Svenska begrepp tenta

Alla Inga Spara

• alfabetiska principen läser bokstäver som blir ett ord, ljudar ihop
• alfabetisk-fonemisk skrivning ljudinlsäning, via ljudning kan man komma fram till vad ordet är för någonting
• analys plocka isär ett ord
• avkodning läsa av ordet
• bokstavskännedom känner igen bokstäver och vad de motsvarar för ljud
• didaktik undervisningen teori och praktik, hur vi ska göra
• fonem språkljud, skjorta fem fonem skj o r t a
• fonologi språkljud
• fonologisk medvetenhet rimstavalser, den första läsinlärningen, ordskrivning - alfabetisk - fonemisk läsning
• fonomix munbilder tex ros
• gemener små bokstäver
• grafem bokstäver, skojrta sju grafen s k j o r t a
• konsonant språkljud
• logografisk skrivning och läsning läser det som om det vore en bild
• logografisk visuell igenkänning, ordbild läsning tex mamma
• morfem häst och hästar hästarna hästarnas, minsta betydelse bärande del i ett ord
• morfologisk medvetenhet orddelar, ordförståelse och ordavkodning, stavning - ortografisk - morfemisk läsning
• ordbild bilder som visar ord
• ortografi skriftspråk
• ortografisk - morfemisk fas enheten som uppmärksammas vid ortografisk-morfemisk läsning är morfem. Det är språkets minsta betydelsebärande enhet tex macken mack+en
• pragmatisk medvetenhet språkanvändning, motivation och läsförståelse, skrivning (formuleringar)
• proximal utvecklingzon undervisningen måste vara så pass utmanande så eleverna lär sig något nytt, men inte för svårt
• pseudoläsare pragmatisk förståelse, symboler betyder ord, låtsasläsning tex mcdonalds logga
• semantisk medvetenhet ord och meningar betyder
• syntaktisk medvetenhet hur man bygger upp meningar, läsförståelse och skrivning
• syntes sätta ihop, kombinerar element för att få en helhet
• the simple view of reading enkel modell av vad lsäning kan vara, avkodning, L (läsning) = A (ordavkodning) x F (språkförståelse)
• versal stora bokstäver
• vokal a e i o u y å ä ö
• alfabetiskt-fonologiskt stadium Förståelse för att ordet kan delas upp i mindre beståndsdelar, fonem, och att dessa enheter kan representeras av av bokstavstecken, grafem. tex solar, s-o-l, sol, a-r, solar
• artikulation Ordigenkänning utifrån ortografi och fonologi, semantiska medvetenhet aktiveras och ordet får en innebörd.
• fonemisk medvetenhet Innebär att barnet har förståelse för att dela upp ordet i fonem. Tex tåg t-å-g
• akademisk självbild Gruppens prestationsnivå påverkar formandet av en individs självbild.
• balanserad undervisning Integreras det som ska läras i en helhet och ett sammanhang där det fyller en funktion. Tex meningsfull textskapande, läsa texter kritiskt, träna språkets formsida, förstå hur texter fungerar samt att kunna använda dessa.
• diktering Tal-till-text Prata för att skriva
• global självbild Självkänsla högst upp i självbildshierarkin.
• grammatik System av regler i ett språk som beskriver hur morfem (orddelar) kombinera för att bilda ord och och dessa kombineras för att skapa satser och meningar.
• idealjag Den bild en person gör om sig själv sådan han eller hon själv helst skulle vilja vara eller tror sig vara innerst inne.
• inre motivation Handlar om att få utlopp genom det vi gör, beteendet sig själv leder till tillfredsställelse. Drivkraft som bygger på intresse, nyfikenhet, lärande.
• kartläggning Vad är det vi vill veta, få syn på eller förstå för att hjälpa eleven vidare i sin utveckling. (pedagogiska insatser och åtgärder som behövs) Användas i samtal med eleverna. Underlag för samtal med föräldrar.
• klusiler Konsonanter med exklusivt ljud som ej går att hålla ut. Tex b, d, g, k, p, t
• kontext sammanhang, omgivning
• korttisdminne Information som man håller i huvudet för stunden. Begränsat och tillfällig lagring.
• långtidsminne Minnen av tidigare händelser och ett planerings minne för saker man avser att göra i framtiden.
• morfologi Läran om hur ord bildas och böjs. Ordes grammatiska funktion.
• motivation Ingen medfödd egenskap. Personliga mål, känslor, egna förväntningar att nå målen, nyfikenhet, uthållighet, uppmärksamhet, engagemang Uppgiftsorientering
• nonsenord Kyklingklubba - Klubbakykling Ord utan mening
• ordförrådsutveckling Möter nya ord, undervisning om ords innebörd och i meningsfulla sammanhang. Kombinera implicit och explicit undervisning för ökad utveckling.
• ordförståelse Att kunna ord och lära sig nya
• pseudoskrivning Låtsasskrivning, barnet skriver krumelurer som är bokstavs liknande.
• segmentering Dela upp ord i dess olika ljud (fonem).
• self-consistency Självkänsla Vilja hos eleven att undvika alla situationer där självbilden skulle kunna förändras.
• self-efficacy Tilltro till sin egen förmåga.
• semantik Ords och begrepps betydelse.
• signifikanta andra Andra betydelsefulla vuxna av värde. “Bärande relationer som bär i utmanande situationer”
• självbild Hur du ser på dig själv
• social självbild Delas upp i kompisar och signifikanta andra.
• stavelser Hur många vokaler det är i ett ord tex sommar - 2 stavelser o och a (so-mmar)
• stödord Ord som representera ett innehåll från en text, För att komma ihåg.
• tankekarta Metod för att skriva ner tankar och ideer.
• textrörlighet Mötet med texten bygga en förståelse av erbjudna innehåll. “på raderna” “mellan raderna” “ut från raderna” rörligheten beror på vilket syfte texten har.
• yttre motivation Engagera sig i aktiviteter pga yttre belöningar, påtryckningar, krav eller leva upp till sin egen självbild.
• metakognitiv förmåga Förmåga att kunna tänka om sitt egna tänkande. Att vara medveten om sina egna tankar.
• läsflyt Flyt i läsningen innebär att högt läsa en text i lämplig takt, med korrekt avkodning och med inlevelse och förståelse.
• inkodning Översätter det talade språket till text med hjälp av skrivtecken.
• ideskapande tänka ut vad som ska skrivas
• funktionellt skrivande Förmåga att skriva olika texter utifrån syfte, ex meddelande, faktatexter, beskrivande texter
• formaliserad undervisning Tex lärarledd undervisning om stavningsregler utan ett meningsfullt sammanhang.
• funktionell undervisning Lärandet sätts i ett sammanhang, men utan att uppmärksamma eleverna på det formella.
• stödlinjer Tak, bord, golv och källare
• matteuseffekten I korthet går det ut på att barn som har god läsförmåga läser mycket och gärna, medan barn med svag läsförmåga undviker läsning. Detta leder till att starka läsare blir ännu bättre, medan de svaga läsarna, utvecklas i långsammare takt. Glappet mellan starka och svaga läsare ökar. Läsforskare brukar därför betona vikten av att vi lärare, framför allt vi som arbetar på lågstadiet, arbetar mycket med att skapa lust hos alla elever till att läsa. Är eleverna motiverade läser de mer och blir då gynnade enligt Matteuseffekten.
• kontextualiserade samtal samtalate håller sig till innehållet i boken
• dekontextualiserade samtal rör sig utanför innehållet, tex vardag och samhälle
• mentala lexikonet Språkbrukarens i hjärnan lagrade ordförråd (lexikon) i dess samspel med språkbrukarens mentalt tillgängliga grammatiska regler.

Alla Inga Spara