Samprov3

Alla Inga Spara

• Självförsörjningssystem Egen produktion av det man behöver själv.
• Bytesekonomi Handel där varor och tjänster byts utan pengar.
• Marknadsekonomi Ekonomiskt system där marknaden styr, hög individuell frihet.
• Planekonomi Ekonomi styrd av staten, låg individuell frihet.
• Blandekonomi Kombination av marknads- och planekonomi.
• Kapitalism Ekonomiskt system med privat ägande och vinst som drivkraft.
• Marknadskrafterna Utbud och efterfrågan som styr marknaden.
• Utbud Hur mycket som finns att sälja.
• Efterfrågan Hur mycket som konsumenterna vill köpa.
• Perfekt marknad Marknad utan hinder där alla har full information.
• Jämviktspriset Priset där utbud och efterfrågan möts.
• Priselasticitet Hur känslig efterfrågan är för prisförändringar.
• Marknadsföring Metoder för att påverka efterfrågan.
• Homo economicus Idén om människan som rationellt ekonomisk.
• Monopol Enda aktören på marknaden.
• Oligopol Få stora aktörer dominerar marknaden.
• Kartell Samarbete mellan företag för att påverka priset.
• Konkurrensverket Myndighet som bevakar konkurrensen i Sverige.
• Monopolistisk konkurrens Flera aktörer som konkurrerar med unika erbjudanden.
• Statliga monopol Marknad som bara staten får driva.
• Kollektiva nyttigheter Tjänster som alla får ta del av, t.ex. gatubelysning.
• Kreditmarknaden Marknaden för lån och krediter.
• Arbetsmarknaden Marknaden för arbetskraft.
• Aktiemarknaden Marknad där aktier köps och säljs.
• Amortera Betala av på ett lån.
• Organisationsgrad Andelen av arbetskraften som är fackligt ansluten.
• Optioner Rätt att köpa eller sälja till bestämt pris i framtiden.
• Terminer Avtal om framtida köp till fast pris.
• Nyemissioner När företag ger ut nya aktier för att få in kapital.
• Finansinspektionen Myndighet som övervakar finansmarknaden.
• Ekobrottsmyndigheten Myndighet som bekämpar ekonomisk brottslighet.
• BNP Bruttonationalprodukt, värdet av alla varor och tjänster.
• BNI Bruttonationalinkomst, BNP plus inkomster från utlandet.
• HDI Human Development Index, mått på välstånd.
• GDI Jämställdhetsmått mellan könen.
• NNP Netto-nationalprodukt, BNP minus kapitalförslitning.
• Grön NNP NNP justerat för miljöpåverkan.
• Ginikoefficienter Mäter inkomstfördelning.
• Lorenzkurvor Diagram som visar inkomstfördelning.
• Tillväxt Ökning av BNP och produktion.
• Produktionsfaktorer Arbetskraft, realkapital och råvaror.
• Arbetskraftsintensiv Produktion som kräver mycket arbete.
• Kapitalintensiv Produktion som kräver mycket maskiner och kapital.
• Fysisk infrastruktur Vägar, elnät, vatten m.m.
• Social infrastruktur Skolor, sjukhus, social service.
• Strukturrationalisering Effektivisering genom omorganisation.
• Öppen arbetslöshet När arbetslösa är synliga i statistiken.
• Dold arbetslöshet När arbetslösa inte syns i statistiken.
• Långtidsarbetslöshet Arbetslöshet under lång tid med negativa följder.
• Friktionsarbetslöshet Kortvarig arbetslöshet vid jobbyte.
• Säsongsarbetslöshet Arbetslöshet beroende av årstid.
• Konjunkturell arbetslöshet Arbetslöshet vid lågkonjunktur.
• Inflation Priserna stiger och pengarna minskar i värde.
• Deflation Priserna sjunker.
• KPI Konsumentprisindex, mäter inflation.
• Devalvering Sänka värdet på en fast valuta.
• Revalvering Höja värdet på en fast valuta.
• Depreciering Värdet minskar på en rörlig valuta.
• Appreciering Värdet ökar på en rörlig valuta.
• Rörlig växelkurs Valutans värde ändras med marknaden.
• Fast växelkurs Valutans värde är bestämt av staten.
• Penningvara Något som används som betalmedel.
• Guldmyntfot Valuta kopplad till guld.
• Pappersmyntfot Valuta med värde genom förtroende.
• Ekonomiska kretsloppet Hur pengar rör sig mellan olika aktörer i ekonomin.
• Välfärd Samhällets stöd till invånarna vid behov.
• Välfärdsmodeller Olika sätt att organisera välfärd.
• Grundtrygghet Alla får lika mycket oavsett inkomst.
• Behovsprövning Stöd ges bara till dem som behöver.
• Inkomstbortfall Ersättning baserad på tidigare inkomst.
• Socialförsäkringssystemet System som ger ekonomiskt stöd vid sjukdom m.m.
• Transfereringar Pengar som förs över från stat till individ.
• Privata kassor Försäkringar som finansieras privat.
• Offentlig finansiering Välfärd finansierad av staten.
• Särbeskattning Varje individ beskattas för sin egen inkomst.
• Allmän pension Statlig pension för alla.
• Tjänstepension Pension via arbetsgivaren.
• Privat pension Eget pensionssparande.
• Garantipension Grundskydd för dem med låg pension.
• AP-fonderna Statliga fonder som förvaltar pensionspengar.
• PPM Premiepensionssystemet där man själv väljer fonder.
• Sjuklön Lön vid sjukdom från arbetsgivaren.
• Sjukpenning Ersättning från Försäkringskassan vid sjukdom.
• Sjukersättning Långvarig ersättning vid nedsatt arbetsförmåga.
• Karensdag Första sjukdagen utan ersättning.
• Rättvisa Hur resurser och möjligheter ska fördelas.
• Maximeringsprincipen Största möjliga nytta för flest.
• Utilitaristiska principen Fokuserar på nytta för majoriteten.
• Jämlikhetsanden Strävan efter lika fördelning.
• Relativ inkomst Inkomst jämfört med andra.
• Socialtjänsten Kommunalt stöd för dem som behöver hjälp.
• Försörjningsstöd Ekonomisk hjälp vid behov.
• Indirekta skatter Skatter på konsumtion, t.ex. moms.
• Direkta skatter Skatt på inkomst och kapital.
• Allmänt avdrag Belopp som dras av innan skatt.
• Beskattningsbar inkomst Inkomst som används för att räkna ut skatt.
• Kommunalskatten Skatt till kommunen.
• Statlig inkomstskatt Extra skatt på hög inkomst.
• Kapitalinkomst Inkomst från sparande och investeringar.
• Realisationsvinst Vinst vid försäljning av tillgångar.
• Moms Skatt på varor och tjänster.
• Punktskatter Skatt på specifika varor som tobak och alkohol.
• Allmän pensionsavgift Avgift som går till pensionen.
• Arbetsgivaravgift Avgift arbetsgivaren betalar till staten.
• Skattekvoten Skatternas andel av BNP.

Alla Inga Spara