Tenta 15/11

Alla Inga Spara

• Atmosfären Består av det gashölje med främst kväve och syre som omger jorden. Men även luftens innehåll av vattenånga. I ********** utvecklas väder och klimat. Hot mot denna sfär är klimatförändringar, orkaner och torka.
• Biosfären Består av växter, djur och platser där liv kan förekomma. Som biologisk varelse hör även människan hit. Hot mot denna sfär är minskad biologisk mångfald, skogsskövling och utfiskning.
• Litosfären Består av den yttre delen av jorden som berggrunden och jordtäcket. Hot inom denna sfär är jordbävningar, vulkanutbrott, jordskred och jordförstöring.
• Hydrosfären Består av vatten och olika former av vatten, till exempel is och hit hör även vattnets kretslopp. Hot mot denna sfär är översvämningar, tsunamis, stigande havsyta osv.
• Antroposfären/ Homosfären Handlar om oss människor och hur vi både är beroende av och påverkar naturens olika sfärer. Ett exempel är vårt beroende av markens jordarter för att odla mat. Hot mot denna sfär är fattigdom, miljöförstöring och konflikter.
• Antropocen Vår nuvarande geologiska period, efter 1950-talet.
• Hydrologiska kretslopp Solens värme får vattnet att avdunstas och blir ånga och stiger och blir kallare och omvandlas till små vattendroppar som sedan bildar små moln. När molnen blir tunga så faller vattnet som regn eller snö. Vattnet rinner ner i marken, sjöar och floder. Samlas i havet och cykeln börjar om.
• Midnattssol ett fenomen som uppstår vid polcirkeln under sommaren, då solen aldrig går ner under horisonten. Det betyder att det är ljust under dygnets alla timmar. Man kan se detta fenomen från slutet av maj till mitten av juni.
• Polarnatt innebär att solen aldrig går upp under dygnet; det vill säga att den befinner sig under horisonten under hela dygnet. Man ser det under vintern.
• Globalisering Fler relationer och ökat beroende mellan olika delar av världen. Innebär att ekonomier och gränser öppnas upp. Detta beror på ökad handel och ökade kapitalflöden mellan länder, människor som rör sig över gränserna samt spridning av idéer, information, kunskap och teknik.
• Endogena krafter Inre processer som exempelvis vulkanism. Dessa krafter bygger upp jordskorpan.
• Exogena krafter Yttre processer genom exempelvis rinnande vatten, is och vind. Bryter ner och utjämnar jordskorpan.
• Kontinentaldrift att jordytan är i ständig rörelse på grund av att kontinenterna glider fram över jordens flytande inre.
• Subduktionszon Plattornas oceandel är tunnare än kontinentdelen. När en oceandel av en platta möter en kontinentplatta kommer oceanplattan att tryckas ned under kontinentplattan och dras ned i mantelns inre. Där smälter bergarterna till magma som eventuellt tränger upp till ytan igen och orsakar vulkanutbrott.
• Konvergenszon När två kontinenter pressas mot varandra bildas en annan typ av plattgräns. Då båda kontinenterna är lika lätta, kommer ingen av dem att pressas ned i mantel, utan de sediment och bergarter som befinner sig i kollosionszonen pressas samman, veckas och omvandlas. Ett exempel är bergskedjan Himalaya när plattor kolliderar med varandra.
• Jordbävning rsakas av spänningar som släpper i jordskorpan och i den övre manteln. Det är spänningar som byggs upp genom att plattorna rör sig och griper tag i varandra. Efter en tid så har spänningarna blivit så pass stora att plattornas grepp om varandra släpper och vågor sänds genom jordskorpan. Då utvecklas en enorm energi som får hela området att skaka.
• Vulkanutbrott Genom att magman från jordens inre trycks upp och bildas ett högt tryck i marken av att de blir trångt, varmt och de letar efter möjligheter att pysa ut där det finns en spricka i jordskorpan och där den är extra tunn där kommer magman upp.
• Tsunami En jordbävning på havsbotten kan innebära att havsbotten plötsligt sjunker eller höjs längs en förkastning. När en sådan vertikal förskjutning äger rum sätter den igång en rörelse av stora vattenmassor som bildar en våg, en *******. Vattenvolym sätts i rörelse i den riktningen så flyttas hela vattenmassan och helt plötsligt tas det emot för det blir grundare och då höjs hela vattenmassan och då växer vågens höjd från en halv meter till 10-20 meter hög. antingen åker plattorna upp eller ner och sedan blir det som en vägg mot stranden.
• Tre huvudgrupper av bergarter Sedimentära, magmatiska och metamorfa
• Kaledoniska veckningen Period under forntiden och under den tiden bildades bland annat delar av Appalacherna i USA.
• Variskiska veckningen Mellan devon och perm kom det ännu mer omfattande bergskedjebidlningar och då bland annat Uralbergen. I samband med veckningarna bildades sänkor, i vilka stora mängder organiskt material lagrades.
• Alpina veckningen Den började vid slutet av medeltiden och är ännu inte avslutad. Bergen från denna period är idag jordens högsta och mest sönderbrutna. Hit hör exempelvis Alperna och Himalaya.

Alla Inga Spara