Statistikbegrepp

Alla Inga Spara

• klusterurval stickprovet består av element från valda grupper
• stratifierat urval stickprovet består av element från varje grupp
• Centrala gränsvärdessatsen "CGS" Om stickproven är tillräckligt stora kommer de vara normalfördelade
• Deskriptiv statistik sammanställning av viktiga aspekter hos en datamängd. Presenteras i form av tabeller & grafer
• Inferensstatistik man drar slutsatser om en större datamängd (populationen) baserat på en mindre datamängd genom stickprov/urval
• Tvärsnittsdata data insamlad genom att registrera egenskaper hos många individer (utan att bry sig om tidpunkten detta gjordes)
• Tidsseriedata data insamlad över många tidsperioder, t.ex. per timme/dag/vecka
• Strukturerad data finns i ett fördefinierat format, man vet lite vad man kan vänta sig, t.ex. Excel, rått tabellformat
• Ostrukturerad data passar inte i det fördefinierade formatet, t.ex. Twitter
• Kategoriska variabler kvalitativ. Representerar kategorier, etiketter eller namn.
• Numeriska kvantitativ. Representerar meningsfulla tal. T.ex. antal barn i en familj
• Diskret numerisk data antar ett uppräkneligt antal värden. Ex. antal barn i en familj.
• Kontinuerlig numerisk data antar ett överuppräkneligt antal värden i något intervall. Ex. vikt hos ett nyfött barn
• Nominal skala kategorier eller grupper. Värdena är etiketter eller namn.
• Ordinal kategorier som kan ordnas. Differenser har ej mening pga olika tolkningar och uppfattningar. Ex. Betyg från 1 stjärna till 5 stjärnor
• Intervall differenser har mening. Ex. Temperatur
• Kvot finns en “riktig“ nolla. Kvoter är meningsfulla. Ex. vinst eller lön, person som väger 80 kg väger dubbelt så mycket som person som väger 40 kg.
• Nominaldata finns ingen ordning
• Scatterplot för att undersöka sambandet mellan två numeriska variabler
• Polygon beskriver hur många frekvenser
• ogiv framställer en kumulativ frekvens eller kumulativ relativ frekvens
• MAD mean of absolute deviation (medelvärdet av absoluta differenser)
• Varians genomsnittet av de kvadrerade differenserna mellan observationerna och medelvärdet.
• Aritmetiskt medelvärde adderar ihop olika värden och dividerar med antalet. Ger genomsnittet.
• Geometriskt medelvärde medelvärde som tar hänsyn till hur räntan förändras med åren
• typvärde det som förekommer oftast
• Låg standardavvikelse observationerna är nära medelvärdet
• Hög standardavvikelse observationerna är utspridda (är standardavvikelsen stor är risken stor)
• Interkvartilavstånd (IQR) Q3-Q1
• Boxplott används för att få uppfattning om fördelningens form
• Positivt skev medianen är till vänster om lådans mitt och den högra whiskern är längre än den vänstra
• Negativt skev medianen är till höger om lådans mitt och den vänstra whiskern är längre än den högra
• Kovarians mäter riktningen på det linjära sambandet
• Korrelation beskriver både riktning och hur starkt sambandet är. Är mellan –1 och 1
• Utfallsrum innehåller alla möjliga utfall av ett experiment
• Simpel händelse har endast ett element. T.ex. F på betygsskalan
• Uttömmande (exhaustive) om alla möjliga utfall finns hos händelserna. Ex. “ta medalj” och “inte ta medalj”
• Ömsesidigt uteslutande (mutually exklusive) om de inte har några gemensamma utfall för experimentet
• Venn-diagram representerar händelserna och utfallsrummet
• union som finns i åtminstone en
• snitt händelser som finns i båda
• Komplement som inte finns. 1 minus sannolikheten för händelsen
• obetingad sannolikhet sannolikheten för en händelse utan några restriktioner
• betingad sannolikhet sannolikheten för en händelse givet att en annan händelse inträffat/inträffar.
• Beroende händelser (dependent) om inträffandet av den ena påverkar sannolikheten för att den andra inträffar
• Oberoende händelser (independent) om inträffandet av den ena inte påverkar sannolikheten för att den andra inträffar
• À-priori-sannolikheten den ursprungliga (obetingade) sannolikheten P(B)
• À-posteriori-sannolikheten den uppdaterade (betingade) sannolikheten P(B I A)
• Kombinationsformeln antalet sätt att välja x objekt bland totalt n olika objekt, där ordningen inte spelar någon roll
• Permutationsformeln antalet sätt att välja x objekt bland totalt n olika objekt, där ordningen spelar någon roll
• Massfunktion beskriver diskreta slumpvariabler P(X=x)
• Täthetsfunktion (density function) beskriver kontinuerliga slumpvariabler P(X_<x)
• Kumulativ fördelningsfunktion (cumulative distribution function) beskriver både diskreta och kontinuerliga slumpvariabler
• Riskneutralitet man struntar i risken och tar alla erbjudanden som har positiv förväntad avkastning
• Riskaversion förväntar sig belöning för att ta en risk. Kan avböja ett riskfyllt erbjudande även om det har positiv förväntad avkastning
• Riskälskande kan acceptera riskfyllt erbjudande även om det har negativt förväntad avkastning
• Binominalfördelad slumpvariabel räknar antalet lyckade försök i en serie (oberoende försök)
• Bernoulliprocess diskret stokastisk process som består av en ändlig eller oändlig serie av oberoende slumpmässiga variabler
• Possionfördelad slumpvariabel räknar antalet lyckade försök i ett visst tids- eller rumsintervall
• Hypergeometrisk fördelad slumpvariabel räknar antalet lyckade försök i en serie om n försök som inte kan antas oberoende (lägger ej tillbaka)
• Diskreta slumpvariabler tar heltalsvärden
• Numeriska slumpvariabler kan ta vilka värden som helst i ett intervall (Finns ingen massfunktion. Finns istället täthetsfunktion)
• Täthetsfunktion Beskriver hur troligt det är att X tar värden i ett givet intervall
• Normalfördelning Är symmetrisk, klockformad och asymptotisk. Är bestämd av parametrarna µ och ó2
• population består av alla objekt av intresse i det statistiska problemet
• stickprov en delmängd av populationen
• Stickprovsstatistikor beräknas från stickprovet och används för inferens om populationen
• Bias tendensen för en stickprovsstatistika att över- eller underskatta en populationsparameter
• Urvalsbias systematiskt uteslutande av vissa grupper
• Bortfallsbias systematisk skillnad i preferenser mellan respondenter och icke-respondenter i en undersökning
• Skattare (estimator) en statistika som används för att skatta en populationsparameter
• Skattning (estimate) ett visst värde hos skattaren
• Konfidensintervall ger ett spann av värden, som med en given konfidensgrad, innehåller populationsparametern (kallas också intervallskattning)
• df frihetsgrader
• Typ I-fel förkasta nollhypotesen när den är sann
• Typ II-fel låt bli att förkasta nollhypotesen när den är falsk

Alla Inga Spara