Tenta bror

Vad är motivation? syftar på de inre och yttre krafter/processer som initierar, upprätthåller och riktar beteenden.

Riktning Kopplat till ett mål. Varför just individen väljer en handling/beteende framför ett annat

Intensitet Hur mycket kraft individen lägger i den valda handlingen

Uthållighet Ju mer intensitet en individ eftersträvar målet desto mer uthållig är hen.

Kvalitet Typ av motivation (SDT).

Prestationsbehovsteori Need for achievement theory

Attributionsteori Attribution theory

Kompetensmotivationsteori Competence motivation theory

Målorienteringsteori Achievement goal theory

Self Determination Theory (SDT) Självbestämmandeteorin

Psykologiska behov och motivation All har behov att känna sig/uppleva Kompetenta, Autonomi/Självstyrande, Social tillhörighet

Olika typer av motivation är 1: 1. Amotivation = Ingen yttre eller inre motivation

Olika typer av motivation är 2: 2. Yttre motivation = Man drivs av yttre belöningar eller straff, deltagandet är självbestämt men inte roligt

Olika typer av motivation är 3: 3. Inre motivation = Deltagandet är självbestämt och inspireras av glädje till aktiviteten i sig

Resultatmål Jämförelse med andra tillexempel vinna, ta medalj och vinna skytteligan.

Prestationsmål Jämförelse med sig själv och ”sina prestationer” nu och då

Processmål Fokus på utförandet (beteende) tillexempel att springa med full fart till plankan i längdhopp.

Kortsiktiga mål Delmål som leder individen mot det långsiktiga målet

Långsiktiga mål Kan vara ett karriärsmål eller exempelvis at kunna livnära sig på sin idrott och så vidare.

Smarta mål: S Specifika

Smarta mål: M Mätbara

Smarta mål: A Aktionsinriktade

Smarta Mål: R Realistiska

Smarta mål: T Tidssatt

Koncentration Koncentration är hur man kan styra uppmärksamhet mot det som för stunden är viktigt och refokusera när koncentrationen brister eller förloras.

Inre störmoment (tankar, känslor, inre upplevelser) - tankar på dåtid eller framtid - tankar på tidigare misstag, oro - trötthet, smärta - bristande motivation

Yttre störmoment (omgivningsfaktorer, t ex väder - svårkontrollerade) - visuella (det jag ser) - auditiva (publikljud, konkurrenter etc.)

Association och disassociation Strategier för att uppmärksamma (närvaro i aktiviteten) eller distrahera sig från kroppens signaler under t ex hård träning

Refokusering Förmågan att åter igen rikta fokus på relevanta saker (att återta fokus).

Vad krävs? Refokusering Att notera att uppmärksamheten flyttats, att återta kontrollen och rikta fokus mot det som är optimalt (Medveten närvaro)

Choking prestationssammanbrott

Antecedenter (något som skett före ett beteende) ⦁ Tävlingen eller matchens viktighet ⦁ Höga förväntningar från en själv och andra ⦁ Att situationen är ny - t ex första gången på OS, matchboll i stor tävling etc ⦁ Upplevd “overload” i vilka krav som finns ställa på individen

Choking (mekanismer) ⦁ Upplevd distraktion (rädsla för att förlora, bli negativt utvärderad ⦁ Oro/ångest ⦁ Oförmåga att kontroller sig själv ⦁ Försämrad copingförmåga ⦁ Högt självfokus (t ex på sin uppleva nervositet eller tankar)

En person som är koncentrerad har: ⦁ Riktat uppmärksamheten mot någonting ⦁ Anpassat den på ett adekvat sätt ( smal. Bred, intern, extern) ⦁ Upprätthållit denna uppmärksamhet över tid med hög intensitet

Stress, avspänning och prestation ⦁ skillnad mellan krav och resurser. När kraven är högre än förmågan , ⦁ ökad puls, ytlig andning, påslag av olika ämnen i kroppen. ⦁ Det första som försvinner för nervösa/stressade är finmotoriken ⦁ fight or flight (freeze)

Stressprocessen Situation- upplevelse av situationen- stressrespons - kosekvens för beteendet

Avspänning (arousal) ⦁ graden av kropps aktivering, vilken kan variera från extrem låg till extrem hög ⦁ de fysiska aktiverings graden styrs av de autonoma nervsystemet.

Autonoma graden av fysisk aktiveringsgrad

Somatiska visar sig kroppsligt

Beteendemässiga vissa rörelse

Kognitiv visar sig mentalt

U-kurvan lite anspänning är bra men inte för mycket eller för lite, men den är inte individanpassad

IZOF Modellen (individual zones of optimal functioning) skiljer sig från u-kurvan, 1: optimal nivå av oror eller ängslan uppkommer inte alltid i mitten. 2: det är inte en punkt utan en optimal zon optimal prestation sker. Alla presterar bäst i zoner. alltså med olika press

Katastrofmodellen inkluderar anspänning och kognitiv oro. När den kognitiva oron blir för hög sker en katastrofal försämras av prestation.

Trait personlighet oro, har det i sin personlighet

State situationsspecifikt, hur man upplever det i en specifik situation

Somatisk state anxiety pulspåslag

Kognitiv state anxiety tankemässigt

Coping ⦁ dynamisk och medvetna ansträngningar en individ gör för att hantera svåra situationer. ⦁ approach - angripande eller avoidance - undvikande

Problembaserad (orsak) anstränger sig för att lösa problemet och förändra den stressande situationen till de bättre. ex förebygga, möta och hantera stressande situationer, planering och målsättningar

⦁ Emotionsbaserad (symtom) man kan tankemässigt ändra innebörden av situationen. man försöker hantera och lindra de känslomässiga reaktionerna, ex träna avspänning, hitta balans

Relationsbaserad vänder sig till familj och vänner tränare för att få socialt emotionellt stöd. vanligt kopplat till skador.

Tekniker för att höja anspänning ⦁ öppet kroppsspråk ⦁ andning ⦁ peppa sig själv ⦁ lyssna på musik ⦁ visualiseringar ⦁ hårdare uppvärmning

Avspänning Mind to muscle - kognitiv och uppmärksamhet orienterad övning Muscle to mind - muskulär avslappning/progressiv avslappning somatisk och muskulärt orienterade övningar

Hur du bli avspänd ⦁ progressiv avslappning ⦁ mind to muscle, meditation och mindfulness ⦁ Andningsövningar ⦁ Mindfulness - medveten närvaro ⦁ SOAL - stopp, observera, acceptera, låt gå

Ångest känsla av oror, rädsla eller panik, naturlig respons eller reaktion på något som skrämmer dig har skrämt dig tidigare eller situationer som påminner dig om det. Hjärnan har svårt att skilja på verklighet och hot och hot som bygger på tankar

Prestationsångest något negativt som upplevs av idrottare kopplat till deras idrottande och kan få negativa konsekvenser för prestation och mående. kroppsliga reaktioner

När märks prestationsångest? Det märks när ⦁ man känner sig bedömd av andra. ⦁ överdriven rädsla för att misslyckas ⦁ när man lägger för mycket energi på att ta kontroll över sin ångest ⦁ försämrad prestation, säkerhetsbeteende, undervikande beeteenden ⦁ Hantera prestationsångest, acceptera känslan

Överskott (prestationsångest) när man gör allt annat istället för göra det man ska

Underskott (prestationsångest) undvika situationen, sjukanmäler sig

självförtroende tilltro till sina förmågor

självförtroende(karatärsdrag längre tid) ⦁ stabilt mer över längre tid, ett generellt starkt självförtroende i många situationer

situationsspecifikt självförtroende (här och nu) ⦁ individens uppfattning om sin förmåga att klara av något i en specifik situation

självförtroende och fördelar med självförtroende ⦁ påverkar prestation ⦁ positivt samband mellan självförtroende och prestation ⦁ påverkar tankar ⦁ lugn under press ⦁ påverkar koncentration ⦁ rätt fokus ⦁ påverkar målsättningar ⦁ sätta utmanande mål ⦁ ökar ansträngningarna ⦁ tron på att det är möjligt att vinna ⦁ påverkar spelstrategi ⦁ spela för att vinna, spela för att undvika förlora ⦁ påverkar tendens ⦁ momentum

självkänsla grundläggande uppfattning om hur individen uppfattar och värderar sig själv

grundläggande självkänsla (internbaserad) ⦁ uppskattning om sig själv, fundamental självacceptans, ej relaterat till vad andra tycker om en själv

prestationsbaserad självkänsla (externbaserad) ⦁ situationsberoende, strävan efter framgång och känna sig kompetent, behovet av att bli uppskattad av andra

hög intern och hög extern självkänsla ⦁ stort behov av att prestera, låg rädsla för att misslyckas, njuter av utmaningar, många framgångsrika idrottare finns här

låg intern och hög extern självkänsla ⦁ stark tävlingsinriktning, stor rädsla för att misslyckas, mycket nervositet, undviker tillfällen där man kan misslyckas, stort behov av att bli omtyckta av andra

hög intern och låg extern självkänsla ⦁ inget behov att prestera, högt självförtroende och nöjda med hur det går

låg intern och låg extern självkänsla undviker utmaningar, saknar motivation till att prestera

Attribueringsstil hur vi förklarar och reagerar på med- och motgång

Vad visualisering kan användas till Självförtroende, mental förberedelse inför träning och match, sänka/höja anspänning, öka motivation och energi, fokusering, problemlösning, förbättra strategier/tekniker, hantera smärta, rehabilitering, lära av dina prestationer, efterarbete efter prestation.

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut