Vetenskap och beprövad erfarenhet

Alla Inga Spara

• Positivism Tro på egen generaliserad kunskap, att det finns en objektiv sanning. Kunskapen fås ur empiriskt prövade och logisk sanning. Kvantitativ forskningsperspektiv som utgår från människors tankeverksamhet att begripa världen. Kopplat till att mäta och väga, även t.ex. Statistik. Stort inflytande på samhällsvetenskap och humaniora, men kommer från naturvetenskapen.
• Hermeneutik Söka kunskap om subjektiva förhållanden. Kunskapen är perspektiv-, kontext- och teoriberoende. Vi får kunskap genom tolkningar av upplevelser, samt det talade och skrivna språket. Kvalitativ forskningsteori med subjektivitet som ideal. Om att förstå subjektiv mening, används för erfarenheter, upplevelser och perspektiv på världen. Fokus på ordanvändning. Tillämpas särskilt i historiska arbete. Reaktion mot positivismen.
• Fenomenologi Kvalitativa forskningsteorier. Hur fenomen skapas i medvetandet och medvetande utvecklas. Senare fenomenologi inbegriper även mötet mellan människorna. Svagaste teori av 3.
• Kritisk teori Ett förändrande perspektiv med riktning mot framtiden, mot ett bättre samhälle med frigörelse som mål. Innehåller flera vetenskaper, b.la. Element från positivismen samt objektiva och subjektiva teorier. De fyra största filosoferna är Marx, Hegel, Weber och Freud. Kritisk teori innebär att man noggrant, tydligt och på ett empiriskt sätt samlar den kunskap som behövs för att kunna skapa sig kunskap om ett specifikt fenomen. Det betyder inte att vara negativ utan att man ska granska och vara kritisk mot samhället.
• Aktionsforskning Aktionsforskning syftar till att förstå och förbättra praktiken utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. Att skapa kunskap genom en aktion, t.ex. Skapa upplägg, genomföra i skola, dokumentera och dra slutsats. Mäta eleverna före & efter. Vetenskap, ej beprövad erfarenhet. Kopplat till samverkningsforskning där utomstående faktorer används för att dra slutsatser.
• Poststrukturalism Människors identiteter skapas i diskurser. Det är genom att handla utefter de ramar som diskursen sätter upp som den skapas och återskapas. Kvinnlighet och manlighet är inte något som är, utan något som görs.
• Materialitet Tingen, föremål och platsers betydelse bör inte endast studeras som socialt konstruerade symboler, dess fysiska, materiella existens måste inkluderas i analysen. Tingen blir aktörer som påverkar hur och varför vi människor erfar, förstår och beskriver vår verklighet. Reaktion mot poststrukturalism.
• Diskurs All praktik är diskursiv; alla diskurser är materiella. Detta innebär att all praktik och alla strukturer; exempelvis infrastruktur, institutioner, ekonomi osv, är olika former av diskurs.
• Diskursteori Det grundar sig i ett socialt tillvägagångssätt.
• Diskursiv formation Något i historien, samlingar av meningsmönster som kan studeras. T.ex. vergripande idéer, riktlinjer, regler och så vidare som formar och styr hur man uttrycker sig, vilka ord man använder, vilka ord man inte får använda och så vidare.
• Diskursanalys Att undersöka språket och praktiker från institutioner och vardagar inom en given tidsperiod.
• Ontologi Läran om vad som existerar och vad vad det betyder att någonting existerar. Dvs en teori om hur man förstår världen. Vad ses som centralt i samhället runt om i världen?
• Epistemologi Hur får man kunskap om något?
• Reliabilitet Är slutsatser vi drar tillförlitliga? Ät mätningen eller datainsamlingen korrekt utförd?
• Validitet Är metoden, mätningen eller datainsamlingen relevant? Iakttas rätt fenomen?
• Evidens Bedömning av vad som är mest troligt tills nytt uppkommer. Tänk på nobelpristagarna. Man får pris för att man kommit på det mest trovärdig i nuvarande tid. I framtiden kommer en ny person få nobel för att ny kunskap tillförs.
• Evidensbaserad undervisning Undervisning som baserar sig på mest trovärdig vetenskap i nuvarande tid.
• Vetenskaplig grund Att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang samt söka efter förklaringar och orsakssamband i relevant forskning. Resultat från vetenskapliga teorier behöver tolkas för att kunna användas ändamålsenligt i den egna kontexten. Det du gör i verksamheten ska inte stå i strid med vetenskap.
• Beprövad erfarenhet På sätt och vis motsatsen till vetenskapligt beprövad erfarenhet. Beprövad erfarenhet består av kunskap som har vuxit fram i det vardagliga arbetet i förskola och skola, genom att de verksamma tillsammans prövar och omprövar, diskuterar och kritiskt granskar sin egen verksamhet. Det är alltså professionens egen, gemensamma, kunskap som växer fram över tid. Beprövad erfarenhet ska alltså vara tydligt och systematiskt, men det beror till viss del av beprövad vetenskaplig erfarenhet.
• Vetenskaplig förhållningssätt är något man själv kan ha. Det kallas även för kritiskt förhållningssätt. Det är något man bör ha i alla sammanhang där man planerar, genomför eller utvärderas sin undervisning. Den har utgångspunkt i beprövad erfarenhet och vad andra redan gjort. Kunskap som växer fram över tid ur praktiska erfarenheter som diskuteras, delas, prövas, dokumenteras och kritiskt granskas. För att klara detta krävs reflektion och någon form av systematisk dokumentation. Att “störa” och “stödja” kunskapen genom att utsätta den för kollektiv prövning i olika kontexter är viktigt.
• Ontologi Antagande om tillvaron/naturen/universum och hur den är beskaffad och konstruerad
• Epistemologi Hur någon når kunskap om tillvaron och universum
• Hermeneutiska cirkeln Modell som används som tankeredskap.
• Deduktion När vi gör analyser som är baserade på logik och någon form av argumentation. Detta kallas deduktion och innebär att man drar en slutsats som betraktas som giltig om den är logiskt sammanhängande. Då bygger man tänkandet på rationalitet, logik och förnuft.
• Induktion Vi tittar och observerar hur verkligheten ser ut. Detta kallas induktion vilket innebär att man drar allmänna, generella slutsatser utifrån empiriska fakta.
• Abduktion ett mellanting, en rörelse mellan teori och empiri
• Vetenskapliga teorier Positivism, hermeneutik, socialkonstruktivism
• Vetenskapsteori Vetenskapsteori diskuterar sådana begrepp och förhållanden som är gemensamma för många teorier.
• Kvantitativ metod Datan samlas in efter väldefinierade variabler och att studien är omfång är storskalig. Används mest när det gäller siffror, data, enkäter, och statistik. → många bortfall då alla inte svarar på enkäten, inte djupgående, lättare att generalisera.
• Kvalitativ metod Metoden har som mål att förstå det specifika. Forskningens kvalitet garanteras genom interreliabilitet, redovisade och diskuterad förståelse och vetenskapligt förhållningssätt. Forskningsdesignen är öppen. → djupgående svar på det man söker, blir ofta hög reliabilitet då det är färre som blir intervjuade eller observerade.
• Etnografi En strategi som innebär att forskaren genom fältarbete observerar och ger detaljerade beskrivningar av människor, beteende, kulturer i deras naturliga miljö. Är man intresserad av klassrumssituationer gör man observationen i ett klassrum etc.

Alla Inga Spara