Sociologi teorier

Alla Inga Spara

• social konstruktivism ser på verkligheten på något som vi själva skapat och upprätthålls genom social interaktion och kollektivt handlande. Verkligheten och kunskapen är inte objektiv då vi själva skapat det. Idéer, begrepp och betydelser blir verkliga då vi alla gemensamt accepterar de och agerar som om de vore verklighet.
• kritik mot social konstruktivism det finns biologiska skillnader mellan kön. Det är exempelvis skillnad på hormoner, gener och vi är olika formade.
• social konstruktivism om könsroller man integreras in i könsroller då vi formas att tycka vissa saker. Exempelvsi när vi är barn får tjejer rosa kläder, leksaker och ser på färgglada, rosa program. Tjejer formas att bli omhändertagande genom att ta hand om sina godsedjur och dockor.
• Bourdieu fokuserade på mest på sociala strukturer. Han fokuserade på hur människor uppfattar världen och rör oss i den. Syftet med hans teori är att förstå människans handlande i ett socialt sammanhang. teoretiskt verktyg för att förstå hur vi interagerar inom fältet
• Sociala fält är en miljö där deltagare har något gemensammt som exempelvis eleverna på MIG. Individer och organisationer som verkar inom ett fält. Det uppstår konflikter, makt, konkurrens och dominansförhållande inom fälten. Doxa finns även i alla fält.
• Doxa är värderingar eller normer som fältet gemensamt kommit överens om och som inte ifrågasätts. De är olika beroende på fält. Ex på MIG lämnar alla elever in sina mobiler i början av lektionen.
• Habitus summan av vårt kapital. beskriver våra tidigare erfarenheter, vår livshistoria. Det påverkar våra tankar, handlingar och uppfattningar. Vårt habitus gör det möjligt att förstå olika fält och kan göra att vi känner oss mer hemma/främmande i vissa. liknande bakgrund=liknande habitus
• symboliskt kapital olika attribut som ger status. ex titlar som proffessor/expert ger status i de fältet de har mycket kunskap om. Märkeskläder utsrålar status och högt ekonomiskt kapital.
• socialt kapital handlar om vilka kontakter man har och hur stort kontaktnät man har. Har tillgång till andras kapital genom ens kontakter. De mest grundläggande sociala kontakterna kommer från familjen. access till maktposition (rätt kontakt= lättare att få jobb).
• kulturellt kapital bete sig rätt enligt fältets regler (doxa). Man anpassar sitt beteende efter fält. Ex vet vilka bestick man använder på fin middag och hur man beter sig. Kan också handla om kultur, alltså kunskap om konst, litteratur, teater. Kulturellt kapital är mindre värdesatt i vissa fält.
• ekonomiskt kapital vilka ekonomiska tillgångar och resurser man har, hur mycket man äger
• hur kan kapitalformer omvandlas till en annan samt vara sammanflätande om man ex är expert på konst och jobbar på en konst skola (kulturellt kapital) får man högt symboliskt kapital (status) i detta fält. Högt socialt kapital och högt ekonomiskt kapital ger en syboliskt kapital (status) i de flesta fält.
• kapital resurser vi har att använda i fältet
• vad jämför goffman sociala interktioner med? teater då han menar på att vi intar roller i olika sammanhang
• rolldistans vi aktiv väljer våra roller. vi är inte fast i en utan vi har distans och väljer rollen som passar bäst för sammanhanget
• intrycksstyrning ändrar vår roll beroende på hur vi tror att andra ser på vår "teater" och deras förväntningar på oss. Finsplipar våran roll hela tiden genom andras respons på vårt beteende.
• 2 scener 1.front stage: offentligheten, är på scen. här är man inte lika trygg och intar en roll. fokuset är att göra gott intryck och vi förvränger oss själva för att lyckas med vårt framträdande. fixerade av att se så bra ut som möjligt ex skolan 2. back stage: här får vi vara ifred och kan bryta mot regler, vara sig själv, mer trygg, ex hemmet
• på scen förvränger oss sjäva: för att lyckas med vårt framträdande, fixerade av att framstå som bra, förvränga situationer: undvika att blanda ihop roller och masker för att inte hamna i en situation där vi inte kan göra ett gott intryck. ex om vi bjuder hem arbetskollegor-> har en mer avslappnad roll hemma utanför jobbet-> kan leda till förvirring, att man bryter mot kollegornas förväntningar om en. får en ny syn på karaktären.
• roller sättet vi utforskar vår identitet
• varför är dramaturgin kontroversiell? Goffman menade att “Vi har ingen egen identitet” Vi är en summa av våra roller". Denna syn utmanade den traditionella synen på jaget som en stabil och autentisk enhet. hans teori att människan ständigt spelar en roll på en social "scen" tar inte hänsyn till de komplexa och djupliggande aspekterna av mänskligt beteende.
• vad bidrar dramaturgiska perspektivet med att vi kan analysera varför vi beter oss som vi gör i olika situationer och vad som händer när vi måste balansera olika roller
• sociala medier som scen mer på scen än någonsin, vill framstå som bra, väljer vad man vill visa, kan använda filter och korrigera bilder/videos
• socialpsykologi handlar om individens socialiceringsprocess
• signifikanta symboler gester eller ord som har gemensam betydelse för avsändare och mottagare. Man förstår meningen och konsekvensen med gesten. ex vinkar man får man en vink tillbaka. skriker man "det brinner" vill alla fly.väl etablerade.
• självmedvetenhet avsändare kan förutspå reaktionen innan man utfört handlingen-> ta den generaliserade andras roll i sitt eget sinne(innebär att en avsändare försöker förstå hur en typisk mottagare, baserat på förväntningar och normer i ett visst socialt sammanhang, skulle uppfatta och reagera på en specifik gest), reflektion= vet responsen-> reflekterar innan man utför handlingentänkande och medvetande. ex om man säger "det brinner" vet man att det kommer bli panikartat och alla kommer vilja fly. styra sina handlingar utifrån väntad respons från gesten.
• medvetandet En process, har en inre språklig dialog som vi fått av samhället. Handling / tanken stannar inom oss själva - ibland blir den stoppad p.g.a normer som vi lär oss under uppväxten. kan ses som förmågan att hantera vår impulskontroll Ex barn drar folk i håret till en viss ålder innan deras medvetande ökat - barn lär sig se hur deras beteende blir bedömt av andra. Medvetandet uppstår i relation till vad vi vill uppnå
• jaget (självet) Förmågan att se sig själv som ett objekt dvs. att reflektera över sig själv Att bli medveten om sig själv. Internaliserar attityder från andra om oss. Två faser Me och I
• hur uppstår jaget två faser play och game
• play intar en annans perspektiv: t.ex. leker mamma och barn. Tar en person i tagets perspektiv. Pendlar mellan olika själv, olika roller. Har inte koll på rollens betydelse , mer omedvetet. I denna fas som barn, lär sig med åren att inta fler personers perspektiv samtididigt.
• game övertar flera individers perspektiv på ett handlande. T.ex. vid en fotbollsmatch behöver du första allas positioner, att du ska göra mål, förstå laget du möter o.s.v. mer medvetet. Vuxna
• den generaliserade andra Den uppsättning attityder, normer och värderingar som är gemensamma för den grupp eller samhälle som individen tillhör. kan jämföras med doxa. När du är på ett bibliotek och instinktivt vet att du ska vara tyst, beror det på att du har internaliserat normen för detta sociala sammanhang (genom att observera och agera som "alla andra" förväntar sig.) – du har tagit den Generaliserade Andres roll för "bibliotekspubliken".
• hur utvecklas den generaliserade andra 1.utvecklas genom socialisering. “Play” - barnet lär sig inta roller, utan att förstå rollerna och reglerna för alla deltagare. beteende blir bedömt, lär sig av responsen vad som är accepterat. 2.Skapandet av “ME”: När en individ kan se sig själv från denna kollektiva synvinkel (den Generaliserade Andres), har individen utvecklat ett fullständigt och enhetligt jag. Det är genom internaliseringen av denna allmänna attityd som "Me" skapas.
• jagets två delar (faser) I och Me. I=det spontana jaget, styrs av impulsivitet - omedelbar och spontan reaktion. Kreativ, impulsiv och oförutsägbar. Barn har från början endast I (lär sig rätt beteende genom andras respons). Me:det socialiserade jaget, som reflekterar samhällets förväntningar och normer. om vi endast skulle ha ME → robotar i samhället. vissa kan tillämpa me bättre än andra som kan bryta förväntningarna
• jämför genereraliserade andra och doxa Den generaliserade andra är den uppsättning normer, attityder och värderingar som är gemensamma för en grupp eller ett samhälle. Ex: när du är på ett bibliotek vet du att du ska vara tyst pga du har internaliserat normen för detta sociala sammanhang. Man har då tagit den generaliserade andres roll för bibliotekspubliken. Doxa är i Bourdieus teori en uppfattning om vad som är bra eller dåligt inom ett fält (en grupp). Det är en värdering som är allmänt accepterad i gruppen. Ex i ett konstfält kan doxan vara att Picasso är en bra konstnär eller att vissa material/metoder är mer accepterade/rätt. De är alltså lika då båda begreppen handlar om att vara medveten om vad som är accepterat/värderingar eller normer i en grupp/fält. Skillnaden är att Bourdieu lägger mycket vikt i makt-, konkurrens- och dominansförhållandet medan Mead bara fokuserar på själva socialiseringsprocessen, hur vi formas av samhället
• likheter/skillnader mellan mead och goffman skillnad:roller är inte internaliserade(individ har tagit till sig yttre värderingar, normer och beteenden så att de blir en del av ens egna, personliga identitet och övertygelser) enligt Goffman, men är enligt Mead. Mead inre sociala process, Goffman yttre spel och representation. Likhet: båda betonar att socialt beteende och förväntningar lärs och formas genom social interaktion, där individer antar olika roller. människor agerar, anpassar sig till situationer och tolkar andras förväntningar. goffman: finslipar sin roll baserat på andras respons på ens beteende. Mead: barn lär sig uppnå ME (förväntningar som ställs i samhället) genom socialisering och andras respons på ens beteende

Alla Inga Spara