Begrepp - Specialpedagogik

All None Speichern

• Literacy Individuella färdigheter som antar att man kunde definiera någon slags universell basfärdighet för skriftspråksanvändning.
• Fonologisk ljudbaserad läsning Nybörjare till läsare ljudar ihop orden och det dyker sedan oftast upp mentala bilder på ordet.
• LTG Läsning på talets grund. Barn ska få möjligheten att utveckla skriftspråks kunskaper baserat på sina egna upplevelser och sitt eget talade språk. Samtalsfas, dikteringsfas, laborationsfas, återlämningsfas, efterbehandlingsfasen där barn börjar arbeta med utvalda ord.
• Central koherens Förmågan att bearbeta detaljerad information och sammanfoga den till en helhet. Stark central koherens = lätt för att få överblick, se samband och generalisera. Svag central koherens = svårt att hitta röda tråden, förstå hur undervisningen hänger ihop och urskilja vad som är viktigt.
• Perception Förmåga att ta emot och bearbeta sinnesintryck. Vid autism - annorlunda perception.
• Theory of mind / mentalisering Att kunna ta sig in vad andra känner, önskar, tycker och vill. Vid autism - har personen svårt att förutse vad någon gör härnäst, svårt att se vad som förväntas i olika situationer.
• Exekutiva funktioner En rad förmågor som styrs från pannloben, hjälper oss samordna information och fungera målinriktat. Förmågor : problemlösning, minne, tidsuppfattning, generalisering, flexibilitet, påbörja och avsluta, överblicka, planera.
• TEACH Tydliggörande pedagogik - Treatment and Education of Autistic and Related Communication Handicapped Children. Viktigt i en tydliggörande pedagogik att visa tilltro och intresse, ge nycklar till mening och uppmärksamma elevens styrkor.
• KASAM Känsla av sammanhang. Tillvaron behöver upplevas begriplig, hanterbar och meningsfull för att uppleva KASAM. Viktigt är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. → får man ihop dessa tre → motivationen ökar.
• Visuellt stöd Organisation av den fysiska miljön, förutsägbar arbets- och aktivitets ordning, visuella scheman, rutiner med flexibilitet, arbets- och aktivitetssystem, visuellt strukturerade aktiviteter.
• Flow Ett medvetandetillstånd av koncentrerad mening där vi är helt uppslukade av den aktiviteten vi är engagerade i.
• Tydliggörande lärsituationer Hur du som pedagog arbetar med dig själv som verktyg i mötet med eleven. Tex kroppsspråk, anpassning i kommunikation, vilket material du använder med mera. (Lärmaterial, lågaffektivt bemötande, tydliga instruktioner, kommunikation)
• Autism Aspergers syndrom eller högfungerande autism.
• ADHD Attention deficit hyperactivity disorder.
• Inkludering Utbildning är något för alla barn och bör anpassas i enlighet med de behov som finns. Pedagogiska ska sätta inlärningen hos alla barn i centrum. En skola för alla
• Exkludering Innebär att inte vara en del av något, inte få tillgång till något.
• Marginaliserad Innebär att tillhöra något delvis, inte fullt ut.
• Rumslig inkludering Handlar enbart om fysisk placering.
• Individuell inkludering Här är det viktigt att möta den enskilda elevens sociala och akademiska behov.
• Differentiering Undervisningen anpassas på olika sätt för olika elever i syfte att motverka exludering och marginalisering. Tex variation med undervisning och konstellationer av grupper.
• SUM Särskilda Utbildningsbehov i Matematik. Vad som måste göras för att få varje elev delaktig i matematikundervisningen.
• Kognitiva förklaringar till SUM Läsfärdigheter, fonologisk bearbetning, arbetsminnet (talinformation, visuell information och hur information integrerar från olika känslor till sammanhang).
• Sociala förklaringar till SUM Matematikängslan, likvärdighet i utbildningen (tex genus, kulturer m.m.)
• Didaktiska förklaringar till SUM Hur själva arbetssättet i undervisningen påverkar sum.
• Exekutiva funktioner Det som sätter igång processer i vår hjärna och hjälper oss organisera och styra oss själva, metakognitiva- och beteendefunktioner.
• Dyskalkyli Medicinska och neurologiska förklaringar. Ett begrepp för mönster av svårigheter att hantera numerisk information, lära sig räkna, göra beräkningar rätt och automatisera.
• Inkludering på individ-, grupp- och organisationsnivå Individen :stötta individens kunskapsutveckling, grupp: hitta arbetssätt som gynnar alla elevers lärande, organisation: hur inkluderingprocesser säkerställs och organiseras.
• Dynamisk inkludering Inkludering genom att använda grupper som säkerhetsställer att alla får den undervisningen de behöver.
• Interna representationer Hur man kan tänka och bearbeta tex matematik, elevens egna personliga interna matematiska språk.
• Externa representationer Hur man kommunicera matematik, tex tecken, bilder, objekt, händelser med mera.
• Relationellt perspektiv Ett perspektiv inom specialpedagogik på undervisning där grunden ligger i olika miljöfaktorer
• Kategoriskt perspektiv Ett perspektiv inom specialpedagogik på undervisning där grunden till problemet ligger hos eleven.
• Takt Lärarens medvetenhet i undervisning och kontakt med eleverna.
• Pedagogisk hållning Lärarens sätt att samverka med eleverna.
• Kompass-modellen En modell för hur man kan organisera undervisningen. Innehåller undervisningens form, innehåll samt elevens förutsättningar för lärande. Man riktar kompassen mot en av sakerna och reflekterar och analyserar sedan går man vidare till nästa steg. Yttersta cirkeln : vilka / vilken kompetens är i fokus? Mellersta cirkeln : vilket matematiskt innehåll i relation till kompetens ska behandlas? Innercirkeln: Elevens förutsättningar för lärande, undervisningens innehåll, undervisningens form.
• Åtgärdsprogram En beskrivning av vilket särskilt stöd skolan kommer att ge en elev.
• Proaktiv kultur En kultur kring skolans arbete med särskilt stöd som styrs av samsyn, samarbete, öppen kommunikation och framförhållning.
• Reaktiv kultur En kultur kring skolans arbete med särskilt stöd som styrs av traditioner och invanda arbetssätt, ingen gemensam syn.
• Läsa-skriva-räkna garanti En proposition från regeringen med en garanti för tidiga stödinsatser. Räcker inte att bara erbjuda skola, skolan ska ha kvalitet så att barnen utvecklas.
• Tidiga insatser Kartläggning- särskilda bedömning och analys - uppföljning - överlämning
• Extra anpassningar Stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen (Artikel skolverket, s13) Läraren behöver använda ämneskunskaper och didaktisk kompetens för att anpassa material och undervisning. Behövs inga formella beslut för att sätta in extra anpassningar.
• Särskilt stöd Insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal, Insatser där omfattning och varaktighet som skiljer särskilt stöd från extra anpassningar. Beslut om särskilt stöd anmäls till rektorn.
• Kartläggning Ett redskap för att samla information om en elev och skolsituationen. Görs på skol-, grupp och individnivå. Ett sätt att inkludera genom att se vilken nivå eleverna är på. Tex med hjälp av : förstå och använda tal, DIAMANT.
• Pedagogisk utredning Ett sätt att arbeta lösningsorienterat. Består av : Presentation av eleven - kartläggning av elevens skolsituationen på olika nivåer - måluppfyllelse - samtal med elever och vårdnadshavare - analys - åtgärdsförslag - pedagogisk bedömning.
• Skolnivå Vilka resurser som finns runt eleven, vilka arbetsformer som används.
• Gruppnivå Gruppens sammansättning och klimat som finns, vad för bemötande.
• Individnivå Elevens utveckling och måluppfyllelse, elevens skolhistoria och intressen.
• Pastoral makt Fokus riktas mot de svaga, där svagheten ger möjlighet att kompensera, bemöta och anpassa förutsättningar för att de svaga ska klara de krav som ställs.
• Proaktiv Att arbeta förebyggande, att arbeta proaktiv innebär att arbeta inkluderande.
• Reaktiv Att arbeta på det vis att man sätter in tex speciellt stöd efter att svårigheter upptäcks.
• RUS Relationsutvecklingsschema, ett schema över en elevs utveckling som är linjär med olika stadier. Undersöker språkutveckling, social utveckling och motorik.
• IUP Individuella utvecklingsplaner. Kan ses som ett uttryck för anpassning för en decentraliserad organisation, med ökad skriftlig dokumentation på olika nivåer.
• Språklig sårbarhet Inte alltid samma sak för samma elev i samma situation, ändras hela tiden beroende på situationen. Det tar lång tid att skriva och läsa, många felläsningar, missuppfattningar, svårt att komma igång, osäkerhet och olust med mera. Olika språkliga system kan föra en elev i språklig sårbarhet.
• Pedagogisk sårbarhet Handlar om att utforma lärandemiljön språklig och kommunikativ tillgänglig, om samspel i klassrummet, om metakognitiva processer i undervisningen.
• Litterär amning Genom berättelser som skapar mening och sammanhang så utvecklas omvärldsuppfattning och är en väg in i samhällets kultur samt in i skriftspråket.
• Pragmatisk förmåga Handlar om turtagning, samspel och samtal.
• Phonics (bottom-up) Här är fonologisk medvetenhet grunden, att automatisera avkodning för läsförståelsen, koppla ihop fonem och grafem. Utveckling i undervisningen är bäst genom att använda texter passande för ändamålet.
• Whole language (top-down) Att lära sig läsa är lika naturligt som att tala, är man omgiven av text så kommer man att bli intresserad av att vilja sig läsa. Utveckling i undervisning är bäst genom att använda meningsfulla texter.
• Kognitiv inlärningsteori Här måste man ta hänsyn till arbetsminnet som är kort och långtidsminnet. Mycket kraft går på att bara läsa av och därför viktigt att träna avkodning för att avlasta. Varierar på tid och yttre omständigheter.
• Språkliga system Grafologi, lexikon, syntax, semantik, schema, pragmatik.
• Hälsofrämjande patogent perspektiv Minska risken för ohälsa, minska riskfaktorer.
• RTL modellen En modell för tidig upptäckt och tidiga insatser, som kan användas för att förebygga skolsvårigheter. Elever som riskerar att utveckla svårigheter ska identifieras tidigt och få stöd snabbt, så att eventuella misslyckanden kan förebyggas så långt det är möjligt.
• Arbetsminne Hålla något i minnet medan man arbetar
• AIS-modellen En modell som går ut på att elever får allmänt stöd sen intensifierat stöd och om det behövs, särskilt stöd ex en logoped.
• Asimilering Anpassa sin kultur / beteende till majoriteten
• Autonom förhållningssätt Man går in i klassrummet och ser eleven som traditionellt elev och lärare som lärare. All makt hos läraren.
• Fonemisk medvetenhet Förståelse för att talat språk kan delas upp i enskilda språkljud som representeras av en eller flera bokstäver
• Flexibilitet och förutsägbarhet Balansen mellan att vara flexibel och bibehålla en förutsägbar miljö.
• Funktionshinder Problem i miljön
• Funktionsvariation Vi alla varierar från person till person INTE SYNONYM TILL funktionsnedsättning
• Kognitiv flexibilitet Växla synsätt och komma på olika lösningarnas
• Mikroetografi Handlar om den lokala och situerade ekologin som erhålls bland deltagarna i ögruppen för höga interaktionella engagemang som utgör samhälleliga + historiska erfarenheter.
• Nibro Divergent Avviker, stämmer inte överens med de dominerande normerna Betonar variationer i neurokognitivt fungerande vad gäller uppmärksamhet, samspel, inlärning, psykiskt mående etc., alltså olikheter istället för avvikelser.
• Priming Förbereda / gå igenom dagen med eleven
• Pedagogisk takt Läraren hinner inte reflektera utan känner med sina sinnen om det blir en obalans. Läraren improviserar i nuet, försöker finna balansen – kan fångas i en rörelse, blick, gest, kommentar etc. Brukar läras informellt i praktiken.
• Relationellt ledarskap Ett sätt att vara lärare, lärare och elev relaterad i relation är ett "vi"-egenskap. Relation präglad av ömsesidig respekt. Relationellt ledarskap är en avgörande komponent för effektivt lärande. Genom att medvetet arbeta med relationer kan lärare skapa en miljö där elever känner sig trygga, engagerade och motiverade, vilket leder till en positiv läsupplevelse och förbättrade läranderesultat.
• Relationell pedagogik mänskliga relationer i centrum. Det unika hos människan är inget inneboende, utan sker först mellan oss när vi interagerar.
• Språktrappan en modell som visar på språkutvecklingens progression. Joller + samspel → begrepp + ord → uttala + uttrycka – byggstenar och regler → leka + granska – metaspråk (man leker med språket). → Skolan börjar och man lär sig läsa + skriva = skriftspråklighet
• Struktur och förutsägbarhet Viktiga element som hjälper eleverna att navigera i skolsituationen.
• Språkstörning Svårt att utvecklas i sitt modersmål, Dold funktionsnedsättning. Samförekommer ofta med annorlunda exekutiva funktioner, Mindre effektiv implicit inlärning/svårt att känna igen mönster i språket, Begränsad bearbetningsförmåga.
• Symtom diagnos Beteende baserade diagnoser som ADHD, autism, dyslexi osv.
• Specialpedagogiska perspektiv Ger oss olika sätt att förstå och bemöta elever i behov av särskilt stöd.
• Stigmatisering 3 olika versioner : Direkt stigmatisering - mobbning Strukturell stigmatisering - strukturen runt dig förändras som exempelvis speciella rutiner Internaliserad stigmatisering - du socialiseras in i att vara avvikande, man upprepar det så många gånger för sig själv att det blir sant. “ Nej jag kan inte för jag har ADHD”
• Kollaborativt lärande handlar om gemensamt ansvar där vi tillsammans kommer fram vad vi ska titta på, hjälps åt att förstå och lära sig det man vill lära sig.
• Kollegialt lärande Ett samlingsbegrepp för olika former av strukturerat, gemensamt arbete, där kollegor tillsammans utvecklar kunskap → görs både genom att lära av egna + varandras erfarenheter samt genom ta tillvara befintlig kunskap inom området.
• Professionsutveckling Hur man i sin yrkesroll som lärare kan utmana sina föreställningar och öppna upp för förändringar som leder till förbättrad undervisning och tillfredsställelse i yrket. Lärares professionsutveckling är en ständig process.
• Innehållsinkludering Hur man gör undervisningen tillgänglig för de elever som riskerar att inte uppnå målen i skolan, oberoende av var de är lokaliserade (ordinarie klassrum, resursklass, special- eller resursskola) eftersom barn och elever ska känna sig som fullvärdiga deltagare i förskola, skola och fritidshem oavsett var de befinner sig.
• Variationsteorin Bygger på antagandet att allt lärande kräver variation, man ska inte variera för mycket samtidigt - gör du det så vet du inte vad det är som inte fungerar.
• Variationsteoretiska perspektivet Fungerat som ett verktyg för att analysera vilket undervisningsinnehåll som eleverna erbjudits att urskilja.
• Situerat lärande Ser att man är mindre kunnig än en kamrat, men är intresserad att lära sig mer → och det är okej. Kan också likna Deweys antagande om pragmatism → lärandet i form av utvecklad handling erövras tillsammans med andra genom kollaborativt socialt engagemang. -studera + imitera → för att lära sig
• Didaktisk inkludering Handlar om att undervisningsmetoder + innehåll är tillgängliga samt meningsfulla för alla elever → kan inkludera differentierad undervisning + användning av varierande pedagogiska metoder.
• Social inkludering Handlar om elevernas delaktighet i det sociala livet i skolan → tex hur väl de är integrerade i klassens + skolans gemenskap.
• Dilemma perspektiv Utgår från tanken att det finns en inre konflikt i specialpedagogiken. Här finns både för- och nackdelar med att anta antingen ett relationellt eller kategoriskt perspektiv. Dilemma perspektivet betonar → vikten av att alltid reflektera över vilka konsekvenser olika perspektiv kan få för eleverna.

All None Speichern