Biologiprov v. 21

The exercise was created 31.05.2023 by enlevandeperson. Anzahl Fragen: 52.




Fragen wählen (52)

Normally, all words in an exercise is used when performing the test and playing the games. You can choose to include only a subset of the words. This setting affects both the regular test, the games, and the printable tests.

All None

  • organism livsform, har celler
  • abiotiska faktorer icke-levande faktorer i ett ekosystem, ex: vatten, mark, pH, temperatur, nederbörd, vind, solljus
  • biotiska faktorer levande faktorer i ett ekosystem, ex: producenter, konsumenter, nedbrytare
  • population individer från samma art som lever inom samma område
  • växt- och djursamhälle de växter eller djur som finns i ett område och som påverkar varandra
  • ekosystem allt levande och den miljö som finns i ett område
  • producent organismer som producerar energi och näringsämnen med hjälp av vatten, koldioxid och solljus
  • konsument organism som bryter ned och konsumerar biomassa/andra organismer för att överleva
  • toppkonstument organism som bryter ned och konsumerar biomassa/andra organismer utan att själv vara ett byte
  • nyckelart art med stor betydelse för andra arters överlevnad i ett ekosystem
  • näringskedja beskriver hur näringen förs vidare mellan olika organismer i ett ekosystem
  • näringsväv visar hur allt hänger ihop i ett ekosystem, vem som äter vem
  • näringspyramid beskriver hur biomassan ser ut på olika nivåer i ett ekosystem
  • trofinivå näringsnivå, hur mycket näring som finns i varje nivå, växter = första trofin
  • habitat miljön där en viss växt- eller djurart kan leva
  • nisch ett specifikt levnadsområde som en art anpassat sig till
  • tillväxtkurvor J-kurva: blir många organismer snabbt, sen stannar av -> balans, stanna av = brist på boplats eller revir, brist på könsmogen partner, brist på föda, ökat antal rovdjur, ökad mängd parasiter eller sjukdomsframkallande bakterier. S-kurva: blir balans med tid
  • bärförmåga miljöns förmåga att stabilisera antalet organismer, populationsstorleken när det blivit balans mellan de krafter som får en population att öka (födsel, inflyttning) respektive minska (död, utflyttning)
  • biomassa massan av levande material
  • mineral/närsalt jordskorpans fasta kemikalier
  • symbios beroende mellan organismer
  • mutualism 2 arter tar hjälp av varandra, båda nyttjas av samspelet, ex: blommor och bin
  • parasiter utnyttjar sitt värddjur men håller det vid liv
  • konkurrens två eller fler arters utnyttjande av gemensamma men begränsade resurser
  • predation en organism, predator, som dödar och äter ett bytesdjur
  • kommensalism en organism som behöver en annan för att överleva men det stör inte andra arten, ex: havsborstmaskar på musselskal
  • succession förändringar i ett ekosystem, primär = byggs upp ekosystem från berggrund, sekundär = ekosystem byggs upp efter förstörelse tex brand
  • ekosystemtjänst alla produkter och tjänster som ekosystemet bidrar med till människan
  • biologisk mångfald variationsrikedom av liv, mångfald av arter, alla arter och raser skall få finnas kvar, genetisk variation inom arten
  • global uppvärmning utsläpp av växthusgaser -> förhöjd temperatur -> miljökatastrofer
  • global uppvärmning utsläpp av växthusgaser -> förhöjd temperatur
  • övergödning ökad tillförsel av näringsämne (konstgödsel, innehåller N, P o K) -> ökad produktion av växt- och djurplankton -> ökad sedimentation av organiskt material -> ökad syreförbrukning -> syrebrist
  • miljögifter ämnen som har skadlig inverkan på miljön, ej fettlösligt -> lagras -> anrikas uppåt i näringskedjan = biomagnifikation
  • hållbar utveckling att samhällen fortsätter utvecklas men på ett sätt som inte påverkar ekosystemet
  • livszoner i en sjö 1. strandzon: rikast växtlighet (kaveldun, vass, näckrosor), 2. fritt vatten: över kompensationsnivån (plankton, alger, fiskar), 3. djupbottenzon: under kompensationsnivån (fiskar och nedbrytare)
  • kompensationsnivå över = fotosyntes > cellandning, under = fotosyntes < cellandning, på = fotosyntes = cellandning
  • språngskikt bildas mellan varmt och kallt vatten och/eller mellan salt och sötvatten, ger olika densitet -> lätta massan flyer över den tyngre
  • sjön under året vinter: 0 grader på ytan (is), +4 grader nere (bevarat, tyngst), höst/vår: +4 grader överallt (vind -> cirkulation), sommar: +20 grader uppe, +10 grader mitten, +4 grader nere
  • algblomning nyckelart (torsk) försvinner -> mycket skarpsill -> lite djurplankton -> mycket växtplankton -> mer algblomning
  • eutrof sjö näringsrik sjö
  • oligotrof sjö näringsfattig sjö
  • livets utveckling började i havet, bra och dåligt? bra: i vatten krävs mindre stödjevävnader, miljön är ofta mer konstant, dåligt: mindre salt och mineraler -> organismer måste pumpa ut vattnet (salthalt större på insidan), mindre variation
  • brunvattensjöar näringsfattiga, i barrskogar, brun färg - humusämnen (halvt nedbrutna ämnen från det som lever där) har låg nedbrytning, lågt pH -> klarnar -> sjukdomstecken
  • klarvattensjöar näringsfattiga, sparsamt med växtlighet omkring, stora och djupa, hålls kalla under sommaren, pH7 normalt men drabbas lätt av försurning
  • slättsjöar och sjöar vid lövskog näringsrika, relativt hög pH - innehåller buffrande ämnen, övergödning kan få den att växa igen, i slutet av 1800-talet sänktes sjöar för att få mer åkermark - som vid utdikning
  • konsekvenser försurning växt- och djurarter dör ut, vattnet blir klarare, äldre fiskar dominerar, vitmossa breder ut sig över botten, hårt bundna metaller löses upp - giftiga -> förstör, humushaltiga sjöar blir klara pga aluminium
  • skogens skikt förnan: ovanpå jorden, halvt nedbrutna material, bottenskikt: massor, lavar, svamp, fältskikt: ormbunksväxter, örter, gräs, buskskikt: växter under 5 m, trädskikt: växter över 5 m
  • skogstyper regnskog, tajga
  • barrskog tajga, barren sura -> förnan sur -> nedbrytare får svårt att trivas -> endast svampar klarar av att leva där, råhumus = i barrskogen bryter svampar ned material till en filtaktig svart massa, regnvattnet som sipprar genom urlakas pga fria metaller (blekjord), längre ned faller metallerna ut och jorden färgas roströd (rostjord), jordmånen i barrskog kallas podsol
  • lövskog rik på flora och fauna pga löv ej sura, pH högre i förnan -> maskar och bakterier trivs och blandar om mineraljorden, brunjord typisk - näringsrik
  • mykorrhiza mutualism, svamp hjälper träd att absorbera vatten och mineraler, trädet transporterar socker till svampen
  • marknära ozon giftig gas som bildas när kväveoxider från rök och avgaser och flyktiga organiska föreningar utsätts för solljus, skadar djur: svider i ögon, sticker i luftrören, andningsbesvär, även växter skadas

All None

Freigegebene Übung

https://spellic.com/ger/abfrage/biologiprov-v-21.11544836.html

Share