Allmän mikrobiologi - prokaryot

The exercise was created 02.01.2023 by Estanpestans. Anzahl Fragen: 125.




Fragen wählen (125)

Normally, all words in an exercise is used when performing the test and playing the games. You can choose to include only a subset of the words. This setting affects both the regular test, the games, and the printable tests.

All None

  • Prokaryoters cellväg består av peptidoglykan
  • Rund formad bakterie coccus
  • Oval formad bakterie coccobacillus
  • Böjd stav formad bakterie vibrio
  • Rak stav formad bakterie bacillus
  • Tjockare korkskruv formad bakterie som sällan är patogen spirillum
  • Smalare korkskruv formad bakterie som ofta är patogen spirochete
  • aminosyra + socker peptidoglykan
  • Exv. reglerar transport, ger stabilitet och skyddar prokaryoter cellvägg
  • Vilka två sockerarter består peptidoglykan av? NAG och NAM
  • Vad binder NAG+NAM-kedjorna i peptidoglykan? peptidkedjor
  • Peptidoglykan används som target för t.ex penicillin
  • Cytoplasmamembran (inre) + tunt lager peptidoglykan + cytoplasmamembran (yttre) + LPS gramnegativ cellvägg
  • cytoplasmamembran + tjockt lager peptidoglykan + LTA grampositiv cellvägg
  • Vad heter LPS fettlösliga del som interagerar med membranet? lipid A
  • LPS lipopolysackarid
  • LTA lipidteikonsyra
  • Gör att cellväggen sitter ihop med cytoplasmamembranet i G+ lipidteikonsyra
  • Gramnegativa bakterier blir hallonröda vid gramfärgning
  • Grampositiva bakterier blir blå/lila vid gramfärgning
  • LPS kallas också för? endotoxin
  • Vårt immunförsvar känner igen endotoxin som varningsflagga. Triggar inflammation
  • Yttersta delen på LPS o-antigen
  • Del på LPS som antikroppar känner igen o-antigen
  • Dessa bakterier är tåligare för yttre faktorer (pH, temp, salthalt, etc) pga tjockare lager peptidoglykan grampositiva
  • Dessa bakterier är känsligare mot yttre faktorer men kan ha ett bättre skydd mot molekyler som attackerar bakterien pga det dubbla membranlagren. gramnegativa
  • Polysackaridlager utöver cellväggen som skyddar, adhesion, antigen kapsel
  • Hårtunna, korta proteinfibrer som finns många på cellytan fimbrier
  • Viktiga fibrer för adhesionsprocessen fimbrier
  • Ihåliga, långa proteinfibrer som oftast endast finns en eller två på bakterieceller. pili
  • Viktiga fibrer när bakterier ska utbyta information med varandra (konjugation) pili
  • En sorts svamp som gör att bakterien kan röra på sig, kan finnas en eller fler flageller
  • Vad drivs flageller av? ATP
  • En typ av celldelning då den nya cellen paketeras i en superhård partikel sporbildning
  • Överlevnadskapsel som bildas i ogynnsam miljö endospor
  • Endosporer har gett upphov till denna steriliseringsteknik autoklavering
  • Hur många grader i 3 minuter för att endosporer ska dö vid autoklavering? 134
  • Extrakromosomalt DNA plasmid
  • Innehåller ofta "specialgener" som inte är nödvändiga för basala livsfunktioner, t.ex antibiotikaresistenta gener. plasmid
  • Slumpvis förändring i genomet mutation
  • Gener som förs vidare från modercell till dottercell vertical gene transfer
  • Gener fås genom byte med andra bakterier horizontal gene transfer
  • Enklaste formen av genutbyte/upptagning. Kräver DNA-snuttar och en "mottaglig" cell transformation
  • Bakteriesex - en bakterie sprider plasmider till en annan konjugation
  • Konjugation steg 1 piliproduktion
  • Konjugation steg 2 adhesion
  • Konjugation steg 3 genöverföring
  • Konjugation steg 4 nya donator
  • Virus som infekterar bakterier bakteriofager
  • Genöverföring med hjälp av bakteriofager. Således kan detta dela både kromosomalt och plasmid DNA transduktion
  • Tranduktion steg 1 bakteriofag angriper
  • Tranduktion steg 2 degradering av DNA
  • Tranduktion steg 3 fag-fabrik
  • Tranduktion steg 4 bakteriofag angriper
  • Tranduktion steg 5 rekombination
  • tillväxtfas: Här händer inte mycket. Cellerna känner av den nya miljön och förbereder sig på delning. lagg fas
  • Tillväxtfas: delningsfas exponential fas
  • Tillväxtfas: Tillväxt upphör. Lika många bakterier produceras som dör stationär fas
  • Tillväxtfas: Mer celler dör än vad som produceras döds fas
  • jäsning - oxidering UTAN extern elektronacceptor (ex. O2) fermentation
  • Oxidering MED extern elektronacceptor (syre vs nitrat/sulfat/karbonat) respiration
  • Fullständig förbränning av organiskt kol (tex. pyruvat fr. glykolysen) aerob respiration
  • Aerob respiration som producerar lite ATP citronsyracykeln
  • Aerob respiration som gör mycket ATP av reducerande coenzymer (NADH och FADH) - oxidativ fosforylering elektrontransportkedjan
  • Bakteriers form, egenskaper och storlek morfologi
  • En bakteries iakttagbara egenskap som skapas av gener och påverkas av miljön fenotyp
  • Bakteriens genegenskaper genotyp
  • Läran om svampceller mykologi
  • eukaryot med cellvägg och organeller med membran svampceller
  • Förutom klykan och glykoproteiner består svampens cellvägg även av? chitin
  • Cellmembranet hos svampar innehåller ergosterol istället för kolesterol
  • Jästsvamp som oftast finns i munhålan candida species
  • Jästsvamp delar sig genom budding
  • Svamp som växer med hyfer och är svåra att bli av med mögel
  • grenade nätverk hypha
  • Läran om virus samt om sjukdomar orsakade av virus virologi
  • Ingen cell men mikroorganism som inte är något levande. Infektiös partikel. virus
  • Virus proteinkapsel kapsid
  • Vissa virus kan ha ett lipidmembran utanpå kapsiden.
  • Extracellulära viruspartiklar som är infektiösa virioner
  • Beror på vilket håll den genetiska koden befinner sig i RNA polaritet
  • RNA som direkt kan koda för proteiner, ex coronavirus positivt sense
  • RNA som först behöver översättas till att ha positiv polaritet för att kunna göra något i en cell, ex ebolavirus negativt sense
  • Vad kodar om negativt sense till positivt? RNA polymeras
  • Vilken polaritet gör att RNA inte är infektiös? negativ
  • Virus som har hölje och vars genom kan genomgå omvänds transkription (RNA→DNA) som kan infogas i värdcellens genom och på så sätt tillverkas nya kopior av viruspartiklar retrovirus
  • Virioner har ytterst molekyler som är målsökande (vilka avgör vilken typ av celler den kan infektera) för... adsorption och penetration
  • Förkylningsvirusets specifika affinitet avgör om man får snuva, ont i halsen eller blir hostig.
  • Vid penetration stängs alla andra funktioner av och viruset får cellen att fokusera på att syntetisera virioner
  • Arvsmassa och kapsid sätts samman och skapar en ny virion som kan frisättas
  • Sätt att frisätta virioner som gör att de blir membranomslutna buddning
  • Frisättning av virioner genom att cellen ... - blir inte membranomslutna. exploderar
  • Distinkta bakterier som framkallar sjukdom patogener
  • Ett exempel på en fenotyp. Ett sätt att kategorisera mikroorganismer genom deras specifika ytstrukturer (ex. kapsel, adhesiner och O-antigen) serologisk klassifikation
  • Lika ... behöver inte ge liknande fenotyp genotyp
  • Nukleoner som har som funktion att klyva DNA. Finns i bakteriens antivirala försvar. Sax restriktionsenzymer
  • Skyddar bakteriens DNA från att klippas upp av restriktionsenzymer och endast virusets gör det. metylisering
  • Restriktionsenzym i E.coli. Klyver vid GAATTC och skapar klistriga ändar. EcoR1
  • Restriktionsenzym i bakterien H. influenzae. Klyver vid AAGCTT, klistriga ändar HindIII
  • "Lim" inom DNA vätebindningar
  • DNA-sekvens som binder till DNA och tillåter polymeraset att påbörja syntetisering av DNA primer
  • "Linjal". Gel med en +sida och en -sida. DNA dras mot +. gel electrophoresis
  • Kortare DNAsekvenser kommer fortare fram till + sidan av gel electrophoresis än en längre sekvens
  • Används vid PCR för att amplifiera specifika regioner av DNA taq polymeras
  • ett fragment av DNA som har en känd plats på en kromosom och kan användas som referenspunkt för att kartlägga platsen för andra genetiska markörer eller egenskaper. marker
  • processen för att bestämma den exakta ordningen av nukleotider i en DNA-molekyl. DNA sekvensering
  • Dubbelsträngad DNA blir till enkelsträngad DNA denaturation
  • Enkelsträngad DNA blir till dubbelsträngad DNA renaturation
  • Process då två enkelsträngade DNAmolekyler med kompletterande bassekvenser, bildar dubbelsträngad DNA hybridisering
  • En märkt DNA/RNA snutt. Används för att identifiera närvaron av en specifik sekvens av nukleotider i ett prov. prober
  • När proben binder hittar vi... target
  • Teknik för att amplifiera (kopiera) specifika segment av DNA PCR
  • En lång RNA-kedja som hybridiserar med sig själv och essentiell i alla bakterier. Används vid artdefinition 16S rDNA
  • Om man känner igen 16S rDNA mindre än 97% får vi en ny species
  • Sites där det finns en hybridisering . Enormt konserverad DNA-sekvens som är känsliga mot mutationer stems
  • Mindre konserverade sites som inte är lika känsliga för mutation. Saknar komplementära bindingar loops
  • Bakterier är kända som okultiverade fenotyper när vi vet genotyp men ej fenotyp då de inte kan odlas på labb.
  • Vinnande koncept av 16S rDNA som fungerar konserverad del
  • 16S rDNA kodar för 16S rRNA
  • 16S rRNA kodar för proteiner
  • Vad har bakterier för skydd mot bakteriofager? restriktionsenzymer
  • Virus som etanol är effektivt mot höljevirus
  • Mer hållbara och infektiösa viruspartiklar nakna virus
  • Endosporer har mycket membranet och peptidoglykan i sitt skal. Även konstiga fettmolekyler.
  • Brett begrepp för alla former av membranbundna kanaler poriner

All None

(
Freigegebene Übung

https://spellic.com/ger/abfrage/allman-mikrobiologi-prokaryot.11327872.html

)