avståndstagande från traditionella auktoriteter (kyrkan och kungarna). Nytt sätt att se på rättsskipning, undervisning och näringspolitiken (ekonomi).
• Thomas Paine skriftställare, 1776 argumenterade Paine för att (det blivande) USA skulle frigöras från Storbritannien,i verket Common Sense, som även kom att ligga till grund för den amerikanska författningen. Var verksam under franska revolutionen, med i nationalförsamlingen, emot kungens avrättning, Paines vision om ett rättvist och jämlikt samhälle ett där individer hade lika rättigheter och möjligheter, en demokratisk regering representerade folkets vilja och individuell frihet prioriterades
• Voltaire en av upplysningstidens största kulturpersonligheter. Voltaire var en stor förkämpe för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter och kämpade mot katolska kyrkans maktövergrepp,Kritik mot den absolutistiska monarkins tillstånd. Kritik mot den absolutistiska katolska kyrkan: “Krossa den skändliga”. Kritik mot etablerade men irrationella värderingar. människorna skulle använda sitt eget förnuft och inte bara göra det som makten sa åt dem att göra. kom att spela en viktig roll för det intellektuella klimatet i Europa och banade väg för många andra samhällsfilosofer. Ett av hans viktigaste verk är Candide
• Charles de Montesquieu I sitt stora verk Om lagarnas anda från 1748, formulerade Montesquieu sin maktfördelningslära. Montesquieu gav fenomenet en vetenskaplig teori, med tillhörande terminologi. Montesquieu pläderade inte för folkstyre, utan för en begränsad monarki, där makten fördelas mellan monarken, folket och domstolarna.
• Maktfördelningsläran Ett samhälle bör enligt denna lära styras av tre olika makter: verkställande, lagstiftande och dömande makt. Dessa tre skall vara oberoende och utöva kontroll över varandra i syfte att förhindra maktmissbruk. Maktfördelningsläran kom sedan att ligga till grund för bland annat USA:s politiska system (presidenten, kongressen och högsta domstol). Grundtankarna är en viktig del av demokratibegreppet
• folksuveränitetsprincipen innebär att all offentlig makt utgår från folket, där folkets representanter i riksdagen har den slutgiltiga makten i samtliga frågor. Den lagstiftande och dömande makten utgår från parlamentet och den verkställande och dömande makten är enbart av praktiska skäl placerad hos regeringen och domstolarna. sätts som motpol mot maktfördelningsläran. innebär att den offentliga makten skall utgå från vad han kallar "den allmänna viljan", alltså den samlade viljan av alla medborgare i en stat. Folksuveränitetsprincipen ger parlamentet total makt över både de verkställande och dömande myndigheterna (regeringen och domstolarna)
• konstitutionalism Charles nedskrivna lagar vad vi får och inte
• kontraktionalism (Charles Montesquieu) bygger på samhällskontraktet, det handlar om att regler och normer bygger på överenskommelser mellan människor. det som är rätt och fel bestäms av vilka regler vi gemensamt kommer överens om, ungefär som ett kontrakt.
• folksuveränitet (Jörgen Hermansson) folket bestämmer, offentlig makt ska utgå från folkvald församling
• Jean-Jacques Rousseau allmänviljan och folkdemokrati, Första grunden till det moderna skolsystemet. Samhället bör inrättas så att individen har så stor frihet som möjligt och människorna skall lyda under lagar som är lika för alla. Fritt samhälle kräver fria medborgare, naturrätten, folksuveränitetsprincipen
• allmänviljan och folkdemokrati ett helt samhälles gemensamma vilja.
• naturrätten och naturtillståndet (Rousseau) rättigheter och skyldigheter som man föds med/ är naturliga, vad man som människa är berättigad till pga sin mänskliga natur, naturtillståndet är en tänkt tillstånd utan civilisation
• industrialismen I slutet av 1700-talet uppfanns maskiner, som kom att påbörja den process, som benämns industrialismen. En av dessa viktiga uppfinningar var ångmaskinen. Med hjälp av ångmaskinen utvecklades bland annat spinnmaskinen och tåget. Nu gick det att tillverka mer och billigare, på kortare tid, av färre arbetare-> urbanisering
• Nya klasser uppstår 3 nya: Intellektuell och välutbildad medelklass. Fabriksägarna - ekonomisk medelklass. Borgarståndet. (köpmän som blivit rika) Arbetarklassen, proletariatet, egendomslösa. dessa tre grupper låg utanför den feodala strukturen och saknade alltså representanter i ståndsriksdagen, vilket den utbildade medelklassen såg som orättvist, de besatt större kunskap än många andra, som hade någon form av formell makt.
• Adam Smith sen 1700 klassisk nationalekonomi, liberalisternas fader, den osynliga handen, klassamhälle växer fram
• franska revolutionen definition 1789-1799 Upplysningstidens anda: Naturrätten - alla människors lika värde och frihet. Många representanter ur tredje ståndet var högutbildade men saknade makt. Tre ständer i Frankrike: Adel, präster & tredje ståndet.
• franska revolutionen vad hände? Frankrike hade stora ekonomiska problem efter alla krig under 1600- och 1700-talet, samt att flera privilegierade grupper i landet, det vill säga adel, präster och de rikaste borgarna ur tredje ståndet, var skattebefriade. Hela skatteunderlaget kom följaktligen från tredje ståndet. Kung Ludvig XVI:s lösning på skattefrågan var att införa allmän beskattning, men för att ett sådant beslut skulle kunna genomföras, krävdes att ständerna godkände hans förslag och kungen ville ha tredje ståndets stöd. 5 maj 1789 träffades generalständerna, men en konflikt uppstod omedelbart, som resulterade i att tredje ståndet lämnade generalständerna och skrev Deklarationen om de mänskliga rättigheterna, där de krävde demokrati. Detta resulterade i en väpnad konflikt, som tredje ståndet vann och 1791 infördes en författning och enkammarförsamling. Fransmännen slutade att vara undersåtar till en monark och blev istället medborgare. den välutbildade medelklassen ansåg att enbart deras män var kompetenta nog att styra och efter ytterligare några rundor kom den rika borgarklassens män att ta över istället och inskränkte rösträtten ytterligare; en viss förmögenhet eller inkomst krävdes nu för att få rösta. I slutändan resulterade franska revolutionen i att Napoleon grep makten och avskaffade demokratin. Många upplysningstankar genomfördes ironiskt nog av just despoten Napoleon.
• Madame de Pompadour 1700 politisk rådgivare och älskarinna till Ludvig XV, Voltaires beskyddare
• Upplysta depoter absoluta härskare som inspirerades av upplysningen och genomförde reformer, som tidigare motarbetats av kyrkan och adeln
• Exempel på upplysta depoter Katarina ll, Fredrik ll, Maria Theresia, Josef ll, Gustav lll
• Industrialismen samhällets omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle
• vad bidrog till urbaniseringen? jordbruket utvecklades, ångmaskinen kom vilket gjorde att färre behövdes på jordbruken och i manuell textiltillverkning, ledde till at folk flyttade in till städerna då det var billig arbetskraft
• Hur var renligheten under industrialismen? Avloppssystemen var inte anpassade efter alla människor som flyttade in och det fanns inga bostäder till dem, så folk bodde trångt, smutsigt och sjukdomarna frodades i denna miljö. Difteri, tuberkulos, kolera, tidig spädbarnsdöd. Folk dog snabbt, men det kom hela tiden nya som fyllde på. Det var även smutsigt, avgaser, eldar med kol, folk blir sjuka i kol, kolera, difteri, tuberkulos. Det förekommer även många olyckor i fabrikerna, där de stora maskinerna kunde kapa ben och armar.
• Mary Shelly 1818 skrev boken Frankensteins monster, denna tid fanns en framgångsbeundran men även en oro över det nya (tekniken)
• Napoleon 1799-1815 tog makten genom en statskupp och lovade fred, härskade över stora delar av väst och centrala Europa
• På vilket sett var det misär under industrialismen? (1) på denna tid var det mycket barnarbete då de var små och hade små händer vilket gjorde att de kunde krypa in bakom maskiner och göra pillriga arbeten. Det slutade i att många förlorade kroppsdelar och blev värdelösa för arbetarna och slutade som tiggare. Barnen som jobbade i fabrikerna var föräldralösa, jobbade 12-18h och sov på en halmhög i fabriken
• Hur var det en misär under industrialismen (del 2)? anligt att en hel familj, med flera barn och vuxna, delade ett litet rum tillsammans. Dessa bostäder var svåra att hålla rena och såväl skadedjur som sjukdomar grasserade i städernas fattiga områden. Städerna var inte rustade för den massiva inflyttning, som kom under industrialiseringen, vilket resulterade i att flertalet nya invånare saknade rinnande vatten och andra nödvändigheter för att kunna sköta sin hygien.
• Misär del 3 Föräldrar dog tidigt eller kunde inte ta hand om sina barn vilket ledde till mycket gatubarn i städerna. Alkoholismen tog många liv. Kvinnor och barn stod för den största delen av arbetet i familjen, då de var billigare arbetskraft. Kvinnorna tjänade hälften av det en man fick och barnen skulle ha en fjärdedel i lön. Ingen gemenskap i byn eller socialförsäkringssystem för att hjälpa om det gick illa.
• Misär 4 överkonsumption av alkohol tog många liv och skapade nykterhetsrörelsen
• Karl Marx och Friedrich Engels tillsammans skrev de år 1848 det kommunistiska manifestet som fick sto betydelse för socialismen och senare kommunismens framväxt. Under denna tid pågick en klasskamp mellan arbetarna och kapitalisterna, som ledde till revolution 1848 där arbetarklassen tog makten över produktionsmedlen (t.ex. fabriker, maskiner och arbetskraft). Socialismen uppstår. Först därefter kunde man påbörja processen som leder fram till det klasslösa samhället. (enligt marx).
• revolutionsåret Kommunisternas förbund höll kongress i London 1847. Marx fick i uppdrag att skriva Det Kommunistiska manifestet. 1848 utbröt flera revolutioner i Europa. 1863 grundas socialdemokratiska arbetarpartiet.
• Marxismen bygger på marx och engels teorier (kommunistiska manifestet). Det kapitalistiska samhället manglar sönder människor, både proletärerna och kapitalisterna själva. målet var kommunistiska, jämlika, demokratiska, samhället.
• Konsekvenserna av det kommunistiska manifestet utveckling av marxism, socialism och kommunism. En organiserad arbetar- och fackföreningsrörelse. 1889: Socialdemokratiska arbetarpartiet i Sverige (1860-talet i världen (Tyskland). Rika grupper får panik, leder i längden till sociala reformer och allmän rösträtt.
• Konsekvenser för kvinnor av kommunistiska manifestet Marx var, liksom de flesta män under denna tid, ointresserad av kvinnornas situation. Det lilla som berör kvinnorna i manifestet är skrivet av Engels. Arbetarrörelsen köpte de borgerliga kvinnoidealen. Gratis arbetande statarhustrur, lågavlönade fabriksarbeterskor och hushållerskor.
• Charles Darwin 1871 undersökte om djurens utveckling och upptäckte evolution (darwinism), arternas uppkomst 1871
• Darwinism De variationer av arter som är bäst på att anpassa sig till sin miljö överlever längs, arternas uppkomst, tittade på djur och växter, naturvetare och lade ingen moralisk vikt på evolutionsteorin
• Herbert Spencer Intresserad av Darwins teorier och kom fram till att de måste gå att tillämpa på människor. Upptäckte socialdarwinism.
• Socialdarwinism Den starke överlever på bekostnad av den svage och det är moraliskt rätt – acceptans av tidens misär och att människor gick under i det nya industrisamhället. Den som kan anpassa sig överlever.
• Arthur de Gabineau mitt på 1800 rasismens fader, skrev en bok (1853-54) som driver tanken om den ariska och främst germanska rasens överlägsenhet som kulturbärare. Den nordiska befolkningen hade renast blod och rasblandning leda till mänsklighetens undergång. Idéerna från detta verk satte spår hos senare tänkare,
• Kung Leopold ll skapade kongostaten 1885 som han ägde själv, men blev tvingad att lämna över kolonin till belgiska staten efter mycket protest och kritik(1908). När han ägde staten utnyttjades den enormt. När priset på naturgummi höjdes gjorde han befolkningen till slavar och varje person skulle producera en viss mängd gummi. Om inte det uppfylldes högg de av båda ens händer. Många miljoner dog under detta skräckvälde.
• Rudyard Kipling skrev den vite mannens börda och publicerades 1899 i samband med USAs erövring av den tidigare spanska kolonin, Filippinerna. I en tolkning uppmanar dikten till kolonialism. I en annan tolkning beklagar den sig över orimliga bördor och plikter som vita har mot andra länder och folk av oförklarliga skäl.
• Joseph Conrad 1902 publicerade han Mörkrets hjärta efter att varit kapten på en ångbåt på Kongofloden. Detta var samtidigt som Kongostaten ägdes av Kung Leopold ll och Conrad fick se hur brutalt invånarna behandlades och hans uppfattning om den mänskliga naturen fick en chock. I romanen visas hans negativa ton mot kolonialism, men han var inte antiimperialist.
• Charlie Chaplin Producerade 1936 en film som heter Moderna tider. Rädd för det moderna, att man inte skulle vara behövlig, kritiken av det moderna, industrialismen och tekniken, som alienerar arbetarna från sysslorna de utför.
• fattigdom avsaknad av eller knapphet i resurser för en individ, grupp eller nation. Begreppet kan vara absolut eller relativt.
• relativ fattigdom inkomst i relation till andra i samhället. Kan definieras som de som tjänar mindre än 60% av median inkomsten i ett land.
• absolut fattigdom har inte råd med grundläggande behov
• nyfattigdom de som lever på marginalen och kan vara beroende av välgörenhet. Exempelvis pensionärer där pensionen inte räcker till alla olika avgifter. Utrikesfödda jobbar inte lika länge innan de tar pensionen, inrikesfödda kvinnor förlorar år inom arbetsmarknaden på att ta hand om barn.
• Frantz Fanon Skrev Svart hud, vita masker 1950. Han psykoanalyserar den förtryckta svarta personen som uppfattas som en mindre varelse i den vita värld de lever i, och studerar hur de navigerar världen genom en föreställning om vithet . Särskilt i diskussionen om språk talar han om hur den svarta personens användning av en kolonisatörs språk ses av kolonisatören som rovlysten och inte transformerande, vilket i sin tur kan skapa osäkerhet i den svartes medvetande.
• Pierre Bourdieu kom på klassteorier
• habitus summan av vårt kapital. handlar om hur vi gör, vad vi gillar och ogillar vilket styrs av det vi upplevt innan. Man socialiseras in i ett sätt att tänka och vara (lärt sig vad som är fint och inte), styr hur vi kommer agera i framtiden, helheten
• ekonomiskt kapital vad ens inkomster är och hur mycket ägande man har.
• kulturellt kapital kunskaper, erfarenheter, sätt att prata, tänka och uppfatta saker. hur man ska prata, klä sig, tala, skaff rätt fritidssysselsättning, utbildning, kulturella vanor, behöver veta dessa för att göra en klassresa (byta klass)
• socialt kapital vilka kontakter man har. Värdefulla kontakter för att lättare nå framgång och status. Man kan skaffa sig det idag genom sociala medier, men det som har de från start har det enklare.
• symboliskt kapital den status vi får genom vårt ekonomiska, kulturella och sociala kapital. Man kan ha olika status inom olika områden (fält) (ex lärare, mamma, hockeyspelare), markerar med olika markörer (på sig en klocka, en bok under armen). används för att beskriva vad olika grupper står för, men också vad de inte står för. Genom kläder, stil, intressen med mera, vill man visa sin tillhörighet
• sociala fält något man har gemensamt som skapar dynamik, ex friidrottsgrupp, samhällsklass. Ett område där man strider om gemensamma mål.
• Upplysningen 1900 Framstegsoptimism Allt går att organisera. Stora, ofta statliga, projekt, såsom att bygga bra bostäder till alla, bygga och nationalisera järnvägarna, en gemensam sjukvård för alla, ett rättvist rättssystem etc. Nackdelen: fanns inte plats för människor som avvek och inte följde de antagna normerna. Ledde exempelvis till att människor, som samhället var rädda för att de skulle föda socialbidragstagare, som inte skulle bidra till det gemensamma goda, steriliserades.
• orient Östasien
• occident väst, Europa och Nordamerika
• Edward w Said 1978 skrev orientalism som handlar om västvärldens syn och porträttering av öst. Hur man steriotypiseras och därmed dominerades av väst. Postkoloniala teorier.
• essentialism Egenskaper är medfödda och finns inneboende i oss. Dessa egenskaper är det som utgör vår innersta kärna; det som är vår person.
• konstruktivism De flesta av våra egenskaper är förvärvade. Vi har lärt oss hur vi skall tänka och bete oss, genom att betrakta vår omgivning och genom att vi blir belönade eller straffade för olika beteenden. Detta är inget som görs medvetet. Processen är ständigt pågående, så vi blir aldrig färdiga som personer, utan utvecklas ständigt, även om vi inte är medvetna om vår förändring.
• essentialism etnicitet Etnicitet och ras är något som är medfött och finns inneboende i människan, det vill säga är en del av människans essens. Denna tillhörighet ger individerna i gruppen en viss uppsättning medfödda egenskaper.
• konstruktivism etnicitet Etnicitet och ras är föreställningar som är konstruerade och vi fostras in till att bli en medlem i en grupp. Konstruktivisterna kan se att människor har olika färgtoner på huden, men fäster inga medfödda egenskaper till detta.
• klimatläran montesquieu Klimatet påverkar hur människor är och samhället kommer organiseras utifrån detta. I Norden och på andra kalla platser är människorna modiga, uppriktiga, våldsamma och svaga för starka drycker. I varmare klimat som i södra Europa är människorna i stället lata, blyga, passionerade och hämndlystna. Det perfekta klimatet fanns i Frankrike där han själv bodde.
• den gode vilden Rosseau samhället gör oss onda, de som bor i naturtillstånd utan civilisation är goda och bör inte bli störda, kan inte ändra nu så tror på direkt demokrati
• imperialism främst 18-1900 Imperialism innebär att man bygget ett imperium/ utökar sitt territorium genom att göra områden till kolonier
• kolonialism erövringen över ett land
• statare fick inte äga mark, jobbade på jordbruk, skrev ett kontrakt med bönder
• suverän självstyre
• klass som analysverktyg Vem äger vad? Vem har tillgång till materiell standard, i form av pengar, bostad, sjukvård, tandvård, utbildning, pension, ekonomiska marginaler? Vem har handlingsfrihet och i vilken grad? Perspektivet hade sin topp under 1960- och 70-talet.
• alienerad göra främmande, bli förfrämligad
• etnicitet Identifikation med och känsla av tillhörighet i en viss folkgrupp.
• ras Ras är en klassificering av individer inom en djurart i grupper som kännetecknas av specifika gemensamma ärftliga egenskaper, men ändå kan reproducera sig med individer från andra raser.
• rasifiering Rasifieringsteorin är ett försök att visa hur rasistiska föreställningar skapas där de tidigare inte funnits, och hur sociala skillnader börjar uppfattas som biologiska och nedärvda.
• etnocentrism tendens att se sin egen kultur som central och att döma andra kulturer utifrån den.
• Postkoloniala teorier studier av den europeiska industrialismens och kolonialismens kvarvarande effekter för olika delar av världen. Fokus ligger på att förklara samhällsproblem i samtiden som en konsekvens av den europeiska expansionen efter 1492.
• rasism definition Människor kan delas in i raser baserat på utseende. 2. Det finns ett samband mellan utseende och mentala egenskaper. 3. Alla inom en ras delar samma nedärvda egenskaper. 4. Raserna kan rangordnas i en hierarki. 5. Denna hierarki rättfärdigar dominans och förtryck av "underlägsna" raser.
• främlingsfientlighet främlingsfientlighet är en känsla av obehag eller fientlighet mot det okända eller annorlunda.
• skillnad på rasism och främlingsfientlighet Rasism innebär en tro på att raser existerar, att det finns skillnader mellan dem och att vissa raser är överlägsna andra. Främlingsfientlighet handlar om en rädsla eller fientlighet mot främlingar eller det som uppfattas som främmande, utan att nödvändigtvis tro på rasers överlägsenhet
• orsak rasism Fysiska skillnader: Används som markörer för fördomar, men orsakar inte rasism i sig. * Psykologiska faktorer: Personlighetsdrag och reaktioner på sociala situationer, som frustration som leder till aggression. * Marxistiska teorier: Rasism rättfärdigar slaveri, kolonialism och splittring av arbetarklassen. * Ekonomiska faktorer: Minoriteter tvingas till impopulära ekonomiska roller och straffas för det ("pariasyndromet"), men antisemitism är mer komplext. * Demografiska och ekologiska faktorer: Påverkar relationer mellan raser och etniska grupper. * Kulturella, sociala och religiösa olikheter: Språk och levnadsvanor kan förvärra rasfördomar, men konflikter kan uppstå även mellan kulturellt liknande grupper. * Snabb förändring: Skärper ofta rasmotsättningar. * Internationella konflikter: Kan påverka inrikes relationer mellan raser och etniska grupper. Rasism är alltså en komplex företeelse som påverkas av många olika faktorer.
• kultur kan stå för en livsstil med särskilda symboler, seder och bruk, vissa normer, ideal och värderingar men också världsbilder och verklighetsuppfattningar.
• Ann Heberlein den banala godheten 2000, Heberlein menar att i dagens Sverige är det viktigare att framstå som god än att säga sanningen, speciellt när det gäller frågor om antirasism och mångkultur. Hon anser att denna överdrivna önskan att vara snäll och undvika rasism har lett till att man ignorerar problem, vilket i sin tur har gjort att problemen växer och samhällsinstitutioner riskerar att kollapsa. Istället för att dölja sanningen måste vi belysa problemen för att kunna lösa dem. Denna ovilja att se problemen leder enligt Heberlein till ökade konflikter, mer rasism och att de grupper man vill skydda får det sämre.
• Irshad Manji kritiker av radikal islam, det muslimska problemet, kritiker av postkoloniala teorier, hittar på att man blivit förtryckt av vita till en större grad än vad man har, de som använder sig av postkoloniala teorier förtrycker andra grupper, funnits andra icke vita har förtryckt dem längre
• Mångfald beskriva en variation av egenskaper hos individerna i en social grupp. kan ibland innefatta kön, ålder och funktionshinder, men det kan också utvidgas till att omfatta sexuell läggning och klass. Begreppet kan i andra sammanhang omfatta även bostadsort och social bakgrund.
• mångkultur syftar det på ett förhållande där flera etniska grupper med olika kulturer samlas inom samma politiska enhet. beskriva samhällen som bär inslag av eller innefattar många olika kulturer, exempelvis på grund av immigration. Skillnaderna kan orsaka oro för att nationen ska förlora sin identitet, men också kulturella utbyten som ger fördelar till de olika grupperingarna. Det kan till exempel handla om nya influenser i konst, litteratur och filosofi, samt sammansmältningar av musikstilar, klädstilar och maträtter. i jämförelse med de monokultur och smältdegeln bygger mångkultur på att invandrare och andra ska behålla sina kulturella identiteter och att de olika kulturerna ska existera sida vid sida.
• mångkulturalism Mångkulturalism handlar om att se positivt på att samhället påverkas av olika kulturer och etniciteter. Det handlar om hur staten hanterar ett samhälle med många olika bakgrunder och hur man accepterar kulturella skillnader. Målet är att skapa ett samhälle där olika kulturer kan leva tillsammans.För att lyckas med detta behöver man erkänna och acceptera olika kulturer och etniciteter, särskilt minoriteters unika egenskaper, inom samhället. Det finns olika sätt att göra detta på: Vissa tycker att minoritetskulturer ska skyddas genom speciella rättigheter och lagar. Andra menar att alla kulturer ska behandlas lika och med respekt.
• monokultur där den policyn är att assimilera invandrarna i det existerande samhällets kultur.
• smältdegeln en variant av mångkultur där alla invandrarkulturerna blandas utan större statlig eller offentlig inblandning. Den här metoden associeras främst med USA, där dock olika delstater inom federationen har olika språkpolicyer.
• assimilation när en minoritetsgrupp helt anpassar sig till majoritetskulturen och ger upp sin egen. Detta leder till att de ursprungliga kulturskillnaderna försvinner och samhället blir en enda kultur (monokultur). Det kan ske frivilligt eller genom tvång, som till exempel genom religionsförföljelse eller assimileringspolitik. Assimilering innebär att människor med olika bakgrund blir en del av en större nationell familj och att kulturer samverkar i harmoni. Forskare mäter graden av assimilering genom att titta på 4 primära riktmärken skillnader i ekonomi (socioekonomisk status), var folk bor (geografisk segregation), hur bra de är på ett nytt språk ( färdigheter i andraspråk) och hur vanligt det är med äktenskap mellan olika grupper (blandäktenskap).
• integration Integration handlar om att olika delar förenas till en större helhet, både som ett mål och som en process. När det gäller invandring betyder integration att invandrare blir medborgare och etablerar sig i samhället, vilket underlättas av integrationspolitik. Motsatsen till integration är utanförskap, diskriminering och åtskiljande av grupper. Integration skiljer sig också från assimilering, där en grupp helt anpassar sig till majoritetskulturen. Ett samhälle där olika grupper är integrerade men ändå behåller sina egna traditioner och kultur kallas mångkulturellt. Invandrargrupper som inte har assimilerats efter många generationer kan få status som minoritetsfolk, med rätt till autonomi och egna skolor.
• kulturrelativism Kulturrelativism innebär att man förstår och bedömer kulturer utifrån deras egna värderingar och normer, snarare än att applicera västerländska eller andra utomstående moraliska idéer. Det är både ett sätt att se på moral och en metod för forskning. Kulturrelativismen betonar att varje samhälle bör förstås på sina egna villkor, även när det gäller mänskliga rättigheter. ingen ras är överlägsen
• kritik mot kulturrelativism det går att använda den för att försvara varje grym handling eller sedvänja utifrån att den har en viss grad av acceptans inom den kultur där den förekommer. Därmed kan vi ursäkta såväl sexism, homofobi och rasism, med en hänvisning till att det ingår i kulturen.
• de låga förväntningarnas rasism utgår ifrån olika förväntningar på människor utifrån kultur och etnicitet. Den sortens rasism är problematisk då den ofta tar sig subtila uttryck. Det tenderar att vara med goda intentioner man bemöter människor med dubbla måttstockar.”har lägre förväntningar på individer baserat på deras etniska eller kulturella bakgrund. Detta kan yttra sig i att man inte utmanar dem lika mycket, ger dem färre möjligheter eller inte förväntar sig att de ska lyckas lika bra som andra. Det är en form av subtil rasism som kan vara svår att upptäcka, men som kan ha negativa konsekvenser för de som utsätts för den.
• rasism historia Västerlä Idén om rasöverlägsenhet är främst västerländsk. Antiken: Ras var inte viktigt för greker och romare; slaveri var en juridisk och ekonomisk fråga. Medeltiden: Alla människor ansågs härstamma från Adam och Eva; religion var viktigare än ras. Europeisk expansion: Från 1400-talet skapades ett nytt sätt att se på folk, och rastänkandet började växa fram från 1500-talet. Spanien: Diskussioner om indianers mänsklighet och idén om "blodets renhet" uppstod. 1600-talet och upplysningen: Rastänkandet utvecklades, och man började klassificera folk och kulturer vetenskapligt. Vetenskaplig rasism: Man försökte förklara skillnader mellan raser med vetenskap och rangordna dem, med den vita rasen högst. Skönhet började definieras utifrån ljus hy, och man ansåg att olika raser hade olika intellektuell kapacitet. Scientismen, idén om att vetenskapen bäst förklarar människan, skapades också. Det blev möjligt att hävda att vissa raser var underlägsna och att det var naturligt att förslava dem "i vetenskapens namn". Kolonial expansion: Rasistiska tankar fick stort genomslag; vissa raser ansågs överlägsna och andra dömda att försvinna. * Antropologi och fysisk antropologi: Främmande kulturer sågs som efterblivna stadier av civilisation, och man försökte bevisa att vissa raser var närmare apor. * Eugenik: Idén om att förbättra "folkets" egenskaper genom att kontrollera fortplantningen blev populär. * 1800-talet: Rasismen präglade tänkandet, med teoretiker som Gobineau och Chamberlain som föregångare till nazisternas rasteorier. * Efter andra världskriget: Öppen rasism blev omöjlig i västvärlden efter förintelsen. * Kolonial frigörelse: Gav förtryckta folk chansen att kämpa mot rasism genom FN, vilket påverkade lagar i många länder. * USA: Minskad ojämlikhet mellan etniska grupper och avskaffad rassegregering, men problem kvarstår. * Apartheid: Avskaffades i Sydafrika 1992 efter att ha införts officiellt 1948. * Rasismens fortlevnad: Rasismen finns fortfarande kvar och ökar i samband med invandring och främlingsfientlighet. Den ger enkla svar på svåra frågor, trots att forskningen motbevisar dess påståenden.
• antropologi studien av mänskligheten, dess beteende, biologi, kulturer och samhällen, både i nutid och i det förflutna, inklusive tidigare mänskliga arter.
• etnisk identitet betyder att en person menar sig tillhöra en folkgrupp och i större eller mindre utsträckning sympatiserar med dess kulturella normer och uttryck. Men den etniska tillhörigheten är sällan en persons enda identitet,

Alla Inga Spara