Biologi

ekologi hur levande organismer samspelar och påverkar varandra.

population antalet individer av en viss art i ett visst område

organisationssamhälle samling av samma art i ett visst område

ekosystem hur levande organismer samspelar med icke levande faktorer i sin miljö. tex djur och växter med sin omgivning

biom natur type, tex tundra eller regnskog

biosfären den platsen på jorden där livet existerar. samling av alla ekosystem på planeten

abiotisk faktor icke levande faktorer som påverkar organismer och skapar utmaningar för dem att anpassa sig i en viss miljö

biotisk faktor levande organismer som påverkar andra levande organismer i en viss miljö tex växter

biologisk stress stress som kan påverka en organisms biologiska funktioner text näringsbrist

optimumstemperatur temperatur där organismer trivs bäst

tillväxtkurva graf över hur levande organismer växer över tid

miljönsbärförmåga hur mycket belastning miljön kan ta innan den blir skadad

populationskrasch när antalet organismer inom en population minskar dramatisk under kort tid

miljö faktorer ffaktorer i miljön som påverkar levande organismer, tex temperatur, vatten och ljus

inomartskonkurrens när organismer från samma art konkurrerar om olika resurser som exempel mat

mellanartskonkurrens när organismer från olika arter tävlar om resurser

symbios när två olika organismer lever tillsammans och samverkar, båda gynnas av det. till exempel mykrohizza där växter och svampar sammarbetar genom att svampar ger näringsämnen till växter och får tillbaka kolhydrater från växten

habitat den naturliga miljön där organismer lever och hittar resurser de behöver för att överleva

nisch den rollen eller positionen en organismen har. det handlar om hur de utnyttjar resurser eller hur de samarbetar med andra organismer.

optimumpunkt bästa balanspunkten för att en organism ska trivas eller överleva

fotosyntes process där växter använder soljus, vatten och energi för att producera syre och energirik glukos

cellandning process där celler bryter ner näringsämnen för att producera energi i form av ATP

energins flöde solen ger växter (producenter) energi. växter ger djur (konsumenter) energi. nedbrytare får energi av djur och växter. nedbrytare frisätter näringsämnen som växter och djur behöver. alla organismer ger överskottenergi

näringskedjan visar hur energi överförs meellan olika organismer i ett ekosystem. det börjar med primär producenter som är växter som får energi genom fotosyntes och solen. Sedan kommer primär konsument som är djur som äter primär producenter. Senare kommer det sekundär konsument, djur som äter andra djur. sedan kommer titeär konsument. till slut kommer det toppkonsument som är djur som befinner sig högst upp på näringskedjan.

primär producent växter som befinner sig längst ner på näringskedjan och får sin energi genom fotosyntes och solljus.

primär konsument djur som äter primära konsument och befinner sig på andra plats i näringskedjan.

sekundär konsument djur som kommer efter primär konsument och äter andra djur

toppkonsument djur som befinner sig högst upp i näringskedjan och äter andra konsument.

näringsväv visar hur, varifrån och vem organismerna äter ifrån

nyckelart arter som har stor betydelse för dess ekosystem. De har stor inverkan på populationerna i ekosystemet. till exempel när havsutter försvann, försvann även kelpskogen.

näringspyramid modell på hur energi överförs mellan olika arter, ju högre upp i pyramiden man kommer, desto mindre energi

biomassa allt levande material i ett ekosystem

vad är karaktäristisk för barrskog? det är ett kallt område där beroende på biotiska och abiotiska faktorer. berggrunden heter podsol och där kan inte daggmaskar leva, jorden är inte omrörd och består av olika skikten som kallas för råhumus, blekjord och rostjord. Nedbrytningar sker med hjälp av svampar.

tallar och granar både tallar och granar konkurrerar om ljus, den som får bästa förutsättningen dominerar. i kallare område med låg PH värde trivs tallar bättre.

podsol barrskogens jordmåne bygger på rostjord, råhumus och blekjord

topografi höjdskillnader i terrängen

mykorhizza träd lever i symbios med svampar för att få kväve

karaktäristisk för lövskog lövskog är mer näringsrikt och kan variera i utseende på grund av olika trädarter

brunjord brunjorden är mer näringsrikt, innehåller daggmaskar och PH är 7. den är mer omrörd och darför består den inte av många lager.

autotrof producerar sin mat och energi genom fotosyntees eller kemosyntes. till exempel växter

ekologisk succession när ett ekosystem förändras över tid. det handlar om hur växt och djursamhället förändras i ett område. det finns två typer av succession, primär och sekundär. primär succession sker i ett område som inte varit ett ekosystem förut. sekundär sker till exempel efter att ett ekosystem som fanns har blivit förstörd men att marken fortfarande innehåller näring.

kväves kertslopp kväve krävs för att organismer ska bland annat kunna bygga upp deras DNA. kväve tas upp av växter som ammonium (NH4+) och nitrat (NO3-). organismer får i sig kväve genom att äta andra organismer. kväve återgås till marken med spillning och när organismerna dör. adenitrifikationsbakterier omvandlar nitrat till kvävgas.

Click

Type

Listen

Games

Drucken