Vatten + Luft

Alla Inga Spara

• Förklara vattnets kretslopp Regnet som faller från himlen fortsätter ner i marken. En del av det vattnet sugs upp av växternas rötter.Till slut släpper växterna ut vattnet igen, som vattenånga i luften. En del av vattnet blir kvar i marken ett tag, som grundvatten. Det kan vi hämta upp genom att borra eller gräva brunnar. Det som inte blir kvar som grundvatten rinner vidare genom marken, ut i en sjö eller en å. När solen sedan lyser över hav, sjöar och åar, och värmer upp det, avdunstar en del av vattnet. Det övergår från flytande form till gas, och blir en osynlig vattenånga. Den varma vattenångan är lätt, så den stiger uppåt i atmosfären. Ju längre upp, desto kallare blir luften. Till slut är det så kallt att vattnet inte kan vara kvar i gasform. Ångan kondenserar och bildar pyttesmå vattendroppar. Många små vattendroppar bildar tillsammans ett moln. Vattendropparna far runt inne i molnet, och varje gång de krockar med andra vattendroppar blir de lite större. Får de hålla på länge blir vattendropparna till slut så tunga att de faller ner, som regn. Men oftast är det så kallt uppe bland molnen att vattnet i stället bildar små kristaller av is - det vill säga snöflingor. Om det är varmt närmare marken så smälter flingorna på vägen ner och blir till regn.
• Vad kan det finnas i vattnet i en sjö? I vatten kan det finnas en mängs olika saker ex lösta gaser som syrgas och koldioxid, lösta salter som natrium-, magnesium-, eller kalcium-salter och en hel del olika föroreningar. Det kan finnas bakterier, virus och och en hel del små växt och djurplankton i vattnets också och inget av detta behöver synas.
• Rita en vattenmolekyl och skriv vilka atomslag som ingår i molekylen 2 Väteatomer (H) och 1 syreatom (O)
• Ge exempel på ämnen som inte löser sig i vatten? Olja och nagellack är exempel på ämnen som inte löser sig i vatten.
• Förklara vad en polär molekyl är? En polär molekyl är en molekyl som är elektriskt laddad inom molekylen. Det betyder att en polär molekyl har en sida som är svagt plusladdad och en sida som är svagt minusladdad.
• Förklara vad ett opolär molekyl är En opolär molekyl är en molekyl som inte har en laddning inom molekylen.
• Hur kan du göra för att lösa så mycket som möjligt av ett salt i vatten? För att lösa så mycket salt som möjligt i vatten kan jag värma vattnet, röra om i vattnet och finfördela saltet (mala eller mortla det - gör det till ett finkornigt pulver).
• Vad är en mättad lösning? En mättad lösning är en lösning som man inte kan lösa något mer av ett fast ämne i. Exempelvis om man inte kan lösa upp mer salt i vatten utan att saltet lägger sig på botten oavsett hur mycket jag rör, värmer eller finfördelar saltet.
• Vilka pH-värden har? sura lösningar b) neutrala lösningar c) basisk a) Sura lösning har ett pH mellan 0 och 6 b) Neutrala lösningar har pH 7 c) Basiska lösningar har ett ph mella 8 och 14 (13)
• Vad är en indikator? En indikator är ett ämne som ändrar färg beroende på hur surt eller basiskt ett ämne är. En indikator kan alltså visa om ett ämne är surt, basiskt eller neutralt.
• Vilken färg har BTB i sur, neutral och basisk lösning? BTB blir GUL i en sur lösning, BTB blir GRÖN i en neutral lösning och BTB blir BLÅ i en basisk lösning.
• Vilken skyddsutrustning måste man ha när man arbetar med syror och baser? Man sk alltid ha skyddsförkläde, skyddsglasögon och gärna ärmskydd när man man arbetar med syror och baser.
• Vad innebär SIV-regeln? SIV-regeln innebär att man alltid ska hälla Syra I Vatten. Detta beror på att starka syror som reagerar med vatten blir väldigt varma men har man mycket vatten som “tar emot” syran minskar risken att syran börjar koka och skvätta en massa.
• Hur kan man känna igen en syralösning Syror innehåller vätejoner (H+). De reagerar kraftigt med vissa metaller som ex zink (då bildas vätgas H2). De kan vara väldigt frätande.
• Hur kan man känna igen en basisk lösning? Baser innehåller hydroxidjoner (OH-). De känns hala om man gnuggar lösningen mellan fingrarna. De kan vara väldigt frätande.
• Ge några exempel på starka och svaga syror. Starka syror är saltsyra (HCl), salpetersyra(HNO3) och svavelsyra(H2SO4). Svaga syror är ex ättiksyra (CH3COOH), kolsyra (H2CO3) och mjölksyra (C3H6O3).
• Hur löser man upp guld? För att lösa upp guld kan man blanda saltsyra (HCl) och salpetersyra(HNO3). Då får man något som kallas för kungsvatten och det är extremt frätande och kan till och med lösa upp guld.
• Vilken syra kan finnas i sprängämnen I sprängämnen kan det finnas svavelsyra(H2SO4)
• Vilken syra kan finnas i magsäcken? I magsäcken finns det saltsyra (HCl)
• Hur bildas kolsyra? Kolsyra (H2CO3) bildas när koldioxid (CO2) löser sig i vatten.
• Vad brukar man använda ättiksyra till? Ättiksyra brukar man använda som smaksättning och till konservering av mat.
• Ge exempel på några basiska ämnen. Exempel på basiska ämnen är natriumhydroxid (NaOH), Kaliumhydroxid (KOH) och ammoniak (NH3).
• Beskriv vad som händer vid en neutralisation. Om man låter en syra reagera med en bas bildas vatten och ett salt. Kemiskt sett så är ett salt ett fast ämne som är sammansatt av joner (laddade atomer)
• Vilket kemiskt namn har vanligt “salt”? Vanligt salt heter på kemiskt språk natriumklorid (NaCl)
• Vad kallas de salter som bildas av svavelsyra? alter som bildas av svavelsyra kallas sulfater.
• Varför sprids föroreningar så lätt med vatten? Vatten är bra på att transportera och lösa många ämnen och vatten finns över hela jorden. Det är också sammanlänkat över hela jorden. Därför har vatten väldigt lätt att sprida olika föroreningar.
• Förklara vad atmosfären är och vilken nytta vi har av den. Atmosfären är ett tunt lager luft som är nödvändigt för allt liv på jorden. Atmosfären gör att temperaturen på jorden är “lagom” för liv. Utan den skulle jorden vara mycket kall och inget liv skulle finns på jorden.
• Nämn tre växthusgaser. Koldioxid (CO2), vattenånga (H2O) och metan (CH4)
• I vilken del av atmosfären finner vi ozonskiktet? Ozonlagret finns i stratosfären.
• Vad innehåller luften? Skriv namn och kemisk formel. Luften innehåller en blandning av en massa gaser som exempelvis syrgas (O2), koldioxid (CO2), kvävgas (N2), ozon (O3), vätgas (H2), vattenånga (H2O), neon (Ne), helium (He), argon (Ar), kvävedioxid (NO2), koloxid (CO) och svaveldioxid (SO2).
• Vilka är de två vanligaste gaserna i atmosfären? Luften består av 78% kvävgas (N2) och 21% syrgas (O2).
• Varifrån kommer luftens syre? Luftens syre tillverkas av de gröna växterna genom fotosyntesen.
• Vad består en syremolekyl av? En syremolekyl (syrgasmolekyl) består av två stycken syreatomer.
• Vilken gas behövs vid förbränning av t ex bensin i en motor eller socker i dina celler? Syrgas behövs vid alla typer av förbränning
• Vad är en oxid? En oxid är ett ämne som innehåller minst en syreatom.
• Ge ett exempel på två oxider. Koldioxid (CO2), kvävedioxid (NO2) och vatten/diväteoxid (H2O) är exempel på oxider.
• Hur bildas en ozonmolekyl? En ozonmolekyl (O3) bildas när UV-ljus bryter sönder en syrgasmolekyl (O2) till två fria syreatomer. En av de fria atomerna slår sedan ihop sig med en syrgasmolekyl och bildar då en ozonmolekyl.
• Varför är det farligt om ozonlagret i atmosfären tunnas ut? Ozonlagret i atmosfären skyddar allt liv på jorden från den farliga UV-strålningen. Utan ozonlagret som skydd skulle mer farlig UV-strålning nå jorden och det skulle exempelvis kunna leda till mer hudcancer och till att växtplankton i hav skulle växa mindre. När vi har en mindre växtplankton-tillväxt får vi också en lägre syreproduktion.
• Vilken effekt har det marknära ozonet på miljön? Marknära ozon är mycket farligt. Det kan exempelvis skada växter och minska jordbrukets skördar.
• Vad lyckades Carl Wilhelm Scheele framställa? Carl Wilhelm Scheele var den första som lyckades framställa rena syrgas. Detta gjorde han på 1700-talet.
• Hur bildas koldioxid? Koldioxid kommer från oss människor och från andra levande organismer när vi andas ut den. Koldioxid kan också bildas vid vulkanutbrott. Det bildas också koldioxid när man eldar ex trä, kol eller olja. Det släpps också ut när man kör bilar som går på bensin.
• Vad kallas processen där växter använder sig av koldioxid för att producera socker och syre? Fotosyntesen är processen växter använder sig av för att skapa socker och syre av koldioxid och vatten (6 CO2 + 6 H20 + solenergi → C6H12O6 + 6 O2).
• Hur kan man använda koldioxid? Koldioxid kan man använda till att få frukt att mogna snabbare och man kan också använda den för att släcka eld
• Vad består en kvävemolekyl av? En kvävgasmolekyl bestå av två kväveatomer (N2).
• Var kan vi finna kväve? Kväve finns i alla proteiner och i närsalter (viktiga näringsämnen för växter). Den största delen av jordens kväve finns dock i luften som kvävgas (N2)
• Hur kan man använda kväve? Kväve (N) kan man använda som kylmedel och som skyddsgas för att förhindra brand eller explosioner.
• Vad består en vätgasmolekyl av? En vätgasmolekyl består av två väteatomer (2 H)
• Varför använde man vätgas för att fylla ballonger och luftskepp förr i världen? Vätgas (H2) användes till exempelvis ballonger för att den var så lätt. Vätgas är den lättaste gasen på jorden.
• Varför använd inte vätgas för att fylla ballonger och luftskepp numera? Vätgas (H2) är extremt explosivt och det gör att gasen är för farlig för att använda till ballonger och luftskepp.
• Hur känner man igen följande gaser? (Vilken reagens har du på följande gaser?) SYRGAS Reagens på syrgas (O2) är att man kan stoppa ner en glödande trästicka i gasen. Om den då börjar brinna så är det syrgas (O2).
• Hur känner man igen följande gaser? (Vilken reagens har du på följande gaser?) KOLDIOXID Reagens på koldioxid (CO2) är att man kan blåsa ner gasen i kalkvatten. Om kalkvattnet då bli grumligt så är gasen koldioxid (CO2).
• Hur känner man igen följande gaser? (Vilken reagens har du på följande gaser?) VÄTGAS Reagens på vätgas (H2) är att om man tänder eld på gasen och den då exploderar så är gasen vätgas (H2)
• Vad är typiskt för ädelgaserna? Ädelgaser vill inte reagera med andra ämnen. De vill alltså inte bilda kemiska föreningar med andra ämnen.
• Ge exempel på hur man använder ädelgaser. Ädelgaser används till många olika saker ex. Neon (Ne) används till reklamskyltar och Argon (Ar) används i vissa typer av lampor.
• Varför finns det mindre vattenånga i luften på vintern än på sommaren? Det finns mer vattenånga i luften på sommaren på grund av att kall luft kan hålla kvar mindre vattenånga än vad varm luft kan göra.
• Varför anser vi att luftmiljön är ett internationellt problem? Föroreningar i luften försvinner inte och sprider sig mycket lätt över stora områden. En förorening som släpps ut i luften stannar inte där utan sprids över stora delar av världen. Därför anser man att föroreningar i luften är ett problem för hela världen oavsett var de släpps ut.
• Ge exempel på luftföroreningar som ger problem a) lokalt b) regionalt c) globalt a) Marknära ozon är ett exempel på en lokal luftförorening. En förorening som inte sprider sig så lång från det ställe där den släpps ut. b) Försurande luftföroreningar är ett exempel på regionala luftföroreningar. De sprider sig mer än de lokala men inte över hela världen. c) Freoner för förstör vårat ozonskikt är ett exempel på globala luftföroreningar som sprids över hela världen.
• Förklara hur växthuseffekten fungerar och vilken nytta vi har av den. Växthuseffekten är att det finns gaser (främst vattenånga H2, O, metan CH4, och CO2) i atmosfären som hindar värmestrålning att reflekteras bort från jorden. Man kan säga att gaserna stänger in värmen på jorden och låter bara lagom mycket värme försvinna från jorden. Det är växthuseffekten som gör att vi har ett behagligt klimat på jorden.
• Förklara varför vi inte vill ha en ökad växthuseffekt. En ökad växthuseffekt skulle kunna leda till att vi får en ökad temperatur på jorden. En ökad temperatur skulle kunna leda till att polarisarna smälter, översvämningar, torka, extremt väder och mycket annat.
• Berätta om vad som kan orsaka en ökad växthuseffekt. Orsaken till en ökad växthuseffekt kan vara att man förbränner (eldar i motorer, fabriker, jetplan osv) en massa bensin, olja och kol. Det frigör en massa extra koldioxid CO2 . Vi äter också en hel del kött och det innebär att vi måste ha en hel del extra djur. Djur som idisslar som ex kossor frigör extra mycket metangaser när det smälter maten.

Alla Inga Spara