biologi cell, energi

The exercise was created 16.10.2022 by Simon. Anzahl Fragen: 31.




Fragen wählen (31)

Normally, all words in an exercise is used when performing the test and playing the games. You can choose to include only a subset of the words. This setting affects both the regular test, the games, and the printable tests.

All None

  • Cellmembranets proteiner jonkanal, transportör, receptorprotein, enzym, ankarprotein
  • Koncentrationsgradient skillnaden i ett ämnes koncentration mellan ett membrans olika sidor
  • Tar sig genom cellmembranet små hydrofoba molekyler och gaser, samt små polära molekyler
  • Tar sig ej genom cellmembranet stora molekyler och joner
  • Osmos Vattens diffusion genom ett semipermeabelt membran. Får hjälp av akvaporiner
  • Vattenpotential Visar ifall vatten diffunderar in eller ut ur en cell, fler lösta ämnen i vattnet = lägre vattenpotential. Cell har lägre än omgivning. Mäts i psi.
  • Osmotisk potential är ett tryck som bildas av att vatten diffunderar från ett område med högre koncentration av lösta ämnen till ett område med mindre.
  • tryckotential motverkar osmotiska trycket, ökar när koncentrationen vatten ökar tills den blir 0, då är osmotiska trycket och tryckpotentialen samma
  • signalämnen binder sig till proteiner för att starta processer
  • spänningskänsliga jonkanaler Öppnar sig när membranpotentialen förändras
  • Aktiv transport pumpar: en typ transporterar ett ämne fån lägre till högre koncentration. En annan två ämnen i samma riktning. En annan två ämnen i olika riktningar
  • Proteiners funktion svarar för nästan alla uppgifter. Strukturproteiner, form och organiserar. Enzymer som styr produktion av ämnen, reparation och underhåll, reglerar in-ut flöde av joner o molekyler, transporterar bort avfall
  • Receptorproteiner tar emot signaler från cellens omgivning och mobiliserar cellens svar på dessa signaler
  • Subtrat de ämnen som enzymer aktiverar och omvandlar till produkter
  • Kolhydrater uppbyggd av kol, väte, syre. Monosackarider (fler kolatomer ändrar namn titroser, tetroser osv), enkla sockerarter t.ex glukos. Di- polysackarider, sammansatta sockerarter, t.ex stärkelse, insulin, sackaros.
  • Formel kolhydrater (monosackarider) (CH2O)n där n är antalet kolatomer
  • Lipider (fettmolekyler) bygger upp cellmembraner och andra membraner i celler, förmedlar signaler och används som energireserver. En del fetter fungerar som ljusabsorberande pigment. Olika struktur och svårlösliga i vatten
  • Lipider grupper Triglycerider, fetter och oljor. Fosfolipider, membran. Steroider, många funktioner såsom hormoner (likt proteiner) och ingår i membraner där de stabiliserar samt viktig för nedbrytning av fetter i kroppen. Karotenoider, ljusabsorberande pigment som ger gul/orange färg.
  • Endoplasmatiska nätverket (ER) det yttre av kärnmembranets två skikt, som förgrena sig vidare t i hela cytoplasman och bildar nätverket.
  • RER (rough) kornigt endoplasmatiskt nätverk, med ribosomer på ytan. Kemisk modifiering av proteinerna. Därefter packas de i en membranblåsa och får "adresslapp"
  • SER (smooth) slätt endosplasmatiskt nätverk. Vissa proteiner som bildas i RER modifieras vidare här, Syntetiserar också lipider och lagrar kalciumjoner. Kalciumjoner viktig för aktivering av vissa proteiner. Här oskadliggörs giftiga, fettlösliga ämnen genom att göras vattenlösliga för att göra av sig med dom. Levern mycket SER.
  • Golgiapparaten Modifierar vidare samt skickar proteiner till rätt platser, förs vidare från en säck till nästa genom avknoppning av nya membranblåsor. Bortre änden paketeras de färdiga proteinerna i membranblåsor och transporteras till andra delar av cellen.
  • Peroxisomer (knoppas av från ER) uppgift att bryta ner molekyler som kroppen inte behöver, samt farliga. innehåller enzymer som bildar den reaktiva molekylen väteperoxid som bryter ner aminosyror, fettsyror och olika giftiga molekyler
  • Lysosomer (knoppas av från golgiapparaten) Bryter ner partiklar som cellen tagit upp genom endocytos, och cellens egna utslitna organeller. djurcellens sopstation. bryter ned virus och födopartiklar genom att smälta samman, därför viktig för immunförsvar celler.
  • Vakuoler (avknoppas från ER och Golgiapparaten) liknande lysosomer. Lagraro ch bryter ner giftiga ämnen, reglerar cellens pH värde och vattenbalans, samt nivåerna av olika joner i cytoplasman. Unga celler har flera, äldre en större.
  • mikrotubuli ihålligt rör, uppbyggd av tubulin. Ger stöd samt transportväg för motorproteiner som hakar sig fast genom att ändra form med hjälp av ATP. Kan snappt förlängas och förkortas, då bygga nya vägar snabbt. flyttar också kromosomer till de två dottercellerna.
  • Mikrofilament (aktinfilament) uppbyggd av aktin. Kan snabbt förlängas, förkortas. Gör att celler kan röra sig och djuret. Snör av cell i två delar vid celldelning. Finns mycket i muskelceller, Myosinfilament hakar tag i aktinfilamenten och drar dem förbi sig.
  • Intermediärfilament: består bland annat av keratin. Tjocklek mellan de två andra typerna, men mer stabil och klarar av förhållandevis stora påfrestningar. Påverkar cellens struktur och håller organeller på plats samt gör cellen mer hållfast.
  • Mitokondriens matrix utrymmet innanför det inre membranet. Finns DNA och ribosomer här
  • Extracellulär matris djurceller utsöndrar stora fiberlika proteinmolekyler och kolhydrater, som bildar en komplex väv mellan cellerna, alltså detta.
  • Cellvägg extracellulär struktur. Plasmoder sammanlänkar växtcellernas cytoplasma. Läs sidan 52.

All None

(
Freigegebene Übung

https://spellic.com/ger/abfrage/biologi-cell-energi.11204510.html

)