Bio 1 - Begrepp

All None Speichern

• ABO-systemet Blodgrupper på röda blodkroppar. Bestäms av en gen på kromosom 9, Tre alleler: A, B och 0
• Allel Vi kan ha flera alternativa former av en gen, som alla kodar för en viss egenskap. En allel är en genvariant
• Arvsanlag Arvsanlagen, de gener som vi har, d.v.s. långa strängar av DNA. Arvsanlagen påverkar hur vi kommer att se ut och hur vår kropp fungerar
• Autosomala kromosomer Autosomala kromosomer är alla kromosomer förutom könskromosomerna
• Basparning Syftar på de vätebindningar som finns mellan kvävebaserna i nukleotiderna
• Befruktning Befruktningen sker då spermien smälter samman med äggcellen då en zygot bildas
• Blödarsjuka En könsbunden genetisk sjukdom som gör att blodet inte kan koagulera normal och som är vanligare hos män
• Centromer Den del av kromosomerna som håller ihop systerkromatiderna på en delningskromosom
• Centrosom (centriol) Centrosomen är en lite organell som är viktig för förflyttning av kromosomerna under celldelningen. Centrosomen innehåller två centrioler.
• Cystisk fibros Cystisk fibros är en autosomalt recessiv ärftlig sjukdom.
• Delningskromosom Två syster kromatider som sitter ihop vid centromer, inför celldelning
• DNA Uppbyggd av gener och bygger upp arvsmassan och har formen av en dubbelspiral
• DNA-polymeras Denna enzymklass är verksam vid replikationen, kopieringen av DNA, och katalyserar (påskyndar) denna process
• Dominanta anlag Det räcker att man ärver ett dominant anlag för egenskapen i fråga ska visa sig
• Dottercell Den cell som nyskapats under celldelning. Vid varje celldelning skapas två dotterceller från en modercell
• Epistasis Ett genuttryck hindrar eller döljer ett annat eller andra genuttryck. Tex kan genen för total hårlöshet påverka/dölja uttrycket för röd hårfärg
• Epigenetik/epigenetisk Modifieringar av arvsmassan som inte ändrar den genetiska koden och sker främst genom kemisk modifiering av DNA (DNA-metylering) och histoner. Miljöfaktorer kan påverka om metylering ska ske vilket ppåverkar om gener kan slås på eller inte. Epigenetik fungerar därför som en länk mellan arv och miljö
• Exoner De delar av en gen som kodar för ett protein
• Fenotyp De egenskaper som individen uppvisar och som beror på genotypen samt miljön
• Genom Den totala mängden DNA i en cell = arvsmassa
• Genotyp De arvsanlag (gener) som kodar för en viss egenskap hos en individ
• Haploida celler Celler med en enkel kromosomuppsättning
• Histoner Histoner är en grupp proteiner som DNA-molekyler hos eukaryoter viras upp kring
• Homologa kromosomer I diploida celler finns kromosomerna i par. Vi har ärvt den ena kromosomen i varje par av vår pappa och den andra av vår mamma. Homo betyder lika och varje homologt par bär på samma gener i samma ordning, men allelerna kan skilja sig åt. Varje homologt par är också lika vad det gäller storlek och struktur
• Huntingtons sjukdom Autosomal dominant genetisk sjukdom. Sjukdomen påverkar nervsystemet genom att nervcellernas funktion i hjärnan påverkas negativt av mutationen
• Icke-kodande DNA Man brukar kalla de delar av en individs DNA som inte kodar för några proteiner för skräp-DNA. Man vet ännu inte vilken funktion skräp-DNA har, men 98 % av allt DNA du har i dina celler är skräp-DNA
• Inavel Fortplantning där individerna som fortplantar sig med varandra är nära släkt
• Intermediär nedärvning När ingen av generna i ett genpar dominerar över den andra utan de är jämnstarka så att avkommans fenotyp blir en blandning av föräldrarnas fenotyper
• Introner De delar av en gen som skrivs av, transkriberas, men vars mRNA sekvens sedan klipps bort, splitsas. Dessa nukleotidsekvenser kodar alltså inte för proteiner
• Kloning När individer som har samma arvsanlag bildas genom könlös förökning, t.ex. när en växt skjuter skott eller en bakterie delar sig
• Klyvningstal Talförhållande som anger sannolikheten för att en viss fenotyp ska uttryckas
• Kodominant nedärvning När båda allelerna kommer till uttryck i fenotypen
• Kodon Tripletter av nukleotider som översätts till en aminosyra under proteintillverkningen (translationen)
• Komplementär Man säger att basparningen mellan kvävebaserna är komplementär eftersom baserna paras ihop specifikt. De båda strängarna i DNA blir på så sätt komplementära kopior av varandra och den ena kan återskapas om den andra finns som mall
• Konjugation Ett sätt för en bakterie att överföra genetiskt material till andra bakterier med hjälp av sexpili, s.k. könsutskott
• Korsning Genom att korsa – selektivt fortplanta – olika individer kan man studera vilka egenskaper avkommorna får. I klassisk genetik används korsningsscheman där man studerar hur olika egenskaper ärvs om man kombinerar/korsar föräldrar med olika egenskaper
• Kromosomavvikelser Förändringar i kromosomernas antal eller struktur (t.ex. en hel eller en del av en extra kromosom, en hel eller en del av en kromosom saknas
• Kromatin En kombinationen av DNA och histoner
• Kromosomer Kromosomer är mikroskopiskt synliga strukturer i cellen som man kan studera under celldelningen. Strukturellt består de eukaryota kromosomerna av DNA som är tätpackat runt histoner (proteiner). Pratar man om prokaryota celler brukar man benämna deras genetiska material (som består av en enda lång, cirkulär DNA-molekyl) för bakteriekromosom, trots att den inte är uppvirad kring proteiner
• Kärnspole En struktur som ingår i eukaryota cellers cellskelett och som har en viktig funktion i celldelning. Dess funktion är att dra isär kromosomerna vid celldelningen så att de fördelas lika i dottercellerna
• Könsbundna anlag Är anlag som är bundna till könskromosomerna, d.v.s. de gener som har sitt locus på X- eller Y-kromosomen
• Könsceller Kallas även för gameter och innefattar ägg, spermier och pollen, och har haploid kromosom uppsättning
• Könskromosomer X- och Y-kromosomerna kallas gemensamt för könskromosomer. Det 23 och sista kromosom paret
• Locus En gen kan ses som ett avsnitt DNA som har en bestämd plats på en kromosom i ett kromosompar och denna plats kallas för ett locus
• Meios Reduktionsdelning varvid antalet kromosomer halveras och könsceller bildas
• Metylering En typ av kemisk modifiering av DNA som innebär att en metylgrupp adderas till en eller flera nukleotider i DNA-molekylen. Metyleringen kan sedan påverga genreglering - främst om gener är påslagna eller avslagna
• Mitos Mitosen är delningen av en cells genetiska material så att de två resulterande dottercellerna blir genetiskt identiska. Mitosen delas in i fyra olika faser: profas, metafas, anafas och telofas
• Modercell En cell som genom delning ger upphov till celler av viss typ, vilka då kallas dotterceller
• Monogena egenskaper Monogena egenskaper är egenskaper som bara påverkas av en gen d.v.s. allelerna i ett locus
• Monohybrid nedärvning Hur nedärvningen av en egenskap som bestäms av ett enda genpar sker
• mRNA Budbärar-RNA (förkortningen kommer av engelskans messengerRNA), den molekyl som överför det genetiska budskapet från DNA i cellkärnan till ribosomerna. I ribosomerna används informationen till att länka samman aminosyrorna i rätt ordning till det protein som motsvarande gen kodade för
• Multigena egenskaper En egenskap som påverkas av flera olika gener
• Mutation En bestående förändring i det genetiska materialet vilken överförs till kommande cellgenerationer. Kan ha flera olika orsaker, till exempel slumpmässiga kopieringsfel under celldelningen, strålning eller inverkan av vissa kemiska ämnen och virus. Det finns flera olika typer av mutationer tex kromosomavvikelser, deletion, substitution, insertion
• Nukleosom En enhet som består av (åtta) histoner kring vilken en bit av DNA molekylen är lindad. En nukleosom innehåller ca 150 baspar vilket gör att en gen som omfattar 15.000 baspar innehåller 100 nuklosomer
• Okazaki-fragment De kortare diskontinuerliga fragmenten av lagging strand, som bildas under replikationen av DNA:t
• Pleiotropi Uppstår när en gen påverkar två eller flera till synes orelaterade fenotypiska egenskaper.Tex kan vissa mutationer hos katt leda både till påverkan på pigmentering (albinism) och dövhet
• Polygena egenskaper Polygena egenskaper är egenskaper som påverkas av fler än en gen
• Pre-mRNA Pre-mRNA är nytranskriberat mRNA som ännu inte genomgått splitsning
• Proteiner Makromolekyler uppbyggda av aminosyror sammanbundna till kedjor. Ett proteins funktion avgörs av vilka aminosyror som ingår och i vilken ordning dessa sitter i

All None Speichern