Utvecklingspsykologi begreppstenta

Alla Inga Spara

• Eriksons psykosociala teori (övergripande) barn utvecklas hela livet. Det finns minst 8 mer eller mindre tydliga utvecklingsfaser och att man kan uppnå en bra eller dålig utveckling i varje fas. En fas tar inte slut när den är uppnådd utan individen bär med sig dessa genom livet.
• Interaktionistiskt perspektiv letar efter de innebörder och uppfattningar som är gemensamma med andra för att göra den sociala situationen meningsfull.
• språkutveckling utifrån ett nativistiskt synsätt språkförmågan är medfödd. Språket består av olika nivåer. En ytstruktur, det vi menar med språk och en djupstruktur som rymmer språkets bakomliggande innebörd.
• språkutveckling utifrån ett interaktionistiskt synsätt Barnet måste få språkliga erfarenheter av människor i sin omgivning. Vuxna måste ge barnet återkoppling i form av tolkningar, kommentarer och frågor.
• språkutveckling utifrån ett kognitivt synsätt Språket är en spegling av tänkandet och tänkandet kommer först. Däremot så hävdar vissa att språket påverkar tänkandet bland annat genom inre tal som påverkar barnets tänkande.
• mentaliseringsteorin uppfattning om vad som rör sig i andra människors medvetande. Förmåga att kunna leva sig in i vad och hur andra människor upplever. Man förstår vad den andra menar, även fast det kanske inte är ett direkt svar på en fråga.
• Hur utvecklas barns förmåga att rita? Stadie 1 Klotterstadie - 2 årsåldern. Mest rörelseträning. Först bara sträck, men sedan mer koordinerat, det föreställer något.
• Hur utvecklas barns förmåga att rita? Stadie 2 Förskoleåren upp till 9. Barnen ritar utifrån scheman som återkommer, hus, människor, djur. Teckningen styrs av vad barnet barnet vet finns, inte vad som syns. Exempel när de ritar en bil från sidan och den har då 4 hjul.
• Hur utvecklas barns förmåga att rita? Stadie 3 Realistiskt stadie - 9-11. Blir mer verklighetstroget och tredimensionellt. Kroppsdelar hamnar mer rätt och proportionerligt. Teckningar kan användas för att se hur barnets kognitiva förmåga och mående är.
• Hur stötta blyga barn i undervisningen Man ska visa värme och acceptans mot eleven. Hjälpa barnet med små steg under trygga förhållanden närma sig sociala situationer.
• Barnuppfostran Auktoritär föräldraskap Föräldrarnas vilja är lag, dåligt uppförande bestraffas. Känslomässigt avstånd. Ger inte mycket beröm eller kärlek.
• Barnuppfostran Tillåtande föräldraskap Föräldrarna kräver att få saker av barnet. Sätter upp få gränser, tillåter dåligt beteende och har inga krav. Ofta varma och kärleksfulla.
• Barnuppfostran Auktoritativt föräldraskap Föräldrarna sätter tydliga gränser men lyssnar på barnen. demokratisk grundsyn med mycket värme och kärlek. Förklarar varför det finns gränser. Uppmuntrar självständighet.
• Vad är funktions-nedsättning och hur kan lärare stötta? En skada eller sjukdom i kroppen som hindrar en person från att göra vissa saker. En kompenserande omgivning kan betyda att barnet helt eller delvis lyckas överbrygga svårigheter. Rimliga förväntningar på barnet. Stöd för att inse deras begränsningar men också möjligheter.
• Hur kan koncentrations-svårigheter yttra sig och vad är det för typ av svårighet? Barnen kan vara oroliga, rastlösa, klumpiga, impulsiva, plötsliga raseriutbrott. Det kan vara ADHD där barnet är hyperaktiv, svårt att koncentrera sig eller båda samtidigt. ASD (autism). Kommunikationssvårigheter och svårigheter för socialt samspel.
• Vad är metakognition och hur kan lärare främja metakognition? Tänka på sitt eget tänkande, hur man gör när man löser ett problem, man använder olika strategier. Läraren ger exempel på vilka strategier som passar till vilket problem. Ta upp en strategi i taget. Uppmuntra eleverna att reflektera över vald strategi.
• Minnets uppbyggnad och dess betydelse för lärande: Arbetsminnet Kan ses som en tavla där vi skriver upp information som är viktig för stunden. Räkna ut ett tal så skriver du upp talen där tills du löst det och sedan suddar du ut det. Ber man ett barn komma ihåg tal så kan en treåring komma ihåg 3 tal. 5 åringar, 5 tal och 8 åringar är lika duktiga som en vuxen.
• Minnets uppbyggnad och dess betydelse för lärande: Långtidsminnet Obegränsad kapacitet, kräver dock energi för att lagra. Ju fler sinnen som används vid inlärningen desto lättare blir det att minnas.
• Minnets uppbyggnad och dess betydelse för lärande: Episodiskt minne Rör händelser som man varit med om som födelsedagar eller andra minnesbilder från upplevelser.
• Minnets uppbyggnad och dess betydelse för lärande: Semantiskt minne Rör fakta som vi har lärt in under exempelvis skoltidem.
• När har barn utvecklat en självbild? Vad har det för betydelse? i den tidiga skolåldern. De börjar inse att det finns saker de är bra och mindre bra på medan yngre barn säger att de har otur. De tar misslyckanden på största allvar. Om de ställer för höga krav på sig själva så kan deras självkänsla försämras och de kan dra sig ifrån att testa nya saker. Men de kan också få en bättre insikt om deras kapacitet.
• Mobbning: Olweus definition Det är när en eller flera personer, vid upprepade tillfällen under en viss tid, säger eller gör kränkande och obehagliga saker mot någon som har svårt att försvara sig.
• Thornbergs fyra deltagarroller Mobbarens medhjälpare Förstärkarna De passiva Försvararna av den utsatte
• Vilka skyldigheter har skolan när det gäller att vidta åtgärder vid mobbning? Med skollagen och diskrimineringslagen har skolan en lagstadgad skyldighet att motverka alla former av mobbning. Enligt lagen måste skolan agera om de fått kännedom om mobbning på skolan. Skolan ska även kunna visa vad de gör för att förhindra mobbningen i framtiden.
• Instrumentell/operant betingning Responsen kan vara negativ eller positiv från omgivningen och det avgör om personen kommer fortsätta med beteendet. Beteenden som belönas, förstärks, tenderar att upprepas.
• Utsläckning När en förstärkande konsekvens som kommit efter beteendet nu uteblir och gör att beteendet upphör.
• Informationsbehandling och meningsskapande De flesta av oss kan bara hålla fem informationsbitar i huvudet samtidigt – flaskhals i människors informationsbehandling. Hur människor kodar in information, lagrar den och återkallar den.
• Adaption Kognitiv anpassning – balans mellan omvärld och inre föreställningar – nödvändig för människor.
• Assimilation Man tar emot ny information/kunskap och integrerar det med sina tidigare kunskaper och erfarenheter.
• Ackommodation Man ändrar sitt sätt att tänka pga ny kunskap genom att processa den nya informationen och strukturerar om sina tidigare “mappar” .
• Preoperationellt stadium Andra stadiet: Egocentrism, barnet har svårt att intellektuellt se och förstå andra människors perspektiv. Animism, barnet ser saker som besjälande. Början till symboliskt tänkande, vilket främjas genom lek. Tankeprocessen är inte fullt logisk.
• Konkret operationellt stadium Tredje stadiet. Kan utföra mer komplexa “tankeoperationer” om det gäller konkreta ting. Har fortfarande svårt för mer abstrakta resonemang men kan räkna i kombination med att sortera och klassificera objekt.
• Formellt operationellt stadium Börjar behärska mer abstrakta resonemang. Kan göra “mentala operationer” gällande ting som inte finns framför en. Kan formulera hypoteser och sedan undersöka dem.
• Mediering ren levande dimension av all mänsklig interaktion, vi samtalar, samtänker och samhandlar.
• Intersubjektivitet Ömsesidig förståelse
• Inquiry Innebär att vi engagerar oss i ett problem, arbetar systematiskt och omvandlar det till något vi förstår eller behärskar.
• Deliberativa samtal Samtal om något som berör dem, genom skilda perspektiv, ett problem, frågor och att det egna perspektivet därmed utmanas. Läraren deltar inte direkt i samtalet men det gör möjliga, tex med hjälp av frågor till ämnet.

Alla Inga Spara