Straff och processrätt

Alla Inga Spara

• Allmän domstol Domstol som avgör brottmål och tvistemål. Allmänna domstolar är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.
• Arbetsdomstolen Specialdomstol som dömer i arbetsrättsliga mål.
• Brott Handlande som enligt lag kan leda till straff.
• Brottmål Ett mål där någon – oftast åklagaren genom allmänt åtal – yrkar att någon annan skall dömas till brottspåföljd för att ha begått en brottslig gärning. Enskilt åtal, som väcks av privatpersoner, är ovanliga.
• Böter Brottspåföljd och straff som innebär att den dömde ska betala pengar till staten.
• Dispositiv rättsregel Regel som inte är tvingande, utan tillåter parterna att avtala på ett sätt som avviker från rättsregeln.
• Förvaltningsdomstol Domstol som avgör mål rörande förvaltningsmyndigheters beslut enligt förvaltningsprocesslagen. Förvaltningsdomstolar är förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen.
• Förvaltningsrätt Förvaltningsdomstol som dömer som första instans iförvaltningsmål.
• Genkäromål Beteckning för det käromål – avseende ett motkrav – som svaranden (genkäranden) i ett mål kan rikta mot käranden (gensvaranden).
• Hovrätt Domstolsinstans som prövar överklagade avgöranden från tingsrätter under dess domsaga (domkrets).
• Högsta domstolen Den högsta allmänna domstolen som prövar mål av prejudikatsintresse som överklagats från någon hovrätt.
• Högsta förvaltningsdomstolen Den högsta förvaltningsdomstolen (tidigare namn: Regeringsrätten) som prövar mål av prejudikatsintresse som överklagats från någon kammarrätt.
• Indispositiva tvistemål Tvistemål där parterna inte fritt kan förlikas (komma överens) om vad som helst. Parterna disponerar inte över föremålet för tvisten – t ex var ett barn ska bo – och domtolen är inte bunden av parternas inställning.
• Justitiekanslern Regeringens högste ombudsman med uppgift att bevaka statens rätt och vara dess ”advokat”. JK är ensam åklagare i tryckfrihetsmål och får väcka åtal mot domare.
• Justitieråd Titel för ledamot (domare) av Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.
• Kammarrätt Domstolsinstans som prövar överklagade avgöranden från förvaltningsrätter under dess domsaga (domkrets).
• Koncentrationsprincipen En av huvudprinciperna för en rättegång. Innebär att allt material ska läggas fram under en sammanhängande huvudförhandling.
• Kontradiktoriska principen Processrättslig grundsats som innebär att ingen ska dömas utan att ha fått chansen att yttra sig (d v s ingen ska dömas ohörd).
• Kärande Den som framställer ett krav mot någon (svaranden) genom ansökan om stämning.
• Käromål Den talan som käranden för, d v s yrkanden och grunder.
• Lekmannadomare Domare som inte har någon juridisk utbildning. Nämndemän är lekmannadomare.
• Marknadsdomstolen Specialdomstol som handlägger mål enligt bl a konkurrenslagen och marknadsföringslagen.
• Muntlighetsprincipen En av huvudprinciperna för rättegången i allmän domstol enligt vilken allt processmaterial ska läggas fram muntligen. Bl a vittnen ska höras inför domstolen och får inte läsa innantill.
• Målsägande Den mot vilken brott påstås vara begånget eller den som påstår sig lidit skada av brottet. Motpart till den tilltalade om han biträder åtalet eller har en skadeståndstalan.
• Målsägandebiträde En jurist (ofta en advokat eller biträdande jurist på en advokatbyrå) som i vissa mål utses av domstolen att stödja och hjälpa en målsägande.
• Nämndeman Lekmannadomare, d v s icke lagfaren domare som utses av politiska organ såsom kommunfullmäktige. Nämndemän finns i vissa mål i förvaltningsdomstolar och vid familjemål och brottmål vid tingsrätt och hovrätt.
• Objektiva rekvisit De yttre förutsättningarna, omständigheterna, som krävs för att ett visst brott ska föreligga.
• Offentlighetsprincipen Princip som innebär dels att domstolsförhandlingar ska vara offentliga, dels att allmänna handlingar ska vara offentliga som huvudregel.
• Omedelbarhetsprincipen En huvudprincip inom processrätten som innebär att endast det material som presenterats under huvudförhandlingen får läggas till grund för domen.
• Process Rättegång.
• Processrätt Regelsystem som styr rättegångsförfarandet.
• Specialdomstol Domstol vars inriktning är speciella mål, t ex Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.
• straff enligt lagens definition böter och fängelse
• Straffrätt Den del av juridiken som behandlar regler om brott och brottspåföljder.
• Straffskala Det intervall, d v s övre och nedre gräns, inom vilket straffmätning ska ske. Exempelvis fängelse i lägst ett och högst tio år (grov misshandel). Kallas ibland strafflatitud.
• Subjektiva rekvisit De förutsättningar avseende gärningsmannens insikt eller vetskap som krävs för att ett visst brott ska föreligga. Huvudregeln är att uppsåt krävs för brott. I det fall oaktsamhet räcker ska det särskilt skrivas ut i straffbestämmelsen.
• Svarande Den som blir stämd vid tingsrätten, d v s kärandens motpart.
• Svaromål Den talan som svaranden för, d v s inställning och grunder.
• Tilltalad Den som blivit åtalad för brott.
• Tingsfiskal Ej ordinarie, yngre domare vid tingsrätt.
• Tingsnotarie Jurist som gör sin notarietjänstgöring vid tingsrätt.
• Tingsrätt Allmän underrätt som är första instans vid de allmänna domstolarna.
• Tvingande rättsregel Rättsregel som inte går att avtala bort.
• Tvistemål Mål som rör civilrättsliga tvister (t ex familjerätt eller avtalsrätt).
• Uppsåt Med vett och vilja, avsikt, dolus. Det finns olika former av uppsåt: direkt uppsåt, indirekt uppsåt och likgiltighetsuppsåt.
• Villkorlig frigivning Frigivning från fängelse. Förutsätter att den dömde avtjänat minst
• Oaktsamhet Vårdslöshet, culpa.

Alla Inga Spara