UVK2

Alla Inga Spara

• Behaviorism handlar om att påverka beteenden
• Behaviorismen intresserar sig inte för det "inre" livet
• Två grundläggande principer för behaviorismen är stimulus och respons
• Parlov står för den klassiska betingningen
• Parlov ringde i en klocka strax innan hundarna skulle få mat så att hunden lärde sig att klockan hörde ihop med maten
• När Parlov ringde i klockan började hundarna salivera
• ett betingat stimulus följs av en betingad respons
• Watson står för den klassiska betingningen
• Watson ville visa att vi formas av miljön inte av arvet.
• Watson betingade rädsla hos en liten pojke.
• Skinner är förespråkare för operant betingning
• Skinner avsåg inte att betinga reflexer utan forma framtida beteenden
• Belöning av önskvärda beteenden gav en förstärkande effekt
• bestraffning av icke-önskvärda beteenden gav en utsläckande effekt
• Enligt Skinner är det effektivast att ge belöningar intermettent dvs med ojämna mellanrum för att de inte skulle tappa sin förstärkande effekt.
• KBT står för kognitiv beteendeterapi
• Behaviorismen anses dra för stora slutsatser av det som fungerar på djur
• Behaviorismen anses bortse från komplexiteten i den mänskliga naturen.
• Behaviorismen kan inte användas för att få människor att reflektera självständigt utan man lär någon att tänka på sina villkor.
• Det pragmatiska perspektivet är mer ett synsätt än en vetenskap.
• John Dewey menade att skolan skulle förbereda för samhället
• Delet med skolan enligt Dewey var att den var anpassad efter sina egna traditioner och inte efter elevernas behov.
• Dewey menade att eleverna lärde sig för skolan och inte för livet
• Skolans utbildning ska enligt Dewey utgå från barnets egna impulser och det de kan hemifrån och ge dem förutsättningar för att lyckas.
• Skolans utbildning ska enligt Dewey bygga på inquiry dvs elevernas egna frågeställningar och problem som de själva finner intressanta.
• Dewey menade att skolans utbildning skulle landa i det teoretiska när eleverna märker att det behövs.
• Deweyskolan var en experimentskola som utgick från barnens aktiviteter
• I det kognitiva perspektivet ligger fokus på individen och dess intellektuella utveckling
• Kognitiva perspektivet menade att lärande sker när individen bygger om sina kognitiva strukturer i hjärnan.
• Jean Piaget drog slutsatser om barns intellektuella kapacitet vid en viss ålder med hjälp av sin forskning.
• Piaget såg barnet som en upptäckare som utvecklas spontant genom att interagera med omgivningen och korrigera sina misstag.
• Enligt Piaget utvecklas vi genom assimilation och ackommodation dvs att man tar in erfarenheter och att ens sätt att tänka och agera förändras genom dessa erfrenheter.
• Detta stadie infaller oftast 0-2-årsåldern. barnet lär sig att interagera med den fysiska omgivningen, utvecklar beteendeschean och lär sig om tings permanent existens. Stadiet kallas sensomotoriska stadiet
• Detta stadiet infaller i 2-7-årsåldern. Barnet lär sig använda symboler, lär sig att använda det talande språket och referera till saker som inte är närvarande, men kan fortfarande bra se saker ur sitt eget perspektiv. Stadiet kallas preoperationella stadiet
• Detta stadiet infaller 7-11-årsåldern. Barnet lär sig att föra logiska resonemang på konkret plan, kan manipulera objekt. Stadiet kallas konkreta operationernas stadium
• Detta stadiet sker från ca 11-årsåldern. Inte alla når hit. Barnet lär sig att resonera och dra slutsatser på abstrakt plan och utvecklar metakognition, samt kan växla mellan olika perspektiv i diskussion. Stadiet kallas formella operationernas stadium
• Piaget säger att upp till 11-årsåldern har barn en så kallad heteronom moraluppfattning.
• Piaget säger att efter 11 år gammal får barn en autonom moraluppfattning.
• Enligt Piaget måste läraren vara medveten om var i utvecklingen ett barn befinner sig och anpassa nivån efter det.
• En invändning mot Piaget är att barn ofta visar förmågor tidigare än han påstår
• Enligt det sociokulturella perspektivet är lärande en social process
• De sanningar man lär sig är enligt sociokulturella perspektivet präglade av individens kultur
• Vygotskij menade att genom att umgås med andra får vi ett språk
• Vygotskij anser att genom vårt språk utvecklas vårt tänkande och vi blir en del av kulturen.
• Vygotskij menar att vi har spontana begrepp från innan skolan men att skolan ger oss de vetenskapliga begreppen
• En skillnad mellan Piaget och Vygotskij är att Piaget menar att tänkandet utvecklas innan språket och gjorde det mer avancerat.
• Piaget menar att vi utvecklas bättre i samspel med andra, men Vygotskij menar att samspel med andra är nödvändigt för att utvecklas.
• När läraren lägger sig starx ovanför en elevs kunskapsnivå lägger de sig i den närmaste utvecklingszonen
• En invändning mot Vygotskij är om vårt tänkande verkligen förblir fattigt om vi inte får lära oss teoretiska/vetenskapliga begrepp
• Alla kunskapskällor var auktoriserade i skolan innan internet
• Vår kognitiva förmåga att analysera har inte försämrats av internet.
• Hattie och Yeats menar att det inte nödvändigtvis betyder att man lär sig saker för att man använder digital teknik
• Den moderna pedagogiska psykologin menar att när något är bra så vill man göra det igen
• När vi lär oss aktiveras miljoner nervceller och via synapser länkas de ihop i långa kedjor.
• Långtidsminnen är permanenta kedjor
• Sömnen är viktig för minnen
• Korttidsminne är som en arbetbänk där endast fåtal saker får plats samtidigt.
• Långtidsminnet är som ett lager i hjärnan där hur mycket som helst får plats.
• Information lagras i våra nervbanor och blir ett långtidsminne genom lyckad inkodning
• Minnet stabiliseras i sina strukturer under sömnen och kopplas ihop med övrigt som vi minns genom lyckad konsolidering
• Man använder sig flera gånger av ett minne så att det kan återfinnas snabbt genom lyckad framplockning
• John Hattie bygger sina böcker om synligt lärande på 800 metastudier om vad som generellt fungerar bäst i skolan och klassrummet
• Hattie anser undervisningens mål är att eleverna ska drivas upp från att vara noviser till att bli experter det ska ske en mätbar kognitiv utveckling
• Läraren ska enligt Hattie göra klart vad målet med allt är.
• Eleverna ska enligt Hattie kontinuerligt få återkoppling på vad de ligger i förållande till målet.
• Hattie menar att man ska bygga vidare på elevernas förkunskaper
• Hattie menar även attt man inte ska gå vidare till nästa moment förrän alla förstår
• Det stämmer inte att alla elever har olika inlärningsstilar . De kan dock ha olika preferenser.
• Det går inte att multitaska enligt laborationsstudier. Man kan dock ha en bra simultanförmåga.
• Man blir inte automatiskt skickligare av att öva på något . Man måste vara medveten om målet och få relevant återkoppling.
• Hattie menar att det eleverna vill veta är vad som saknas för ett A och inte långa kommentarer osv.
• För att förbättra elevens självförtroende ska man fokusera på vad eleven har klarat tidigare

Alla Inga Spara