Svenska tenta

Övningen är skapad 2025-02-03 av MichelleGJulia2002. Antal frågor: 41.




Välj frågor (41)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Fraser av olika slag Nominalfraser, Verbfras, Adjektivfras, Adverbfras, Prepositionsfras, Infinitivas
  • Huvudord i en nominalfras: Ett substantiv, ett namn, ett självständigt pronomen, ex: huset, musik, jag, du, mamma, Kalle, fönster
  • Nominalfras med framförställt attribut (beskriver huvudordet): DEN RÖDA fåtöljen, ANNAS bok, EN ÄLDRE man, BILENS däck
  • Nominalfras med efterställt attribut (beskriver huvudordet): Killen SOM VI KÄNNER, Huset MED DE SVARTA FÖNSTERLUCKORNA, Stugan VID HAVET
  • Verbfras Barnen sprang, Butiken säljer även reservdelar på nätet, Eleverna ska göra studiebesök idag, Företaget hade betalat för lite skatt det senaste året
  • Verb + verbpartikel Barnen DRACK UPP mjölken, Hon KÖRDE OM lastbilen, Ska vi HOPPA PÅ kursen
  • Finita verb? Behöver ingen extra hjälp för att uttryckas (ex: Karin målar (presens), Hon målade (preteritum), Måla! (imperativ, dvs uppmaning).
  • Infinita verb? Ofta grundformen på verbet (slutar ofta på A). (att) måla, hjälpverben blir finita (att), och måla är infinitiv.
  • Verbfras med ett verb och flera verb Flickan plockade blommor (finit), Flickan har plockat blommor (har=finit, plockat=infinit), Flickan skulle ha kunnat plocka blommor (skulle=finit, ha=infinitiv, kunnat=supinum, plocka=infinitiv
  • Splittrad verbfras Flickan skulle kanske ha kunnat plocka blommor
  • Infinitivfras Att våga är att vinna, att skriva var hennes sysselsättning
  • Vad är en sats? Definition: En sats måste innehålla ett finit verb. Det finita verbet och ev. andra delar i verbfrasen utgör satsens predikat. En sats innehåller nästan alltid ett subjekt (den som gör något).
  • Primära satsdelar Ta hjälp av frågor: Vad är det som händer i satsen? (predikat), Vem vad eller vilka är/var det som predikat? (subjekt), Vad vem eller vilka är/var det som subjekt i predikat? (direkt objekt), Till/åt/vem/är/var det som subjekt predikat direkt objekt? (indirekt objekt)
  • Vanliga primära satsdelar Predikat: utgörs av satsens verbfras (i snäv bemärkelse), Subjekt: ofta, men inte alltid, satsens aktör (den som utför någonting), Direkt objekt: t.ex. Han gav hästarna HÖ. De vet ATT HAN ÄR SNÄLL. Indirekt objekt: t.ex. Han ger HÄSTARNA hö. Prepositionsobjekt: ungefär samma funktion som direkt eller indirekt objekt men annan form. Inleds med preposition, t.ex. han ger hö TILL HÄSTARNA. Adverbial: anger tid, rum, sätt m.m.
  • Predikat (pred) Vad är det som händer eller sker i satsen? EX: Anna KÖPTE en cykel i höstas. De SKA GIFTA SIG i sommar. HÄMTA mina böcker. När BÖRJAR lektionen?
  • Subjekt (su) Ex: BARNEN lekte, BARNEN MED GLADA RÖSTER lekte. DEN DÄR TJOCKA BOKEN kommer att bli läst så småningom. Opersonligt "det" ex: DET blåser
  • Direkt objekt (dir obj) Ex: Mormor gav barnbarnet EN PRESENT. Vi tände DE VACKRA LJUSEN varje kväll.
  • Indirekt objekt (indir obj) Jag skickade FARMOR ett brev. Han gav HENNE en vacker blombukett.
  • Prepositionsobjekt Ex: Just nu tittar de PÅ TV, Han köpte en gitarr TILL SIN DOTTER, De skottar snö ÅT SIN TREVLIGA GRANNE.
  • Subjektiv predikat (Det anger ett tillstånd eller en egenskap hos nominalfrasen, predikativ kommer ofta efter verben vara, bli, heta, kallas) EX: Mamma är LITE SJUK men pappa verkar FRISK. De nya skorna var TRÅNGA. Hon heter KRISTINA men kallas KICKI.
  • Vilka olika adverbial finns det? Tidsadverbial, Sättsadverbial, Rumsadverbial och Omständighetsadverbial (förknippat med handling).
  • Satsadverbial påverkar hela satsens innehåll ex: Han sjöng INTE bra.
  • Rumsadverbial (Var, vart, varifrån?) De bor i ETT LITET SAMHÄLLE UTANFÖR KALMAR. I HALLEN står den nya byrån. Vi gick HEMÅT när festivalen var över.
  • Tidsadverbial (När, hur länge, hur ofta?) Hon pendlar till Stockholm VARJE VECKA. I SOMRAS hade klassen en återträff. Jag har ALDRIG varit i Paris (aldrig kan i andra fall räknas som satsadverbial)
  • Sättsadverbial (Hur, på vilket sätt?) Vi gick hemåt GANSKA SNABBT efter festivalen. Hunden viftade GLATT på svansen när den såg oss. VÄLDIGT HÖGT ljöd larmet igår.
  • Omständighetsadverbial (anger omständigheterna för handlingen. svarar ibland på varför?). Hon jobbar varje dag FÖR ATT FÅ BÄTTRE KONDITION. Barnen lyckades smyga förbi UTAN ATT NÅGON UPPTÄCKTE DEM. Han jobbar effektiv UNDER TIDSPRESS.
  • Satsadverbial Modifierar hela satsen och är oftast placerade direkt efter det finita verbet i huvudsatsen. Ex: Lars har INTE kokat någon fisksoppa idag. Lars ska KANSKE koka fisksoppa idag. Lars har TYVÄRR kokat fisksoppa idag. Lars har FAKTISKT kokat fisksoppa idag.
  • Agent (den som utför en handling, i en passiv sats där verbet slutar på -s. Agenten inleds med av. Ex: Den bortsprungna katten hittades AV GRANNEN. Experimentet utfördes AV VÄLMERITERADE FORSKARE. Det avgörande målet gjordes AV ELLEN. Handlingarna skickades AV ADMINISTRATÖREN.
  • Huvudsats och bisats Huvudsatsen fungerar syntaktiskt självständigt (och bisatsen är en del av huvudsatsen). Ex: Laget åker till Spanien (huvudsats) när det blir vår (bisats) / I vår åker laget till Spanien (huvudsats).
  • Huvudsats: Påstående, fråga eller uppmaning Laget åker till Spanien (påstående), åker laget till Spanien? (fråga), åk till Spanien! (uppmaning)
  • HEFF-reglen Huvudsats efter finita verbet
  • Bisats (bisatsen fungerar som en satsdel i en överordnad sats) EX: Laget åker till Spanien NÄR DET BLIR VÅR (tidsadverbial och bisats), Jag vet ATT DU GILLAR SEMLOR (direkt objekt och bisats).
  • Kännetecken för bisats Inleds av bisatsledare (Subjunktion: eftersom, att, trots att, samtidigt som, medan. Adverb: när,, hur. Relativt pronomen: som, vilket.)
  • BIFF-regeln Bisats kommer inte före finita verbet
  • Hjälp för att hitta bisatser? 1. Markera de finita verben i meningen - testa BIFF/HEFF. 2. Finns det bisatsledare t.e.x för att, fastän, även om, när, medan, som, vilket? 3. Är satsen en satsdel/frasdel i en överordnad sats eller fras?
  • Samordning av huvudsatser Två huvudsatser binds ihop med hjälp av en konjunktion, t.ex. och,, men, fast, eller, utan. EX: Skolan är ganska liten OCH det går bara 80 elever där. Skolan är ganska liten SÅ det finns bara fyra klassrum. Skolan är ganska liten MEN sex årskurs går där.
  • Jämför samordning och underordning Samordning av huvudsatser: konjunktion binder ihop ex: skolan är ganska liten MEN sex årskurser går där. Underordning av huvudsatser: subjunktion inleder bisats ex: skolan är ganska liten TROTS ATT sex årskurser går där.
  • Vad är en syntax? Syntax är en uppsättning regler som styr hur orden eller symbolerna i ett uttryck ska kombineras.
  • Vad innebär en verbfras? En verbfras är en grammatisk fras som har ett finit verb som huvudord – EX: Madelene bjöd på bröd.
  • Vad innebär en nominalfras? kallas substantivfras eftersom den är uppbyggd med ett substantiv( eller pronomen) som grund.
  • Vad är ett TSRO ? TSRO. Ska läsas som tidsatt rum och omständighet. - i följande ordning i satsen: sätt, rum, tid, orsak. TSRO- eller innehållsadverbial är ett samlingsnamn för följande typer av adverbial tidsadverbial sättsadverbial rumsadverbial orsaksadverbial

Alla Inga

(
Utdelad övning

https://spellic.com/swe/ovning/svenska-tenta.12428362.html

)