Biologi begrepp (Molekylärisk genetik)

All None Speichern

• Nukleotid En nukleotid är byggstenen i DNA och RNA. Den består av tre delar: en fosfatgrupp, en sockermolekyl (deoxiribos i DNA, ribos i RNA) och en kvävebas. Kvävebaserna är adenin (A), tymin (T), cytosin (C) och guanin (G) i DNA. I RNA ersätts tymin (T) med uracil (U). Dessa baser är avgörande för att lagra genetisk information och bilda DNA:s dubbla spiralstruktur.
• Baspar (bp) Två nukleotider som binder till varandra (C-G eller A-T):
• Kromatin Kromatin är det material som utgör kromosomerna i cellkärnan. Det består av DNA som är lindat runt proteiner som kallas histoner, vilket hjälper till att packa och organisera DNA. Denna struktur möjliggör kompakt lagring av DNA i kärnan.
• Kromatid (en DNA-molekyl, kromatinpackad) En kromatid är en enskild, tätt packad DNA-molekyl.
• Kromosom En kromosom är en extremt kompakt struktur av DNA som bildas när cellen förbereder sig för delning. Varje kromosom består av två systerkromatider, som är identiska DNA-kopior, sammanfogade vid centromeren. Denna packning skyddar DNA och säkerställer korrekt fördelning till dotterceller.
• Centromeren Där systerkromatiderna är fästa.
• Systerkromatider 2 identiska DNA-molekyler (med proteiner) inför celldelning.
• Homologa kromosomer Kromosomer som är av samma sort t.ex: 2 st kromosom nr 1. En är från mamman och en från pappan. De innehåller samma gener som kodar för samma sak. Men kan vara lite olika som att ena har blå ögon och andra bruna ögon.
• Gameter Det är äggceller och spermier som är haploida celler och har då enkel uppsättning kromosomer
• Delningskromosom X formad kromosom som används vid M-fasen. Det finns två stycken syster kromosomer
• DNA-molekylen (deoxiribonukleinsyra) En dubbelsträngad molekyl som bär genetisk information i form av nukleotider (Adenin (A), Tymin (T), Guanin (G) och Cytosin (C)).
• RNA-molekylen En enkelsträngad molekyl som är en kopia av DNA, med nukleotiderna A, Uracil (U), C och G.
• DNA-replikation Processen där DNA kopieras för att säkerställa att varje ny cell får en identisk uppsättning gener.
• Celldelning Processen där en cell delar sig och ger upphov till två eller fler nya celler, vilket inkluderar mitos och meios.
• Mitos Celldelning som ger upphov till två identiska dotterceller för tillväxt och reparation.
• Meios Reduktionsdelning som bildar könsceller (gameter) med halverat kromosomantal.
• Proteinsyntes (transkription och translation) Transkription är processen där DNA kopieras till mRNA, och translation är när mRNA används för att bygga proteiner.
• Genreglering Mekanismer som gör att gener kan sättas på och användas och stängas av så det inte går att använda den genen mer.
• Mutationer Förändringar i DNA-sekvensen som kan vara spontana eller orsakas av yttre faktorer.
• Helikas Ett enzym som separerar DNA-strängarna genom att bryta vätebindningar.
• RNA-primer En kort RNA-sekvens som fungerar som startpunkt för DNA-polymeras.
• RNA-primas Ett enzym som skapar RNA-primers.
• DNA-polymeras Ett enzym som bygger en ny DNA-sträng genom att foga ihop nukleotider.
• Topoisomeras Ett enzym som lindrar spänningar i DNA-spiralen under replikationen genom att snurra upp DNA-strängen.
• Okazakifragment Korta DNA-segment på den släpande strängen under replikationen.
• Leading strand (ledande sträng) Den DNA-sträng som replikeras kontinuerligt i riktning mot 3’ ändan.
• Lagging strand (släpande sträng) Den DNA-sträng som replikerar i olika okazakifragment.
• 5´-ända/3´-ända DNA-strängens riktning som avgör hur nukleotider binds ihop (5´ är början (socker sidan) och 3´ är slutet (fosfatgrupp sidan)).
• Nytt DNA bildas mot sin egen 3´-ända DNA-polymeras kan bara foga nukleotider till 3´-änden.
• Exonukleas Det enzymet som tar bort RNA-primersarna.
• DNA-ligas Ett enzym som fogar samman Okazakifragment på den släpande strängen efter att RNA-primersarna bytts ut mot DNA.
• End replication problem Förlust av DNA-sekvenser i ändarna av kromosomer vid varje replikation.
• Telomerer Skyddande DNA-sekvenser i kromosomernas ändar som motverkar informationsförlust (TTAGGG).
• Profas Kromosomerna kondenserar, centriolerna börjar skapa kärnspole och kärnmembranet löses upp.
• Metafas Kromosomerna radar upp sig i mitten (metafasplattan).
• Anafas Systerkromatider dras isär mot motsatta poler.
• Telofas Nytt kärnmembran bildas runt kromosomerna och kromosomerna packas upp igen.
• Cytokines Cellen delas upp i två dotterceller.
• Profas I Homologa delningskromosomer parar ihop sig och överkorsning sker.
• Metafas I Kromosompar radar upp sig längs metafasplattan.
• Anafas I Homologa kromosomer dras isär.
• Telofas I Kärnmembran börjar bildas runt de separerade kromosomerna, som nu består av två systerkromatider.
• Interkines En kort mellanfas mellan meios I och meios II där cellen förbereder sig för nästa delning, men utan att DNA replikeras.
• Profas II Kärnmembranet bryts ner igen, och en ny kärnspole börjar bildas i båda dottercellerna.
• Metafas II Kromosomerna radar upp sig i mitten av cellen längs metafasplattan.
• Anafas II Systerkromatiderna separeras och dras mot motsatta poler av cellen.
• Telofas II Kärnmembran bildas runt de nu separerade kromatiderna, vilket markerar slutet på meios II.
• Cytokines De två dottercellerna delas slutligen upp, vilket resulterar i totalt fyra haploida celler.
• Kärnspole (mitotisk spindel) Proteintrådar som drar isär kromosomer under celldelning.
• Överkorsning Utbyte av genetiskt material mellan homologa kromosomer under meios.
• Slumpmässig fördelning Hur kromosomer fördelas slumpmässigt i metafasplattan under meios.
• Cellcykel Cykeln av tillväxt (G1, S, G2) och delning (M-fas).
• Kontrollpunkter Mekanismer som säkerställer att celldelningen sker korrekt. Det är som att cellen går till vårdcentralen och kollar om den är rätt.
• G₀-arrest Stadium där cellen slutar dela sig och går in i vilofas. Den gör sin vanliga arbetsuppgift.
• RNA-polymeras Ett enzym som skapar mRNA från DNA under transkriptionen.
• Kodandesträng/ Templatsträng Kodande strängen bär genetisk information; templatsträngen fungerar som mall.
• mRNA Messenger RNA, en kopia av DNA som används vid proteinsyntes.
• mRNA-processning Modifieringar av mRNA innan det lämnar cellkärnan.
• Poly A-svans En svans av adeninbaser som stabiliserar mRNA och gör att den inte blir nedbruten så snabbt.
• 5´-cap En modifierad guaninbas som skyddar och hjälper till med transport av mRNA.
• Splicing Avlägsnande av introner och sammanfogning av exoner.
• Intron Icke-kodande sekvens i gener som klipps bort.
• Exon Kodande sekvens i gener som uttrycks i proteiner. Ibland klipps dessa bort och det skapar mer variation.
• Moget mRNA Processat mRNA som är redo för translation.
• Ribosom Struktur som består av en stor och liten enhet och utför proteinsyntes.
• E, P, A-site Platser i ribosomen där tRNA binder och aminosyror sätts ihop. A (ny tRNA kommer in), P (tRNA:ets aminosyra fäster sig med den i A site och kommer bort från denns tRNA), E (funkar som exit för tRNA)
• Startkodon Den första kodonen (AUG) som signalerar början på translation.
• Stopkodon Kodon som signalerar slutet på proteinsyntesen. (UGA, UAA, UAG)
• Release factor Protein som hjälper till att avsluta translation.
• tRNA Transporterar aminosyror till ribosomen under proteinsyntes.
• Kodon-antikodon Tre baspar som kodar för en aminosyra som sitter på ett tRNA. tRNA:et har antikodonet som är tvärtom från kodonet.
• Aminosyror bygger upp protein Proteiner bildas av aminosyror i en specifik sekvens.
• Promotor En DNA-sekvens där RNA-polymeras binder för att starta transkription.
• Transkriptionsfaktor Binder till promotorn och rekryterar RNA-polymeraset.
• Reglerande element DNA-sekvenser som påverkar genuttryck med hjälp av enhancer eller repressor.
• Enhancer DNA-sekvens som ökar genuttryck.
• Repressor Protein som minskar genuttryck genom att blockera RNA-polymeras.
• Proofreading Mekanism där DNA-polymeras rättar fel under replikationen. DNA polymeraset rättar till felaktigt kopierad nukleotid.
• Wobblebase En tolerans för variation i tredje positionen i ett kodon som inte alltid ändrar aminosyran.
• Substitution En nukleotid byts ut mot en annan.
• Addition En nukleotid läggs till DNA-sekvensen.
• Deletion En nukleotid tas bort från DNA-sekvensen.
• Kromosommutationer Större förändringar som påverkar hela kromosomer eller delar av dem. Kan skapa exempel down syndrome (då man har en för mycket kromosom i genomet).
• Amplifiering av kromosomer (t.ex. trisomi) Det är när en extra kromosom kopieras. Trisomi 21 är down syndrome. Amplifiering är att en DNA sekvens kopieras
• Deletion av kromosomdel Förlust av en del av en kromosom, som vid Cri du chat-syndromet. Delation menas med att en DNA sekvens har försvunnit bort.

All None Speichern