Tenta: Yrkesroll, handlingsutrymme och vetenskap

Alla Inga Spara

• Signifikans/"P-värde" Kvantitativ studie. Stickprov. Mäter om resultatet är replikerbart igen. Mäter slumpens inverkan. Högsta skillnad 5%
• Hypotesprövning Kvantitativ forskning. Falsifiera nollhypotesen. Se samband. Bivariat analys
• Vetenskaplig inriktning Kvantitativ och kvalitativ
• Kvantitativ studie generell kunskap/ generella utsagor
• Kvalitativ djupgående
• Urvalsmetod Sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval
• Sannolikhetsurval Obundet slumpmässigt urval
• Icke sannolikhetsurval Tillfällighetsurval
• Datainsamlingsmetod Enkät (kvant) Intervju (kval)
• Analysmetod Meningskoncentering, meningskategorisering, ad hoc
• Utvärderingsperspektiv (mäta evidens) Empirism, kritisk realism, icke realism
• Empirism Kvantitativa studier. Verkligheten existerar oberoende av dess betraktare. Kunskapen är oberoende av kontexten.
• Kritisk realism Kvalitativa och kvantitativ studie. Verkligheten existerar oberoende av betraktaren. Kunskap är kontext-påverkad
• Icke realism Kvalitativa studier. Verkligheten är en social konstruktion. Kunskap är kontext-bestämd
• Vetenskapsteori/metateori Ontologi, Epistemologi, Metodologi
• Ontologi Kunskap om hur världen är beskaffad
• Epistemologi Föreställningar om hur vi får kunskap om hur världen är beskaffad
• Metodologi Vilka metoder vi använder för att ta reda på hur världen är beskaffad
• Samtalstekniker Upprepning, spelning, omtolkning
• Utforskande samtal Öppna frågor
• Utredande samtal Slutna frågor
• Verbalt bekräftande tekniker Används i utforskande samtal genom omtolkning, spelning, upprepning och icke-verbalt genom somatiska markörer
• Att bli klient Normal till avvikande, subjekt till objekt, privat till offentlig, generalisering av individen, vardagsspråk till fackspråk
• Subjekt till objekt innebär en identitetsförskjutning från att vara den som handlar, bedömer och fattar beslut om det berör ens eget liv till att bli en som är föremål för andras bedömningar, rekommendationer och beslut
• Privat till offentlig privata angelägenhet görs till föremål för insyn och interventioner från det offentligas sida. Det privata avprivatiseras. Exempelvis främmande människor (experter) får anledning att blanda sig i en persons/familjs privata angelägenheter. Att komma in i hemmet för att göra undersökningar.
• Generalisering av det individuella i mötet med den diagnostiska kulturen översätts unika personliga tillstånd och fenomen till generella diagnostiska kategorier. Exempelvis för att göra det sociala arbetet vetenskapligt/mätbart.
• Normal till avvikande detta kan gälla en individ eller en hel familj. Nu är man någon som är avvikande och i behov av hjälp.
• Vardagsspråk till fackspråk det sker en språklig transformation. Samtidigt som vardagens situationer, händelser och tillstånd blir tillgängliga för offentligt ingripande. Exempel det “bråkiga” barnet blir till ett barn med “beteendeproblem”.
• Intersubjektivitet En delad upplevelse mellan yrkesutövarens totala upplevelsefält och klientens upplevelse fält.
• Erkännande Självförverkligande. Bekräftelse, kan endast ske i samband med andra. Exempelvis en klapp på axeln
• Yrkesroll Professionell, personlig, formell och informell roll. Förväntningar på sin profession. Rollkonflikter kan uppstå
• Professionell roll utgörs av den kunskap som finns och bör finnas inom professionen. Denna kompetens kallas ibland för yrkeskunskap
• Formell roll handlar om den position eller yrkestitel socialarbetaren har
• Personlig/informell roll grundad i vem socionomen är som individ, och vem denne blir i arbetsgruppen i förhållande till andra.
• Yrkeskompetens Består av relationskompetens och handlingskompetens
• Relationskompetens Hur jag ska vara mot den andre. Att se den andre som ett subjekt. Består av relationerna färdigheter och etiska reflektioner
• Handlingskompetens Vad jag ska göra för den andre. Kräver kunskaper som utvunnits från utbildning och erfarenhet. Dock krävs relationskompetens för att göra det på ett etiskt korrekt sätt.
• Integritetszon Är individens privatliv och personliga sfär. I det professionella arbetet blir tillvägagångssättet viktigt för att vi i arbetet med människor stöter på integritetszon som ett fenomen som vi känner till utifrån vår vardagliga samvaro med varandra och som definierat vissa gränser för oss.
• Skäl och motiv Skäl är det vi anger/vågar säga i ex vardagliga sammanhang, det som vi tror att andra förväntar sig av oss. Motiv letar grunden till skälet på ett mer personligt plan. Det kan också vara omedvetna saker. När man letar efter motivet kliver man över integritetszonen och gör ett övergrepp på den individens personlighet. "Godheten" (skälet) spelar ingen roll om motivet bakom en handling ej är det.
• Självbehärskning Handlar om att man kan tappa kontrollen som tex socialarbetare, vilket kan leda till övergrepp på individens integritetszon. Måste ändå genom somatiska markörer och självkännedom återgå till mötet med den andre och finnas till
• Livsmod Synonymt med hopp/motivation. Formuleringar kan påverka den andres livsmod negativt/positivt
• Intrång/omsorg Intrång kan vara övergrepp i den personliga integriteten, ex sekretess eller tvångsvård. Omsorg kan diskuteras i samband med godhetsprincipen och skademinimeringsprincipen
• Isomorfism Organisationer med liknande förväntningar blir lika till sin funktion. Tex Socialtjänsten
• Professionsetik Etiska förhållningssätt som tillhör en viss profession
• Det etiska kravet Etiska regler/riktlinjer. Bortse från sig själv. Juridik och etik
• Fyra etiska principer Godhetsmaximeringsprincipen, skademinimeringsprincipen, rättviseprincipen, självbestämmandeprincipen
• Godhetsmaximeringsprincipen att våra ansträngningar bör riktas mot att göra gott mot andra, att vi bör förebygga skada eller eliminera sådant som är skadligt för andra
• Skademinimeringsprincipen att vi ska agera på ett sådant sätt som inte orsakar skada eller lidande hos andra. Detta gäller äve om våra ansträngningar i övrigt har ett gott syfte. Det betyder att negativa sidoeffekter i form av mänskligt lidande inte är acceptabla för att uppnå i övrigt goda effekter
• Självbestämmandeprincipen handlar om att klientens önskemål och preferenser tillsammans med vetenskap och den professionellas kunnande, ska utgöra en integrerad del i den evidensbaserade praktikerns beslutsarsenal. Ofta sätter emellertid resursbrist, socialarbetarens kunskap om olika metoder eller beskut som fattas ovanför klienternas och de professionellas huvuden snäva gränser för möjligheterna till självbestämmande
• Rättviseprincipen Bedöma och behandla likadana fall på likadant sätt
• Etik Vad jag bör göra. Utgår från omdömets källor, den etiska koden, det etiska kravet och dom fyra etiska principerna
• Omdömets källor Fackkunskap och etik, konventioner/rutiner, praktik/yrkeserfarenhet, personlig erfarenhet/karaktär, förebilder
• Förebilder Handlar om att inlärning sker i hög grad genom imitation av andra. de andra utgör exempel att ta efter, tex i etiska sammanhang. När vi hamnar i nya situationer försöker vi förser hantera dem utifrån de goda exemplen eller paradigmen, de som vi av erfarenhet vet är bra sätt att göra det på. om vi mera noggrant synar vår etiska relf keaton i sömmarna så avlöper den inte bara som en växelverkan mellan principer och praktik, utan också som en jämförelse mellan etablerade exempel och nya situationer. Vi jämför med, använder och modifierar de exempel vi redan har
• Personlig erfarenhet/karaktär Handlar om att vårt etiska sinne inte endast skapas av de erfarenheter vi gör på jobbet utan det skapas också av de erfarenheter vi gör i vårt privatliv då det inte bara är professionen i sig som skapar oss. vi är människor med vissa värderingar och en viss karaktär. allt detta utgör källor till det omdöme som kommer till användning på arbetsplatsen, och de erfarenheter vi gör i privatlivet kan vara viktigare än de etiska och moraliska erfarenheter vi gör på arbetsplatsen
• Praktik/yrkeserfarenhet Egen erfarenhet är också en av källorna till omdömet. utifrån den egna erfarenheten känner vi vad som gäller i ett visst läge och vi lär av att sätta oss in i andra människors situation. det är dock viktigt att skilja mellan upplevelse och erfarenhet. upplevelsen är det vi tar in här och nu men är inte utan vidare en erfarenhet. det blir den först när vi också har reflekterat över och förstått vad vi upplevt. erfarenheter är således upplevelser som vi har tänkt igenom och tagit till oss. Detta måste man ta hänsyn till vid praktik handledningen. det handlar inte bara om att visa vad som ska göras, utan också om att lära vederbörande att förstå det som görs så att det kan tillägnas och erfaras. För utvecklingen av det etiska omdömet innebär detta att det är viktigt att det ges tid och utrymme i arbetsprocessen till att bearbeta upplevelserna ur ett etiskt perspektiv, det är genom reflektion och eftertanke som de etiska teorierna kommer till sin rätt och upplevelser kan bli till erfarenhet
• Konventioner/rutiner På varje arbetsplats finns det konventioner och rutiner som förmedlar mellan teori och praktik. Rutiner föreskriver ett visst sätt att göra saker på och arrangerar förutsättningarna med sikte på en viss praktik. Tex den som är nyutbildad är därför inte utelämnad åt sig själv när förstånd och omdöme ska omsätta teori i praktik, på arbetsplatsen har man redan kommit fram till ett sätt att göra det på. Konventioner och rutiner gör också att våra handlingar blir förutsägbara. De vi arbetar samman med vet vad de kan förvänta sig av oss, och vi vet vad som kan förväntas av oss. Men det är först genom det erfarenhets utrymme som konventioner och rutiner skapar som vi kan göra egna erfarenheter. Därför finns det ingen motsättning mellan rutiner och egna erfarenheter. Det ena är tvärtom en förutsättning för det andra
• Fackkunskap och etik En viktig komponent i professions utövarens omdömesförmåga. Tex att socialarbetaren har en teoretisk, vetenskaplig eller akademisk utbildning som legitimerar vederbörande som yrkesutövare inom professionen i fråga. Fackkunskap har en avgörande betydelse även när det handlar om de etiska aspekterna av det beslut som ska fattas. Fackkunskapen gör det möjligt att avvisa en rad välmenta förslag som helt orealistiska eller förfelade. Men den gör det också möjligt att se och förstå lösningar som personer utan denna fackkompetens antingen inte hade sett eller också hade tagit moraliskt avstånd ifrån innan de förstod vad den innebar
• Deduktiv ansats Testar en på förhand framtagen teori eller en modell, formulera hypoteser som testas mot verkligheten via observationer
• Induktiv ansats Under tidens gång går från observationer i verkligheten till generalisering inom en teoretisk referensram
• Variabler Beroende/oberoende, kvalitativa/kvantitativa
• Beroende/oberoende variabel en oberoende variabel beskriver en variabel vars förändringar inte påverkas av någon annan variabel i studien. Den beroende variabeln är den motsatta.
• Kvalitativa variabler dikotom variabel: nominaldata, exv. kön (uteslutande, kan tillhöra denna grupp eller denna grupp, finns bara 2 alternativ (tex ja eller nej). rangordning av variabler (ej matematisk) → ordinaldata: exv. likertskala. Får ett påstående och får beskriva sitt svar i form av att instämmer helt, instämmer delvis, instämmer inte alls → hur positiv eller negativ inställt jag är till frågan.
• Kvantitativa variabler matematiska och kan därav mätas, får siffror som kan mätas och beskriva en relation med matematisk karaktär. diskret variabel: värden i dessa svarsalternativ kan enbart bestämma ett visst värde, exv. antal barn i familjen (kvot). Kan inte ha 1, 5 barn utan bara 1, 2, 3, 4. Har en form av diskret variabel, finns bestämda steg inom denna. Vi har ett absolut 0-värde. Går att beskriva avståenden med hjälp av våra räknesätt. kontinuerlig variabel: kan anta alla värden inom sin begränsning, exv temperatur enligt Celsiusskalan (interval) eller ålder, vikt (kvot).
• Datanivå nominal/ordinal (kval), kvot/intervall (kvant)
• Nominal variabel Kategorier som ej kan rangordnas. ex) “varför tränar du” - för att stressa av eller för kondition, inget är större eller bättre än det andra.
• Ordinal variabler Kategorierna kan rangordnas men ej med lika stort avstånd mellan. ex) “hur många gånger i veckan tränar du” - finns inget givet samband. Däremot kan 7 dagar innebära att det är mer än endast 3 dagar.
• Intervall/kvot variabler Avstånden mellan värdena är lika stora, 3 -4 är lika stort som mellan 36-37. Dessutom är värdena meningsfulla i sig själva. Tex motsvarar siffran 5, 5 år på arbetsplatsen. Kvotskalan har en absolut nollpunkt, som inte intervallskalan har. Variabeln “hur länge har du arbetat på denna arbetsplats” är en kvotskala variabeln eftersom den skulle kunna besvaras med 0 år.
• Evidens Människobehandlande yrken. Säkerställa att något är verkningsfullt. Etiskt försvarbart. EBP
• Tre kunskapskällor för evidensbaserat arbete Forskningen Praktiken (magkänsla som bygger på professionell erfarenhet) Klienten (klientens erfarenhet/bakgrund vägs in när vi hanterar dessa saker)
• Professionell expertis En följd från de tre kunskapskällorna för evidensbaserat arbete. Formulera undersökningsbara frågor på basis av information om klienten och/eller andra relevanta faktorer Leta upp bästa möjliga kunskapsunderlag av relevans (forskning) Kritiskt granska kunskapsunderlaget med avseende på dess giltighet (validitet), betydelse (evidensens styrka) och användbarhet i praktiken Tillämpa den evidensbaserade kunskapen i praktiken med hänsynstagande till klientens individuella egenskaper och preferenser Utvärdera effekterna av interventionen och värdera hur tillämpningen (steg 1-4) kan förbättras
• Handlingsutrymme Ett spelrum för sina handlingsalternativ. Påverkas av organisationen, juridik och sig själv. Samverkan
• Sociala representationer Verklighetsuppfattning av ett fenomen, objekt. Samverkan om olika intressen/behov, kunskaper
• Chi2 Ett statistiskt mått. Studerar nominalvärdet. Säkerställer säkerheten av ett samband
• Modellmakt Sker mellan aktörer. Modellsvag/modellstark. Sker i samverkan. Olika sociala representationer
• Samverkan Finns ett uttalat syfte, objekt och sker i samspel med andra
• Samverkansprocesser Handlingsutrymmet skapar maktförhållanden

Alla Inga Spara