Vetenskaplig teori

Övningen är skapad 2021-10-18 av EmilThulin. Antal frågor: 57.




Välj frågor (57)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Anomali En oregelbundenhet eller avvikelser från en gällande lag eller regel. Tex Man hittar något som bevisar motsatsen
  • Argument, argumentation Flera utsagor, av vilka en eller flera av dem (s.k. premisser) framförs som bevis för en annan utsaga (s.k. konklusion eller slutsats.)
  • Epistemologi Kunskapsteori, läran om kunskap. Hur kan vi nå säker kunskap?
  • Begrepp - det abstrakta innehållet hos en språklig term till skillnad från dels termen själv, dels de (konkreta eller abstrakta) objekt som termen betecknar eller appliceras på. Vetenskapliga teorier består av en uppsättning begrepp, väl definierade och teorierna klargör också hur relationerna mellan begreppen ser ut. Alla teorier består av begrepp.
  • Belägg - ett faktum som stödjer något antagande eller resonemang. Genom belägg man kan styrka det man anser eller tror är sant.
  • Bevisföring - framställning avsedd att bevisa något. Att på goda grunder anse att något är sant. Tre beståndsdelar: det vi vill bevisa (det vi anser är sant, hypotes/teori), belägg (sätt att bestyrka det vi anser är sant), slutledning (att man utifrån sina belägg på ett korrekt sätt kan sluta sig till det som ska bevisas).
  • Empiri Vetenskapliga undersökningar baserade på verkligheten t.ex. från undersökningar Kommer från t.ex. sociologi, historia och pedagogik
  • Rationalism Kunskap från tänkande och logik t.ex. genom matte. Rationella och empiriska är 2 olika vägar till kunskap.
  • Deduktion (rationalism) En slutledning består av påståendesatser, premisser, som tillsammans Tar fram information ur gammal information, säker kunskap som bygger utifrån axiom (grundläggande sanningar) T.ex. Alla varelser dör, jag är en varelse, jag kommer dö. Eller En sten kan inte flyga, mamma kan inte flyga mamma är en sten. Premisserna är sanna men det skapar ändå en falsk slutledning
  • Slutledning En slutsats utifrån premisser.
  • Premiss Information som skapar en slutsats t.ex. Dennis gillar killar, Edvard är en kille, Dennis gillar Edvard.
  • Axiom Är en grundsats som inte själv är föremål för bevis men som tjänar som utgångspunkt för bevis av andra satser. Grundläggande sanningar t.ex. utifrån bibeln “jorden skapades 5000 fkr” Utifrån dessa axiom kunde Darwin skapa ny kunskap utifrån empiri. Axiom är inte alltid tillförlitliga
  • Empirisk generalisering - Göra allmän. Ett sätt att få fram kunskap inom vetenskap. Gruppen måste vara representativ och tillräckligt stor för att det ska vara sannolikt. Man drar slutsatser utifrån olika observationer och resultatet kan appliceras på den större helheten. t.ex hur många blinkar i en rondell om 10 av 100 gör de drar man slutsatsen att 10% blinkar i rondeller
  • Induktions-logik empirism) Förordar slutsats utifrån observationer. När det finns mönster som upprepar sig kan man dra en slutsats om det. Vardagstänk bygger på induktions logik t.ex. “storlek 43 passar inte dom är för små så jag testar storlek 44” En empiriskt slutsats. Pratar om sannolikheter istället 9 av 10 med lungcancer är rökare, men inte alla. Ideal: Observationer, experiment Kunskapskälla: erfarenhet (empirism) Fördel: Ny grundläggande kunskap Nackdel: Ingen säker kunskap, mer eller mindre sannolik
  • Hypotetisk-deduktiv metod - Forskning startar mycket sällan från ett nolläge, dvs från ett läge där vi inte vet något och betvivlar allt och bara söker efter mönster. Forskaren har redan från början stora förkunskaper, både i form av teorier och forskningsresultat. Utifrån förkunskaper formulerar forskare så kvalificerade gissningar de kan. De formulerar hypoteser (antaganden), och utsätter dem för empiriska test. Vi har en hypotes (ett antagande eller en åsikt) via deduktion (via förnuftet) kommer vi fram till en empirisk konsekvens (hypotesens testbarhet). Deduktion har till syfte att göra hypotesen testbar. Genom induktion utför vi den empiriska undersökningen (observationer, via erfarenheter). Utifrån resultatet kan vi dra en slutsats som antingen bekräftar eller avskriver hypotesen.
  • Definition (stipulativ) Gör en precisering eller avgränsning av ett begrepp. Ibland kan det vara nödvändigt att definiera ett nyckelord i relation till det konkreta sammanhang som det ingår i. Stipulativa definitioner fungerar som begrepp preciseringar i en konkret argumentation. Med en sådan ger man sin egen definition av begreppet och av dess användning i ens argumentation. Begreppet blir inte i första hand innehållsligt preciserat utan definierat i relation till hur det brukar användas.
  • Determinism Enligt determinismen är alla tillstånd och skeenden förutbestämda och kan förklaras med hänvisning till naturlagarna.
  • Etik (vetenskap) Etik inom vetenskap har i övervägande grad varit en filosofisk angelägenhet. Här är etiken uppdelad i tre huvudområden deskriptiv etik, normativ etik och metaetik. deskriptiv etik ägnar sig åt beskrivningar av kulturbetingade normer och värderingar som varierar beroende på tid och plats. Normativ etik intresserar sig för frågan om vilka normer och värderingar som bör gälla dvs etikens innehåll. Metaetiken är den mest filosofiska delen av etik ämnet och behandlar etiken själv, dess grundvillkor och grundbegrepp
  • Explanandum är en logisk konsekvens av explanans t.ex fönstret är krossat, det som ska förklaras
  • Explanans Det som används som förklaring är de motiv eller den intention för handlingen t.ex en sten kastades på fönstret, det som förklaras
  • Falsifiera Motsats till verifiera, vederläggas som falska
  • Falsifierbarhetsprincipen Tanken att en hypotes eller teori måste kunna falsifieras för att kunna kallas vetenskaplig t.ex det kommer snöa på onsdag eller inte snöa
  • Funktionalistisk förklaring Att ett fenomen förklaras med dess konsekvenser för ett större systemen en förklaring som används om man vill förklara varför något bevaras eller varför människor gör som de gör. Hänvisar till fenomenets verkan, varför det är som det är. Det som ska förklaras är biologiska och sociala fenomen.( Ex. Vi säger att hjärtats funktion är att pumpa blod runt i kroppen eller att religionens funktion är att trygga social sammanhållning. Dessa påståenden kan dock inte i sig själv förklara de fenomen som sägs ha en sådan nödvändig funktion, eftersom det finns andra organ eller institutioner som skulle kunna utföra samma uppgift)
  • Förförståelse Den förståelse som alltid föregår själva förståelsen. Man har en förväntan, åsikt eller fördom. Medvetet eller omedvetet formulerar man hypoteser utifrån ens förväntningar, åsikter eller fördomar. Hypoteserna antingen bekräftas eller bestrids, det är bekräftandet eller bestridandet som gör att vår förförståelse formar vår förståelse
  • Förståelse I vetenskapliga sammanhanhang räcker det inte att bara ha ett ”grepp” någonting utan vi måste också begripa det objekt som vi vill förstå. Det är först när vi kan formulera något, och dessutom förmår att förmedla innebörden i vår formulering på ett sådant sätt att vi kan dela den med andra människor, som vi kan tala om förståelse. Genom språket, ger vi hela tiden uttryck för något. Det är detta uttryck son vi gärna vill försöka greppa, begripa och föregripa hos varandra. Språket är det som gör att en förståelse förtätas eller tar form.
  • Förståelsehorisont Vår förförståelse med alla sina fördomar skapar en samlad horisont, det är ett synfält som omfattar allt det som är synligt ur ett visst perspektiv. Min horisont är den förståelsehorisont som inte bara betingar varje tolkning jag gör utan också betingar mitt sätt att vara som människa.
  • Hermeneutik Betyder tolkningskonst eller läran om förståelse. Kommer från det grekiska ordet hermeneuein – tolka, utlägga, förkunna.
  • Hermeneutisk cirkel Syftar på förståelseprocessens cirkelrörelse. Det jag förstår kan jag bara förstå med utgångspunkt från det jag redan förstår. Grundtanken är att det råder ett cirkulärt förhållande mellan helhetsförståelse och delförståelse, där delarna inte kan förstås utan helheten och helheten endas kan förstås utifrån delarna.
  • Hypotes Ett antagande som ännu inte bevisats. I forskningen skapas hypoteser som kvalificerade gissningar utifrån ett givet forskningsläge. Antagande som görs för att förklara iakttagna fakta, och som kan prövas med hjälp av nya iakttagelser.
  • Idiografisk vetenskap Försöker inte generalisera eller finna lagbundenheter utan strävar tvärtom efter att ge en så exakt och utförlig redogörelse som möjligt för det unika och säregna i det man studerar. Den kunskap som då skapas baserar sig på förhållanden och fenomen som inte kan upprepas i tid och rum. t.ex förintelsen
  • Induktionsproblemet Innebär att det inte spelar någon roll hur många observationer man gör inom ett visst område. Man kan ändå aldrig vara säker på att nästa observation inte blir annorlunda och att det man trodde var sant från tidigare observationer visar sig vara falska. Induktionsproblemet medför också absurda resonemang, man kan till exempel inte veta med säkerhet att solen kommer gå upp imorgon, trots att den alltid gjort det varje morgon förut. Går inte att dra slutsatser utifrån egna observationer du kan ha en trolig sanning tills något annat är bevisat.
  • Induktiv metod Börjar med observationer och experiment och utifrån dessa sluta sig till allmänna principer.
  • Intersubjektiv Mellanmänsklig kommunikation. Människans livsvärld ska med andra ord verbaliseras utan en dold agenda.
  • Kausalt samband Förhållandet mellan orsak och verkan kallas kausalt samband och syftar på förhållandet mellan orsak och verkan. t.ex person X blev alkoholist för att person X far var alkohlist
  • Konklusion Samma sak som slutsats. Allmännare sammanfattning. Slår ihop flera saker så blir det konklusion
  • Logik Studiet av de metoder och principer som används för att skilja mellan korrekt och inkorrekt argumentation
  • Logiskt giltig Om premisserna leder fram till slutsatsen är argumentet logiskt giltigt även om premisserna inte är sanna.
  • Nomotetisk vetenskap Strävar efter att lagbundenheter i de fenomen som studeras. Beskrivning av det allmänna och lagbundna i händelser och fenomen.
  • Normalvetenskap Den rådande kunskapen och tankemönstret man har i det nuvarande paradigmet. Man tar för givet att ens kunskap är den rätta och problemlösningen håller sig inom föreställningens ramar. Det vi tycker nu är det normala.
  • Normativ Metodlära man ska beskriva, förklara och förstå. Man vill formulera de regler och procedurer som gör att kunskap kan betraktas som vetenskap. Bygger på vetenskapsetik.
  • Objektivitet - Synonymer till ordet är saklighet och opartiskhet. Något som ses som ett objektivt faktum är att 2+2 alltid blir 4. Motsatsen är subjektivitet.
  • Observation Registrering av iakttagelser. Noggrann och uppmärksam iakttagelse. Inom naturvetenskap är en observation något som kan beskrivas exakt, oftast med siffror och oftast efter en mätning av något slag
  • Orsaksförklaring De bakomliggande orsakerna hjälper till att förklara en händelse. Det bakomliggande orsakerna inträffar alltid före det fenomen man ska förklara. Orsakerna ligger till grund för varför det blir som det blir. Denna typ av förklaring är det som framställs som det ideala i vetenskapliga sammanhang.
  • Orsakssamband Varje orsak ingår i en kedja, dvs att varje orsak också har en orsak. Kausalt samband.
  • Paradigm Sammanhängande system av tankar och teorier. Etablerad modell eller mönsterbild. Ett gemensamt vetenskapligt system av antaganden och tankemönster som bestämmer gällande normer och bedömning av vetenskapliga arbeten. Förståelse för hur det vetenskapliga arbetet går till.
  • Paradigmskiften en paradigm var innan att allt kretsade runt jorden sedan tog man reda på att jorden snurrar solen det kallas för paradigmskifte de blev en ny paradigm
  • Placebo - Behandlingsåtgärd som inte anses ha någon biologisk effekt på en sjukdomsprocess utan påverkar psykiskt. Skenbehandling. Förväntanseffekt
  • Pseudovetenskap Lära som hävdar sig vara vetenskaplig men som saknar men som inte uppfyller kriterier för att kunna betraktas som vetenskap. 9 frågor man kan ställa för att ta reda på om en text är vetenskaplig Har författaren utbildning inom fältet? Arbetar författaren vid universitet eller vetenskapligt institut? Är arbetet utgivet av akademiskt förlag? Har författaren publicerat sig i vetenskapliga tidskrifter? Citeras författaren av andra forskare? Har författaren fått anslag av de etablerade forskningsråden? Har författaren genomfört egna undersökningar? Innehåller arbetet utvecklande metodologiska resonemang? Refererar författaren befintlig forskning på ett allsidigt sätt? Dessa frågor räcker dock inte alltid då det förekommer forskningsfusk.
  • Relativism Finns ingen absolut sanning, sanningar kan endast vara relativa. Tex. Bara för att något är sant för dig så betyder det inte att det är det för någon annan.
  • Skensamband Falska samband orsaken har inte med slutsatsen att göra trots att man kan tro det. Exempel: Fler storkar = fler födda barn.
  • Slutsats Kallas även konklusion. Slutsatsen ska tas fram med hjälp av premisser. Slår ihop flera saker så det blir en slutsats. En sammanfattning till det man kommit fram till.
  • Syllogism Logisk slutledning. Vanligen bestående av två premisser och en slutsats. Deduktiv slutledning följer en logisk regel som kallas syllogism, där får inte slutsatsen innehålla något som inte finns i premisserna.
  • Teori (korrespondens, koherens, pragmatik) Vetenskapliga teorier består av en uppsättning begrepp, väl definierade och teorierna klargör också hur relationerna mellan begreppen ser ut. Teorier används för att beskriva, förklara, förstå och utvärdera olika fenomen. Korrespondens: Överensstämmelse finns mellan teori och verklighet. Koherens: Teorin är logiskt sammanhängande och fri från motsägelser. Pragmatik: Teorin verkar och fungerar i en given praktik. kriterier på en god teori
  • Tolkning Göra oss en föreställning om något vi uppfattar med våra sinnen
  • Tyst kunskap (wissen, können) Tyst kunskap är kunskap som man inte är medveten om att man själv har och inte andra heller. Den byggs upp genom erfarenhet, man gör på ett visst sätt som man märker fungerar och fortsätter på samma sätt
  • Verifiera Hitta belägg för en hypotes. Bestyrka riktigheten av påstående, uppgift eller dokument. Bevisar att det man trodde/hypotesen är sann.
  • Ändamålsförklaring Människors motiv och avsikter ligger till grund för deras handlingar. Med hjälp av ändamålsförklaringen får vi reda på syftet med handlingen, alltså en förklaring varför individen gör som den gör. t.ex öppnade fönster för att få friskluft

Alla Inga

(
Utdelad övning

https://spellic.com/swe/ovning/vetenskaplig-teori.10667541.html

)