Barns språk och kommunikation

medierar (viktigt inom den sociokulturella teorin) förklarar, ger en förklaring, mening/ förståelse för vad man ska göra. Redskap förmedla innehåll

ackommodation man omformulerar den mentala modellen eller representationen

assimilation man tolkar omgivningen utifrån det man redan vet

adaption aktivt deltagande i olika sammanhang där kunskaper och erfarenheter blir synliga i den mellanmänskliga kontexten

internalisering den yttre sociala processen sker mellan två eller fler människor. Det är sista steget i barns utveckling man har nu gjort språkkunskapen till sitt eget (sociokulturellt)

instrumentell syn begränsande / förenklande, fyrkantig syn. Tydligt rätt eller fel

appropriering kunna göra kunskaper till sin egen

scaffolding interagera kunskapen till vår egen, stöttande och vägledande lärande

proximala utvecklingszonen den fas i vilken en individ kan behärska en uppgift om denna får adekvat hjälp och stöd. Symbol för att beskriva ett kommunikativt rum där man lär sig kunskap

operant betingning beteende förstärks eller släcks ut genom konsekvenser av beteende

icke-verbal kommunikation inte talat språk

protokonversationer / protosamtal de första levnadsåren, vuxne talar med barnen i icke verbala och vokala uttryck. Miner & joller, barnet bidrar med uttryck

intersubjektivitet båda parter har uppmärksamheten riktade mot varandra och anpassar sig till den andre personen, de emotionella uttryck eller intryck som den andra kommunicerar. Börjar omedelbart efter födsel

primär intersubjektivitet första interaktioner delar de känslor

sekundär intersubjektivitet barnet i ett senare skede riktar sin uppmärksamhet till händelser som ligger utanför tvåsamheten

protospråkliga samspel mer ansträngning att kommunicera med ljud

onomatopoetisk den enskilda individens utveckling, ljudhärmande

format stödjer och styr barnets interaktioner med omgivningen

gemensam uppmärksamhet fäst blicken vid samma sak. Barn och vuxen aktivt förhåller sig mentalt och kontextuellt till samma sak.

barnanpassat tal som vuxen anpassar man sitt tal för att främja barns språkutveckling

semantik läran om ord och uttrycks betydelser

morfologi ordbildningslära

morfem en orddel, minsta betydelsebärande enhet i ett språk

syntax satsbildningslära

pragmatik läran om hur vi använder språket

grammatik läran om hur ett språks ord böjs och kombineras i större enheter/ satser

fonetik hur språkljuden bildas och hur de uppfattas med hjälp av hörsel, ljudens akustiska egenskaper. Läran om språkljuden och dess funktioner i språk

fonologi läran om språkljud

handlingsackompanjerande pratar om det som är här och nu

prosodi ljudmelodi, rytm, betoning. Olika ljudegenskaper

upplevelsepresenterande det kan vara en upplevelse av saker, personer, händelser osv. Något som barnet varit med om

avancerat berättande de berättar om en sak på ett mer livfullt sätt, förknippas med ett mer inlevelsefullt språk

instruerande / förklarande samtal hur man ska göra något, man förklarar och utforskar den världen man lever i, man utreder och argumenterar för hur man ska vara, vad man får göra osv.

narrativer muntliga represntationer av personliga erfarenheter och fantasi. Innehåller vanligtvis en enskild händelse där barnet själv är involverad som aktör eller observatör.

förklaringar det är en samtalsform som stödjer barns lärande om hur de kan använda sitt språk för att skapa innebörd

samtalsfärdigheter turtagning, samtalsflytet, förväntningar på lyssnaren, förpliktelser som lyssnaren har, utveckla samtalet, reparera avbrutna samtal

språkstörning svårigheter att lära sig och använda sitt modersmål

vuxenbarn interaktion delta i kommunikation med vuxna är helt centalt för språkutvecklingen. Mängden interaktionstillfällen/ - sammanhang har en avgörande betydelse. Hur många interaktioner barnet ingår i påverkar hur många ordformer man lär in och hur många betydelser man bemästrar, dvs. påverkar barnets semantiska kompetens

fonem språkljud, minsta betydelseskiljande enhet i ett språk

implicit språkinlärning den tidiga språkinlärning sker omedvetet (implicit). Det sker genom att barn hör ord i olika sammanhang, genom interaktion med andra i lek

explicit språkinlärning senare i språkutvecklingen lär barn vissa delar av språket medvetenhet (explicit). När barn exempelvis korrigerar varandra

vardagsprat alla deltagare deltar på samma villkor och pratar ungefär lika mycket

skolprat används i någon form av inlärningssituation i eller utanför förskolan. Vuxna kan förmedla idéer, kunskap och på så sätt hjälper det barnen att utveckla och reflektera kring idéerna och kunskaperna

exekutiva funktioner det kontrollerar och samordnar exempelvis vår uppmärksamhet, tankar och handlingar samt hjälper oss att ta initiativ, fokusera, planera, organisera och lösa problem.

DLD det är en medfödd varaktig språkstörning som skapar problem med kommunikation och/eller inlärning. Förekommer ofta tillsammans med andra svårigheter (motoriska, uppmärksamhet, läsning/ skrivning osv.)

parallell lek barnet imiterar handlingar under leken

parallellt tal kommenterar vad som händer under leken

visuellt stöd gester, TAKK, bildstöd, ritprat/sociala berättelser, konkreta figurer, stödstrukturer för rutiner & schema

U-formad utveckling i början använder barnet verbutveckling på korrekt sätt (GICK), sedan upptäcker barnet i senare skede preteritumformen (GÅDDE), sist tillbaka till (GICK)

preception motorik

CVCV-strukturer konsonant-vokal-konsonant-vokal

expressiv vokabulär syftar på uttrycksförmåga (ut-kanal)

artefakter fysiska intellektuella redskap

impressiv vokabulär syftar på språkförståelse (in-kanal)

Matteuseffekten den som kan mycket kommer lära mer

internalisering den yttre sociala processen sker mellan två eller flera människor, sista stadiet i språkutvecklingen och man har nu gjort språket/kunskapen till sitt eget. (sociokulturell teori)

positiv /negativ respons behaviorismen, responsen förstärker eller försvagar ett beteende

pedagogiska implikationer vad man som pedagog behöver göra för att barnet ska utvecklas, hur man ska gå till väga/ bygga upp en miljö

proto prototypen för samtal

överextension barn använder ett ord i vidare bemärkelse än ordets egentliga innebörd. (pinne för pinne, käpp, stav..)

pragmatisk medvetenhet hur språket används i olika situationer

objekpermanens förståelsen för att objekt fortsätter existera även när man inte kan se dem

kodväxling omedelbar övergång från ett språk till ett annat i samtal

interimspråk kallas även inlärarspråk; dvs det språk som en inlärare vid en viss tidpunkt har mellan inlärningens början och då hen når målspråket

intonationsmönster vuxna ljudar/ betonar ord på specifika sätt för barn

holofaser ettordssatser som betyder mycket mer "mö" = jag vill ha mjölk

U-formation barn har upptäckt mönster, strukturer och regelbundenheter i språket man har inte lärt sig bemästra dem gick>gådde>gick

words without meaning, meaning from use använder ord utan att förstå dess innebörd, blir ibland förstådd/rättad/missförstådd och lär sig kring ordets innebörd

protoord de första ordliknande ljuden som är återkommande i samtal

transspråkande /translanguaging det innebär att flerspråklighet ses som norm, där barnets olika språk får komma till uttryck i kombination med andra icke-verbala sätt att kommunicera

Click

Type

Listen

Games

Drucken