SE5 Kardiologi och neurologi

blodtryckssänkande medel ACE-hämmare

förbindelse anastomos

pulsåderbråck aneurysm

kärlkramp angina pectoris

ofullständig tillslutning av aortaklaffarna aortainsufficiens

höger kranskärl arteria coronaria dextra

åderförkalkning arterioskleros/ateroskleros

oregelbundenhet i hjärtrytmen arytmi

hjärtstillestånd asystoli

hjärtförmak atrium

atrioventrikulärblock, blockering av nervimpulser i hjärtat AV-block

medel mot högt blodtryck betablockad

tvåslagsrytm, rytmrubbning bigemini

långsam hjärtverksamhet bradykardi (bradycardia)

förbiledning, kirurgiskt anlagd grenledning bypass

bandning, omsnörning (håller samman/fast) cerklage (cerclage)

fönstertittarsjuka claudicatio intermittens

hejda hjärtmuskelns flimmer och återställa normal rytm defibrillera

utvidgning dilatation

ansträngningsutlöst angina (kärlkramp) vid fysiskt arbete effortangina

inflammation eller retning i hjärtats innerhinna endokardit

akut myokardinfarkt, akut infarkt i hjärtmuskulaturen infarctus myocardii acutus

rum i brösthålan mellan de båda lungsäckarna innehållande bl.a. hjärta, aorta, luft- och matstrupe mediastinum

bristande slutningsförmåga hos mitralklaffarna (mellan vänster förmak och kammare) mitralinsufficiens

hjärtmuskel myokardium

hör samman med upprätt ställning, ortostatiskt blodtryck; blodtrycksmätning i stående, blodtrycksfall vid uppresning till stående ortostatiskt

hjärtstimulator pacemaker

hjärtklappning palpitationer

anfallsvis uppträdande sjukdomssymtom, t.ex. paroxysmalt förmaksflimmer paroxysmal

hjärtsäcksinflammation perikardit

skiljevägg septum

förbiledning, sidoledning – förbindelse mellan kärl shunt

sjuk sinusknuta, en typ av hjärtblock som kan ge svimning, yrsel, andnöd och bröstsmärtor sick sinus syndrome

förträngning stenos

snabb hjärtrytm, vanligen över 100 slag/minut takykardi (tachycardia)

vetenskapen om elektroniska fjärrmätningar inom medicinen, vanligen fjärrmätning av hjärtats aktivitet telemetri

bristande slutningsförmåga hos trikuspidalklaffen, mellan höger förmak och kammare trikuspidalinsufficiens

blodproppsupplösning trombolys

prov som tas för att se om hjärtmuskeln är skadad troponin-T

nybildning av blodkärl i en vävnad vaskularisering

stora hjärtblodådern vena cordis magna

ventransplantat vengraft

smärtfrihet analgesi

okänslighet anestesi

huvudvärk cefalalgi (cephalalgia)

slaganfall, stroke cerebral insult

hjärnskakning commotio cerebri

brist, underskott deficit

elektroencefalogram, metod att mäta elektrisk aktivitet i hjärnan EEG

hjärnbråck encefalocele

ansiktsförlamning facialispares

stort anfall grand mal

halvsidig huvudvärk, migrän hemikrani

ensidig/halvsidig muskelsvaghet hemipares

halvsidig förlamning hemiplegi (hemiplegia)

minskad rörelseförmåga hypokinesi

hjärninfarkt cerebral infarkt (infarctus cerebri)

muskelkramp klonus

ryggmärgsvätskeprov lumbalpunktion

samlingsterm avseende ryggmärgsförändringar myelopati

nervsmärtor neuralgi

darrande ofrivilliga ryckningar i ögat nystagmus

fullständig motorisk förlamning paralys

förlamning pares

abnorma känsloförnimmelser, exempelvis myrkryp i benen parestesier

reflexrörelse av lårets sträckmuskler vid slag på senan nedanför knäskålen patellarreflex

litet anfall petit mal

tillstånd med domningar och stickningar i benen restless legs

känselnedsättning sensibilitetsnedsättning

slaganfall, samlingsterm för hjärninfarkter och hjärnblödningar stroke

blödning mellan spindelvävshinnan och mjuka hjärnhinnan subaraknoidalblödning

ofrivilliga, återkommande och svårkontrollerbara muskel- eller nervryckningar som antingen kan vara motoriska eller vokala tics

spänning tonus

darrning, skakning tremor

nervsmärtor i området för nervus trigeminus utbredning i ansiktet trigeminusneuralgi

som hör till ett blodkärl vaskulär

pisksnärtsskada whiplashskada

Läkaren drar en pinne längs fotsulans ytterdel. Vid brott på nervbanorna ovanför ryggmärgsnivå blir det en spretande reaktion i tårna. Babinskis tecken

Test med patienten liggandes på magen, kan ej hålla knät flekterat (vid halvsidig förlamning). Visar bland annat påverkan på muskulatur och grov kraft. Barrés test

Testar förmåga att utföra varandra motsatta rörelser, exempelvis vridrörelser som vid att skruva i en glödlampa. diadokokinesi

Test för att mäta synfältet. Donders test

Koordination- och balanstest. Patienten ska röra sin näsa med pekfingret, både höger och vänster. Testet visar på förmågan till precisionsrörelser. finger-näsförsök

Testar förmågan att i liggande lyfta båda benen samtidigt. Test av muskulatur och grov kraft, vid påverkan kan det bero på skador i pyramidbanan Grassets test

Ett test för att kunna påvisa ischias, test av ischiasnerven. Patientens ben sträcks och lyfts ett i taget medan denne ligger i ryggläge. Det gör att ischiasnerven sträcks. Om det gör ont och smärtan strålar ut i benet på ett visst sätt så är nerven påverkad. Lasègues test

Testar koordination och balans. Patienten står i upprätt ställning med slutna ögon, ihopställda fötter och ska hålla balansen Rombergs test

(egentligen mest korrekt häl-knä) Test av motorik och koordination. Läkaren ber patienten sätta hälen på motsatta sidans knä och sedan byta sida knä-häl-prov

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut