BI prov v.49, NA22 år1 EKOLOGI

The exercise was created 01.12.2022 by 060204al. Anzahl Fragen: 72.




Fragen wählen (72)

Normally, all words in an exercise is used when performing the test and playing the games. You can choose to include only a subset of the words. This setting affects both the regular test, the games, and the printable tests.

All None

  • Vad betyder de grekiska orden 'oikos' och 'logios', som bygger upp ordet ekologi? hus, lära
  • Vad är ekologi? samspelet mellan levande organismer, hur de påverkar varandra och påverkar/påverkas av miljön de lever i
  • Olika organismer lever tillsammans i ekosystem .
  • Hur är en näringskedja uppbyggd (vilka olika 'roller' finns det)? producent, konsumenter, toppkonsument
  • Vad är en producent? ex. organism som själva kan binda energi i mat, växter, cyanobakterier
  • Vad är en s.k. konsument? heterotrof organism
  • Vad är en toppkonsument? heterotrof organism i toppen av sin näringskedja, har inga naturliga fiender i det området
  • Vad är trofinivåer? antalet steg i en näringskedja
  • Vad betyder det grekiska ordet 'trofi'? mat / näring
  • Hur många trofinivåer brukar finnas i en näringskedja? max 5
  • Vad är bruttoprimärproduktionen? all energi som en växt binder till sig i fotosyntesen
  • Vad är nettoprimärproduktionen? den energi som finns kvar efter växten använt det den behöver, den energi som blir tillgänglig för förstahandskonsumenter
  • Vad är en näringsväv? flera näringskedjor tillsammans
  • Vad gör nedbrytare? Varför är de viktiga? bryter ner döda organismer, återför viktiga näringsämnen, närsalter och mineraler till jorden som nya växter kan använda, viktigt för hela ekosystemet
  • Ex. på organismer som kan vara nedbrytare: bakterier, maskar, svampar
  • Annat ord för växtätare: herbivor
  • Annat ord för köttätare: karnivor
  • Annat ord för allätare: omnivor
  • Vad visar en energipyramid? biomassa, hur mycket energi som försvinner i varje steg i näringskedjan
  • Vad är biomassa? sammanlagda vikten av allt levande (torrvikt)
  • Hur mycket av energin försvinner mellan varje steg i en näringskedja, ungefär? 90%
  • Varför försvinner energi i de olika stegen i en näringskedja? organismer dör innan de blir uppätna, djuret som äter kan inte spjälka alla näringsämnen, spillvärme i cellandningen
  • Annat namn för energipyramid: näringspyramid
  • Ungefär hur mycket brukar man räkna att det skiljer mellan olika steg i en energipyramid? x10
  • Varför drabbas rovdjur hårdast av miljögifter? Vad kallas detta? gifter tas upp av organismer långt ner i näringskedjan och koncentreras ju högre de kommer, anrikning av miljögifter
  • Energi flödar genom ekosystemet.
  • Materia går runt i ett kretslopp i ekosystemet.
  • Hur får autotrofer energi? tillverkar/binder den själva
  • Hur får fotoautotrofer sin energi? binder energi i glukos, som den tillverkar med solenergi, koldioxid och vatten
  • Hur fångar växten upp ljusenergi? klorofyll i kloroplaster
  • Hur använder växten glukosen? används direkt i cellandningen, lagras i form av fett eller stärkelse, används till uppbyggnad i form av cellulosa
  • Vad är cellulosa? fibrer
  • Vad är 'kompensationspunkten'? nivån då växter tillverkar precis så mycket glukos som den själv behöver i sin cellanding
  • Vad består glukosmolekylen av? 38 ATP-molekyler
  • Hur får heterotrofer sin energi? äter andra organismer, utvinner energi ur glukos i mitokondrier
  • Vad använder heterotrofer sin energi till, bl.a.? röra på sig, tillverka nya celler, värme, reproduktion, kemiska processer
  • Växter behöver mer än vatten, koldioxid och ljusenergi för att överleva och utvecklas. Vad mer? närsalter
  • Ex. på närsalter: nitrat, ammonium, sulfat, fosfat
  • Vad innehåller en näringsrik jord (och även gödning)? Hur tar växterna upp detta? mycket närsalter, med vatten
  • Olika växter behöver olika mycket närsalter. De lever i olika nischer, habitat, samhällen
  • Djur behöver närsalter. Hur får de i sig dem? växtätare genom att äta växter, köttätare genom att äta djur som redan fått i sig det
  • Vad är det som avgör jordens näringsinehåll? berggrunden
  • Vad för sorts skog växer i näringsfattig jord? barrskog
  • Vad för sorts skog växer i näringsrik jord? lövskog
  • Närsalter frigörs till jorden då berggrunden vittrar .
  • Ex. på berggrund som lätt vittrar: kalksten, sandsten
  • Ex. på berggrund som är svårvittrad: gnejs, granit
  • Vad finns det mycket av i näringsrik jord? Vad gör de? nedbrytare, frigör närsalter som varit bundna i döda organismer
  • Vad är ett habitat? ett geografiskt område, en viss naturtyp där en eller flera arter kan leva, flera olika habitat i ett ekosystem
  • Ex. på olika habitat: vattenhabitat, grässlätt, skog
  • Vad är en ekologisk nisch? en arts speciella krav på sitt habitat
  • Ett exempel på hur ett habitat kan delas upp i olika nischer, av olika arter: zebra och gnu äter olika sorters gräs på samma grässlätt
  • För att en arts nisch ska 'uppfyllas' ska det bl.a. finnas en viss typ av: mat, vattentillgång, temperatur, boplats
  • Vad är biotiska faktorer? den levande miljön, hur levande organismer påverkar varandra
  • Ex. på biotiska faktorer: predation, konkurrens, mutualism, parasitism
  • Vad är predation? en organism äter en annan organism
  • Vad är konkurrens inom arten? dominanta individer tar kontroll över resurser eller partner
  • Vad leder konkurrens inom arten till? selektion/evolution
  • Vad är konkurrens emellan olika arter? konkurrens om resurser, två arter kan inte uppta samma nisch och en blir undanträngd
  • Ex. på konkurrens mellan arter: ett lejon tar en jepards byte
  • Vad är mutualism? arter samarbetar för att öka chansen till överlevnad, jämf. samevolution
  • Vad är obligat mutualism? arter klarar sig inte utan varandra, dör den ena dör den andra
  • Vad är fakultativ mutualism? arter klarar sig utan varandra, men samarbete ökar chansen till överlevnad
  • Vad är parasitism? en art utnyttjar en annan art
  • Vad kallas arten/individen som en parasit utnyttjar? värd
  • Vad är abiotiska faktorer? den ickelevande miljön, hur arter påverkas av icke levande faktorer
  • Vilka abiotiska faktorer finns det? fysikaliska, kemiska
  • Ex. på fysikaliska faktorer: vind, temperatur, ljus
  • Ex. på kemiska faktorer: markförhållanden (pH, närsalter, etc.), vattentillgång, luftfuktighet
  • De abiotiska faktorer en art vill ha / optimala förutsättningar kallas för: optimalområde
  • De abiotiska faktorer en art klarar av (tillräckligt bra förutsättningar) kallas för: toleransområde
  • Det område som ligger emellan optimalt och tolerans för en art kallas: stressområde

All None

(
Freigegebene Übung

https://spellic.com/ger/abfrage/bi-prov-v-49-na22-ar1-ekologi.11294276.html

)