Samhällsekonomi AI

Avgifter Betalningar till staten eller kommuner för specifika tjänster, t.ex. sjukvård eller sophämtning.

Försörjning Att ha tillräckliga inkomster eller resurser för att klara sitt och sitt hushålls uppehälle.

Hushåll En eller flera personer som bor tillsammans och delar på ekonomi och vardagskostnader

Finanssektor Den del av ekonomin som omfattar banker, försäkringsbolag och andra finansiella institutioner.

Reala strömmar Flöden av varor och tjänster i ekonomin, t.ex. arbete och konsumtion.

Penningströmmar Flöden av pengar i ekonomin, t.ex. löner, betalningar och investeringar.

Marknad En plats (fysisk eller digital) där köpare och säljare möts för att handla varor och tjänster.

Prisbildning Den process där priset på en vara eller tjänst bestäms av utbud och efterfrågan.

Externa effekter Påverkan (positiv eller negativ) på tredje part som inte är direkt inblandad i en ekonomisk transaktion.

Sociala skäl/mänsklig hänsyn Politiska eller ekonomiska beslut som tas med hänsyn till människors välfärd och rättvisa.

Ändrade förutsättningar Förändringar i omvärlden som påverkar ekonomin, t.ex. teknik, politik eller naturkatastrofer.

Produktivitet Hur mycket som produceras per arbetad timme eller resursenhet.

Investeringar Satsningar på resurser idag för att få avkastning i framtiden, t.ex. i maskiner, utbildning eller aktier.

Innovation Ny eller förbättrad teknik, idé eller metod som skapar värde eller effektivitet.

Institutioner Organisationer och strukturer som styr samhället, t.ex. lagar, myndigheter och utbildningssystem.

Hållbar utveckling Ekonomisk tillväxt som tar hänsyn till miljö, sociala villkor och framtida generationers behov.

Konjunkturarbetslöshet Arbetslöshet som uppstår vid lågkonjunktur när efterfrågan i ekonomin är svag.

Säsongarbetslöshet Arbetslöshet som varierar med årstider, t.ex. inom jordbruk eller turism.

Strukturarbetslöshet Arbetslöshet som beror på att arbetstagare saknar rätt kompetens eller finns på fel plats.

Skatter Obligatoriska avgifter till staten som används för att finansiera offentliga utgifter.

Vårproposition Regeringens ekonomiska vårplan med uppdaterad budget och ekonomiska riktlinjer.

Budgetproposition Regeringens förslag till statsbudget som lämnas till riksdagen på hösten.

Statsbudget Plan över statens inkomster och utgifter för ett år.

Utgiftsområden Olika delar av statsbudgeten som t.ex. utbildning, försvar eller sjukvård.

Budgetöverskott/-underskott Skillnaden mellan statens inkomster och utgifter; överskott när inkomsterna är större.

Riksbanken Sveriges centralbank som ansvarar för penningpolitiken och att hålla inflationen låg och stabil.

Penningvärde Hur mycket man kan köpa för en viss summa pengar; påverkas av inflation.

Efterfrågeinflation Prisökningar som beror på att efterfrågan i ekonomin är större än utbudet.

Kostnadsinflation Prisökningar som beror på högre produktionskostnader, t.ex. löner eller råvaror.

Pris- och lönespiral En ond cirkel där höjda löner leder till högre priser som i sin tur leder till nya lönekrav.

Inflationsförväntning Vad hushåll och företag tror om framtidens inflation, vilket påverkar deras ekonomiska beslut.

Ekonomisk politik Åtgärder från staten för att påverka ekonomin, t.ex. genom skatter, räntor eller offentliga utgifter.

Tillväxtpolitik Politik som syftar till att öka den ekonomiska tillväxten i samhället.

Fördelningspolitik Politik som syftar till att jämna ut inkomst- och förmögenhetsskillnader i samhället.

Reporänta Den ränta Riksbanken tar när banker lånar pengar, vilket påverkar hela räntenivån i landet.

Klicka