Botanik - Termer – eine Übung von ahjp auf Spellic.com

Vegetationspunkt. Parti av skottspetsen bestående av celler med stor delningsförmåga (meristematiska celler). Apikalmeristem

Ett organ kan inte delas i två lika delar. Asymmetri

Gisselliknande rörelseorgan som är mycket korta och uppträder i stort antal på en cell. Cilier

Encelliga individ (solitära eller kolonibildande) utan gissel. Coccoal

Ett slags koloni som består av ett bestämt antal regelbundet ordnade encelliga individ vilka kan ha inbördes arbetsfördelning. Coenobium

Varje cell inom individet har förmåga till delning. Diffus tillväxt

Gaffelförgrening, två grenar utvecklas vid varje förgreningspunkt. Dikotomi

Organism med välavgränsad kärna i sin(a) cell(er). Eukaryot

Gissel med mycket korta hår i en eller två rader. Flimmergissel

Hårformade rörelseorgan. Gissel

Ändring av fuktighetsförhållanden gör att vissa partier hos växter rätar ut eller drar ihop sig. Hygroskopiska rörelser

Mellan celler. Intercellulär

Tillväxten sker enbart i vissa zoner inom individet. Interkalär tillväxt

Inuti celler. Intracellulär

Reduktionsdelning. Två på varandra följande kärndelningar i vilka kromosomerna delas endast en gång. En diploid (2n) (moder)cellger upphov till 4 haploida (n) (dotter)celler. Meios

Embryonal zon. Parti med celler som har stark delningsförmåga. Meristematisk zon

Kärndelning och uppkomst av två identiska (dotter)kärnor. Mitos

Encelliga individ (solitära eller kolonibildande) med gissel. Monodal

Ett individs utveckling från zygot till fullvuxen organism. Ontogeni

Gissel utan korta hår i en eller två rader. Pisksnärtgissel

Organism som saknar väl avgränsad kärna (bakterier och arkéer). Prokaryot

Cellinnehållet innanför cellväggen. Protoplast

Individ bestående av ett antal sammanflätade trichala trådar. Pseudovävnad

Parti av kloroplasten, troligen centrum för kolhydrat-och lipidbildningen i cellen. Pyrenoid

Kan delas i två lika hälfter hur än snittet läggs underförutsättning att det passerar centrum. Radiärsymmetrik

Individ bestående av endast en cell med många kärnor (väggbildning kan dock ske vid förökningsorganens utveckling). Sifonal

Parti i vilket cellerna sträcker sig, följer på den meristematiska zonen. Sträckningszon

Grupp av 4 haploida celler bildade vid meiotisk delning. Tetrad

Individ bestående av oförgrenade eller förgrenade trådar med en enkel rad av celler. Trichal

Parti av skottspetsen bestående av celler med stor delningsförmåga (meristematiska celler). Vegetationspunkt

Näringslagrande cell som förstoras och får tjockarevägg och härigenom kan överleva ogynnsamma perioder. Vilspor

Livsduglig. Vital

Individ med tunn bladliknande bål bestående av många celler (celldelningar i två plan) eller individ med massiv bål (thallus) (celldelningar i tre plan). Vävnad

Dorsiventral, kan delas endast på ett sätt i två lika hälfter, om snittet läggs genom centrum. Zygomorfi

Haploid individ (n) som bildar könsceller (gameter) utan reduktionsdelning (meios). Gametofyt

En mindre och en större gamet sammansmälter. Anisomagi/heterogami

Hanligt gametangium i vilket spermatozoider (hanliga gisselförsedda gameter) bildas. Anteridium

Honligt flaskliknande gametangium i vilket äggcell bildas. Arkegon

Sammansmältning (gametogami) mellan hanlig och honlig gametkärna. Bekfruktning

Jämte äggcellen en cell i bukdelen av arkegonet. Bukkanalcell

Könscell som bildas i gametangium. Gamet

Organ i vilket könsceller bildas. Gametangium

Celler inuti det smala partiet av arkegonet. Saknas hos fröväxter. Halskanalceller

Väggceller i det smala partiet av arkegonet. Saknas hos angiospermer. Halsväggceller

Har en enkel kromosomuppsättning (n) i kärnan hos varje cell. Haploid

Organism med livscykel i vilken ingen diploid generation ingår (enbart zygoten är diploid, 2n). Haplont

Förhållande då "bålväxt"-individ producerar endast det ena slaget av gameter. Heterothallisk

Förhållande då "bålväxt"-individ producerar båda slagen av gameter. Homothallisk

Två lika gameter sammansmälter. Isogami

En rörlig gamet (spermatozoid) och en större orörlig gamet (äggcell) sammansmälter (i detta fall kallas gametangierna antheridium resp. oogon). Oogami

Honligt gametangium i vilket orörliga hongameter (äggceller) bildas. Kallas hos vissa grupper karpogon, ascogon eller arkegon. Oogon

Hanlig rörlig gisselförsedd, ofta liten, gamet. Spermatozoid

Gamet som är försedd med gissel. Zoogamet

Honlig orörlig, ofta stor, gamet. Äggcell

Diploid individ (2n) som bildar sporer (n) efter reduktionsdelning (meios). Har uppkommit genom sammansmältning av gameter. Sporofyt

Spor som saknar gissel. Aplanospor

Har två kromosomuppsättningar (2n) i kärnan hos varje cell. Diploid

Organism med livscykel i vilken ingen haploid generation ingår (enbart gameterna är haploida, n). Sporerna fungerar som gameter. Diplont

Det hypotetiska lägsta (ursprungliga) haploida kromosomtalet hos en grupp av organismarter. Grundtal

Har fler än två kromosomuppsättningar i kärnan hos varje cell. Polyploid

Kromosomtalet är en multipel av grundtalet. Polyploidi

Haploid asexuell förökningskropp som bildas i sporangier. Spor

"Bärare" ("skaft") av sporangium. Sporangiofor

Organ eller cell i vilken sporer bildas efter reduktionsdelning (meios). Sporangium

Sporalstrande vävnad. Sporogen vävnad

Tre kromosomuppsättningar (3n) finns i cellkärnan. Triploid

Spor som är försedd med gissel. Zoospor

Den diploida cell som bildas då två haploida gameter sammansmälter. Zygot

Livscykel i vilken både haploida och diploida flercelliga generationer ingår. Haplodiplonter. Generationsväxling

Haploida och diploida individ ser olika ut. Heteromorf generationsväxling

Haploida och diploida individ ser likadana ut. Isomorf generationsväxling

Ettårig, fröna övervintrar (sommarannuell) eller översomrar (vinterannuell). Annuell

Stammen eller delar därav fungerar som assimilerande organ. Assimilerande skott

Organism som själv kan bilda organiska ämnen av oorganiska ämnen (självförsörjande) genom fotosyntes (fotoautotrofa) eller kemosyntes (kemoautotrofa). Autotrof

Vattenlevande och på bottnen fastsittande individ. Bentos

Tvåårig. Första sommaren utvecklas en bladrosett och en näringslagrande rot, andra sommaren utvecklas det blombärande skottet. Bienn

Redan i jordytan till flera ungefär lika tjocka stammar förgrenad vedväxt. Buske

Stora delar av växten övervintrar och befinner sig nära markytan (20-30 cm). Chamaefyt

Växer på annan växt utan att ta någon näring från denna. Epifyt

Skottsystemet bevaras intakt även under tiden mellan vegetationsperioderna. Fanerofyt

Växten övervintrar endast med helt underjordiska delar. se Kryptofyt. Geofyt

Endast de nedre delarna av skotten är förvedade, medan skott-topparnaär örtartade och vissnar bort varje år. Halvbuske

Sugrötter. Rötter som har omvandlats till näringssugande organ hos vissa parasitiskt levande växter. Haustorier

Växten övervintrar med knoppar i själva markytan. Hemikryptofyt

Organism (ej självförsörjande) som lever av organiska ämnen som har bildats av andra organismer. Heterotrof

Växt med svagt utbildat rotsystem och stor känslighet för uttorkning. Hygrofyt

Växten övervintrar endast med helt underjordiska delar (geofyter) eller beträffande vattenväxter under vattenytan. Upplagsnäringen är belägen i föga omvandlade jordstammar (rhizomgeofyt), starkt förkortade jordstammar (stamknölsgeofyt), förtjockade adventivrötter (rotknölsgeofyt) eller lågblad eller basaldelar av mellanblad samt i någon mån stammen som bär dessa blad (lökgeofyt). Kryptofyt

Förgreningen är ofta mycket stark nära marken med påföljd att hela växten bildar en kompakt halvklotformig tuva. Kuddväxt

Ved-eller örtartad växt med så svag stam att den fordrar stöd för att hålla sig upprätt (klätterväxter, slingerväxter, klängeväxter). Lian

Saltväxtvegetation vid flodmynningar och i skyddade laguner vid tropiska kuster, utgörs av ständigt gröna och relativt låga träd med styltrötter och andningsrötter. Mangrove

Växt med medelstort rotsystem och måttlig känslighet för uttorkning. Mesofyt

Ämnesomsättning. Metabolism

Rotceller hos kärlväxter innehåller svamphyfer. En form av symbios mellan dessa förekommer. Mykorrhiza

Växer på annan levande organism från vilken den suger färdigberedd, organisk substans. Parasit

Flerårig. Perenn

Beteckning på småorganismer som svävar i havs-eller sötvatten. Plankton

Beteckning på små vedväxter. Ris

Organism som lever av förmultnande organismer från vilka den tar färdigberedd, organisk substans. Saprob

Ständigt gröna växter. Fäller sina läderartade blad vid olika tidpunkt så att växten aldrig står helt avlövad. Städsegröna/vintergröna växter

Växt förekommande i och anpassadtill torr miljö. Xerofyt

Växtkaraktär extremt anpassad till torr ståndort (t ex läderartade eller barrlika blad). Xeromorf

Växt med mjuk och saftig luftstam. Ört

Vilspor hos cyanobakterier. Akinet

Skalhalva ("locket") hos kiselalger. Epitheca

Hos cyanobakterier enstaka förstorad färglös cell med kraftig vägg. Heterocyst

Hos trådformade cyanobakterier spridningsenhet iform av ett trådparti. Hormogon

Skalhalva ("ask") hos kiselalger. Hypotheca

Rödalgernas oogon. Karpogon

Hos rödalger orörliga diploida sporer som lösgörs från karposporofyten och ger upphov till tetrasporofytgenerationen. Karposporer

Hos rödalger diploid generation som har uppkommit ur zygoten och lever parasitiskt på gametofyten. Karposporofyt

Cellorganell (plastid) vilken innehåller bland annat klorofyll. Kloroplast

Inbuktning (innehållande hanliga och/eller honliga gametangier samt parafyser) på uppsvällda bålspetsar hos vissa brunalger. Konceptakel

Sterila trådar i brunalgers konceptakler. Parafyser

Upplagsnäring hos Euglenophyta. Paramylon

Den kraftiga cellmembranen hos Euglenophyta. Pellicuta

Naken, amöboid, mångkärnig protoplasmamassa hos äkta slemsvampar (myxomyceter). Plasmodium

Kromatofor. Cellorganell i vilken de fotosyntetiserande pigmenten finns. Plastid

Naken, amöboid, mångcellig, plasmodieliknande massa hos bland annat cellulära slemsvampar (diktyosteliider). Pseudoplasmodium

Sprickbildning i skalet hos lateralsymmetriska kiselalger. Rapha

Spermatiealstrande ”anteridier” hos rödalger. Spermatangier

Orörliga hanceller utan gissel hos rödalger. Spermatier

Hos vissa rödalger haploid spor alstrad av tetrasporofyten under meios. Utvecklar nytt gametofytindivid vid sin groning. Tetraspor

Självständig generation hos rödalger. Utvecklas då en karpospor gror. Tetrasporofyt

Hos rödalger avsmalnat parti eller kort utväxt på det honliga gametangiet, som mottar de hanliga gameterna. Trichogyn

Heterotrofa organismer vars cellväggar innehåller ß-kitin men ej cellulosa. Svampar

Skålformad fördjupning med aecidiesporer på bladundersidan hos rostsvampars värdväxter. Aecidium

Hos ascomyceterskål-eller skivformad fruktkropp. Apothecium

Ascus-alstrande hyfer. Ascogena hyfer

Honligt gametangium hos ascomyceter. Ascogon

Meiosprodukt (haploid spor) hos ascomyceter. Ascospor

Säckliknande cell hos ascomyceter, i vilken ascosporerbildas efter kärnsammansmältning och meios. I en ascus finns vanligen 8 sporer genom att de 4 haploida kärnorna efter meiosen genomgår mitos. Ascus

Klubbliknande hyfgren hos basidiomyceter, på vilken basidiosporer bildas efter kärnsammansmältning och meios. Basidierna sitter 4 tillsammans. Basidie

Spor bildad från basidie. Basidiospor

Steril cell i hymeniet hos vissa basidiomyceter med trolig uppgift att sära lamellerna. Cystid

Hyfer som motsvarar sporofytgenerationen hos asco-och basidiomyceter. I varje cell finns ett kärnpar ("han"-och "hon"-kärna). Hos ascomyceter sker hakebildning i spetsarna på de ascogena hyferna då cellerna delar sig. Hos basidiomyceterna sker vid cellgränserna söljebildning. Dikaryontisk/hake/parkärnsfas/söljor

Endast en kärna finns i hyfcellerna hos ascomyceterna (motsvarar gametofytgenerationen) Enkärnsmycel

Den sporbildande delen hos vissa svampar. Fruktkroppens sporbildande skikt består av ett hymenium med asci och parafyser. Hos basidiomyceter det som i dagligt tal kallas "svamp" bestående av tätt packade hyfer och ett hymenium med basidier, parafyser och eventuellt cystider Fruktkropp

Deuteromyceter. Vissa svampar som är beskrivna och i första hand kända under sitt konidiealstrande (=imperfekta) stadium. Det ascosporbildande (=perfekta) stadiet är ofta sällsynt eller okänt. Fungi imperfecti

Könlig förökning genom sammansmältning av hela gametangier. Gametangiogami

Hyfer vilka har omvandlats till näringssugande organ hos vissa parasitiskt levande svampar. Haustorier

Enkla vanligen förgrenade celltrådar av vilka svampen består. Hyfer bygger upp mycel och kan ha (septerade) eller sakna (osepterade) tvärväggar. Hyfer

Sporbildande skikt hos asco-och basidiomyceter bestående av asci och parafyserrespektive basidier, parafyser och eventuellt cystider. Hymenium

Könlös förökningskropp hos lavar i form av litet (ofta grenigt) utskott från bålen (thallusen) omfattande både alg (fotobiont) och svamp (mykobiont). Isidium

Gametangierna har samma utseende. Isogametangiogami

Kärnsammansmältning Karyogami

Sluten fruktkropp med asci helt inneslutna i fruktkroppen. Kleistothecium

Hos vissa svampar exogent avsnörd aplanospor från särskilda hyfspetsar, även hela sporangier som sprids oöppnade. Konidie

Konidiebärare. Enkel eller grenad hyf från vilken konidier bildas. Konidiofor

Licheniserad asco-(vanligast) eller basidiomycet, dvs svamp som lever i symbios med grönalger och/eller cyanobakterier. Lav

Klibbiga hyfer i pyknidiets mynning med uppgift att uppfånga pyknosporer. Mottagningshyfer

Svampens alla hyfer tillsammans vilka bildar svampbålen. Mycel

Lav som är fästad vid underlaget i en central punkt. Navlad

Sterila trådar i det sporalstrande skiktet (hymeniet) hos ascomyceter. Parafyser

Hos ascomyceter flask-eller kulformad fruktkropp som mynnar utåt med en smal por. Perithecium

Cellsammansmältning där cellernas kärnor inte sammansmälter. Plasmogami

Perithecieliknandebildning hos rostsvampar från vilken konidier (pyknosporer) avsnörs. Pyknidium

Rotliknande trådar av hyfer som utgår från bålens undersida hos vissa lavar. Rhizoider

Hos basidiomyceter rest av en hinna (velum) i en ung fruktkropp, går mellan hatt och fot hosdessa basidiomyceter. Ring

Cellvägg(ar) som separerar olika angränsande celler i en hyf. Septum

Könlig förökning (hos de flesta basidiomyceter) genom sammansmältning av odifferentierade hyfändar. Somatogami

Tvåkärniga, tjockväggiga skaftade sporer under värdväxtens epidermis, vilken vid spormognaden sprängs och en rostbrun spormassa blir synlig. Sommarspor/uredospor

Könlös förökningskropp hos lavar i form av en eller flera "alg"-celler (fotobionter) omspunna av svamphyfer. En samling soredier ger pulverformade massor i luckor i lavens bark. Soredium

Tjockväggig spor hos sotsvampar på vilken ett basidium utvecklas. Sotspor

Vårtlika utbuktningar på basidien hos basidiomyceter. Efter meiosen vandrar de 4 kärnorna in i dessa utskott och 4 basidiesporer knoppas av. Sterigmer

Vävnadskropp med tätt packade hyfer hos vissa ascomyceter i eller på vilka fruktkropparna utvecklas. Stroma

Rest av en hinna (velum) som har omslutit hela den unga fruktkroppen hos skivlingar (grupp av basidiomyceter). Denna hinna kan också förekomma i form av fjäll på hatten. Strumpa

Tjockväggig, skaftad, hos vissa arter tvåcellig spor hos rostsvampar. Teleutospor/vinterspor

Hos ascomyceter avsmalnat parti eller kort utväxt på det honliga gametangiet, som mottar de hanliga gameterna. Trichogyn

Gametangierna sitter i spetsen av huvudskottet eller kraftigare sidogrenar hos många bladmossor, vilka får ett tuvlikt växtsätt. Annulus Hos bladmossor en ring av tunnväggiga celler i sporkapseln (öppningsmekanisk funktion). Akrokarp

Hos levermossor specialiserade utskott vilka bär upp anteridierna (anteridioforer) respektive arkegonen (arkegonioforer) hos t ex lungmossa (Marchantia). Anteridiofor/arkegoniofor/gametofor

"Mössan" (delar av arkegonet) som omger sporkapseln hos bladmossor. Calyptra

Sterila trådar bland sporerna i sporkapseln hos levermossor (och möjligen nålfruktmossor). Elaterer

Den ungasporofyten, innan den börjar gro. Embryo

Nedersta partiet av sporofyten, vilket suger näring ur gametofytvävnaden. Foten

Små, runda, kornliknande vegetativa förökningsorgan, vilka bildas i skålliknande utskott på ovansidan avbålen hos levermossor. Gemmae

Stora tomma celler med stödjande lister och stora öppna porer (vattenupptagande) hos vitmossor (Sphagnum). Hyalinceller

Halvklotformig till långsmal steril bildning kring vilken sporerna bildas i sporkapseln hos nålfrukt-och bladmossor. Kolumella

Speciellt utbildade organ på bålens (thallusens) översida hos bl a lungmossa (Marchantia). Kamrarna har rikligt med kloroplastförande celler och ombesörjer koldioxidassimilationen. Luftkammare

Sterila trådar bland arkegonoch anteridier hos bladmossor. Parafyser

Tandkrans. Hygroskopiska, döda, ofta förtjockade cellpartier under locket hos bladmossor. Peristom

Gametangier sitter i spetsarna av små sidogrenar hos många bladmossor, vilka får ett mattlikt växtsätt. Pleurokarp

"Förgrodd". Trådformat organ hos bladmossor och vissa levermossor, vilket uppkommer då en spor gror. Från detta utvecklas en ny haploid gametofytplanta. Protonema

Fina rotliknande trådar som utgår från den nedre delen av stammen eller från bålens undersida. Rhizoider

Hos bladmossor en ring av tunnväggiga celler i sporkapseln (öppningsmekanisk funktion). Ring

Långt skaft (del av sporofyten) som hos lever-och bladmossor skiljer sporkapseln från gametofyten. Seta

Ger upphov till ett stort antal spermatozoider. Spermatogen vävnad

Sporangium hos lever-, nålfrukt-och bladmossor. Sporkapsel

Embryofyter vilka innehåller avancerad ledningsvävnad (xylem och floem) för transport av vatten och näringsämnen. Kärlväxter

Knopp med annat läge på stam än i spetsen eller i bladveck; knopp på blad eller rot. Adventivknopp

Rot anlagd på redan utvuxen rot eller utbildad på stam (vid lederna). Adventivrot

Blad på samma höjd på skottet är av två typer. Anisofylli

Hos ormbunkar en längsgående rad med förtjockade celler på sporangiet (med öppningsmekanisk funktion). Annulus/ring

Köttigt hölje eller valk från basen av fröanlaget, ofta färggrann, har betydelse vid fröspridningen (äts av fåglar). Arillus

Sidoknopp, knopp i vinkeln mellan stam och blad. Axillärknopp

Det parti av bladet som sitter närmast stammen. Bladfot

Trådsmala ombildade blad eller bladpartier med förmåga att växa runt ett främmande stöd. Bladklängen

Knopp som utbildats adventivt på ett blad. Bladknopp

Hos växter med plattade skott fylls luckornamellan större blad ut av mindre blad för att den assimilerande ytan ska bli så stor som möjligt. Bladmosaik

Parti bladet mellan bladfoten och bladskivan. Bladskaft

Till varje blad utgående kärlsträng. Bladspår

Bladen på en stam sitter i ett visst förhållande till varandra (spiralställda, motsatta eller kransställda). Bladställning

Tillspetsade blad eller bladdelar. Bladtornar

Hos enar (Juniperus) en mogen kotte (strobilus), en under tredje året blå köttig bärliknande bildning. Bärkotte

Den unga sporofyten, innan den börjar gro. Embryo

Har endast en bladskiva. Enkla blad

Yttre sammanhängade (med få undantag) av ett cell-lager bestående vävnad. Epidermis

Pollenkornväggens yttre, skulpterade skikt. Exin

Fröväxt. Fanerogam

Har småblad som fäster i en punkt. Fingrade blad

Har en enda förgrenad huvudnerv. Fjädernerviga blad

Har djupare inskärningar (parflikiga blad, handflikiga blad). Flikiga blad

Specialiserade ledningsbanor för vatten och däri lösta salter (xylem) och för assimilattransport (floem). Floem/kärlsträngar/xylem

I fröanlaget utvecklas ett embryo, vilket ingår i vilstadium omgivet av ett hårt fröskal (testa) som bildas av integument. Frö

Hos fröväxterna bildning omfattande integument, megasporangium (nucellus) och megaspor (makrospor), utvecklas till frö. Fröanlag/fröväxter

Fröanlagets skaft vilket förbinder fröanlaget med placentan. Frösträng

Hos t ex barrväxter fjäll på vilkas ovansida två fröanlag sitter. Fröfjäll

Väggen hos en mikrospor och därinnanför belägen gametofyt. Hos barrväxter delas mikrosporcellen och ger upphov till två snart degenererande mikrogametofytceller, medan den återstående cellen delas till en generativ cell (=anteridiecell) och en pollenslangcell. Då pollenkornet gror (=pollenslangcellen växer till en pollenslang) delas den generativa celleni en yttre skaftcell (=väggcell) och en inre kroppscell (=spermatogen cell), vilken delas och ger upphov till två hanceller (=spermaceller). Hos angiospermer ger en mitos i mikrosporen upphov till en vegetativ och en generativ cell. Den generativa cellen delar sig och bildar två spermaceller. Generativ cell/pollenkorn/vegetativ cell

Avfallande axillärt sittande köttig förökningsknopp. Groddknopp

Finflikiga undervattenblad. Gälblad

En form av enkla blad. Handflikiga blad

Har flera förgrenade huvudnerver som utgår från skivans bas. Handnerviga blad

Hygroskopiska spiralband utanpå fräkenväxternas sporer. Hapterer

Saknar djupare inskärningar. Hela blad

På olika nivå på skottet uppträder mellanblad av olika utseende. Heterofylli

Sporer av två typer: små mikrosporer och stora megasporer (makrosporer). Heterospori

Kotyledoner. Växtens först utvecklade blad, finns redan i embryot. Hjärtblad

Hos ormbunkar fjäll som täcker sporgömmesamlingar (sori). Kan även vara falskt (=den inrullade bladkanten). Indusium

En eller två hinnor som omger megasporangiet hos fröväxter. Bildar fröskalet hos det färdiga fröet. Integument

Ledstycke. Parti mellan två leder (noder). Internod/ledstycke

Pollenkornväggens inre (mjukare) skikt. Intin

Alla sporer är likadana och ger upphov till tvåkönade gametofyter. Isospori/homospori

Förtjockat parti i rotens spets vilket omger den meristematiskazonen. Kalyptra/rotmössa

Typ av lian med känsliga bladklängen (blad eller delar av blad omvandlade till klängen) eller stamklängen (skott omvandlade till klängen) som snor sig kring föremål i vilka de kommer i beröring. Klängeväxt

En typ av luftrötter med häftskivor som fäster vid stödet. Klätterrötter

Typ av lian som håller sig uppe med hjälp av hakformiga taggar, tornar eller klätterrötter. Klätterväxt

Ett mycket ungt, outvecklat skott med kort stamparti och därpå sittande bladanlag, omges ofta av knoppfjäll. Knopp

Lågblad som omger knoppen och skyddar den mot uttorkning. Knoppfjäll

Växt med växtkroppen differentierad i rot, stam och blad. Kormofyt

Skott med mycket korta ledstycken (internod) och som växer långsamt. Kortskott

Hos kottepalmer och barrväxter en vanligen tät samling av sporofyll. Kotte/strobilus

Fjäll som anses vardera motsvara ett med täckfjället sammanvuxet fröfjäll. Kottefjäll blir köttiga och ger upphov till utseendet hos enens bärkotte. Kottefjäll

Hjärtblad. Växtens först utvecklade blad, finns redan i embryot. Kotyledon

Flera blad vid varje led (nod). Kransställda blad

Vaxliknande överdrag på blad vilken hindrar gas-och vattenutbyte (dvs ett slags uttorkningsskydd). Kutikula

Växt med kärlsträngar (xylem och floem). Kärlväxt

Led. Stamparti där blad fäster. Led/nod

Hinnlikt fjäll (troligen med vattenupptagande förmåga) hos Isoétales och Selaginellales. Ligula

Hinn-eller fjäll-likareducerade blad som sitter nedanför mellanbladen på luft-och jordstammar. Lågblad

Skott med långa ledstycken (internod) och som växer snabbt. Långskott

"Vanliga" blad. Megafyll/mellanblad

Gametofyt som utvecklas från en megaspor (makrospor). Motsvaras hos fröväxter utom angiospermer av "primärt endosperm" och hos angiospermer av 6 celler och två fria kärnor i "embryosäcken". Megagametofyt/makrogametofyt

Spor som utvecklas till enkönad gametofyt vilken har enbart honliga gametangier (t ex arkegon). Megasporer är större och färre än mikrosporer. Megaspor/makrospor

Sporangium i vilket megasporer bildas. Megasporangium/makrosporangium

Cell som hos fröväxter genomgår meios och ger upphov till 4 haploida megasporer (makrosporer), av vilka en utvecklas tillmegagametofyt (embryosäck), medan de övriga tre degenererar. Hos angiospermerna "embryosäckmodercell" (EMC). Megaspormodercell/makrospormodercell

Blad till vilket ett eller flera megasporangier är anslutna. Megasporofyll/makrosporofyll

Fjäll-lika"blad" (hos t ex lummerartade växter och fräkenväxter). Mikrofyll

Gametofyt som utvecklas från en mikrospor. Mikrogametofyt

Liten öppning i integumentspetsen. Mikropyl

Spor som utvecklas till enkönad gametofyt vilken har enbart hanliga gametangier (anteridier). Mikrosporer är mindre och fler än megasporer. Mikrospor

Sporangium i vilket mikrosporer bildas. Mikrosporangium

Cell (2n) som hos fröväxter genomgår meios och ger upphov till 4 mikrosporer (n), vilka utgör en tetradoch utvecklas till pollenkorn. Antingen anläggs pollenväggar både efter första och andra celldelningen (succedan utveckling) eller också anläggs samtliga pollenväggar efter andra celldelningen (simultan utveckling). Mikrospormodercell

Blad till vilket ett eller flera mikrosporangier är anslutna. Mikrosporofyll

Racemös förgrening. Obegränsat skottsystem i vilket längdtillväxten sker genom terminalknoppens utveckling eftersom denna bildar ettskott som är starkare utvecklat än de av axillärknopparna bildadeskotten. Monopodial förgrening

Två blad vid varje led (nod). Motsatta blad

Kärlsträng eller grupp av kärlsträngar i bladet. Nerv

Megasporangiet (egentligen dess vägg) hos fröväxter. Nucellus

Enkelnerviga blad.Har flera ogrenade nerver som löper bredvid varandra. Parallellnerviga blad

Har småblad som fäster på olika från varandra åtskilda punkter på bladskaftets förlängning. Parbladiga blad

En form av enkla blad. Parflikiga blad

En form av stödjande rötter som vuxit till i tjocklek mer i en viss riktning och mindre i andra. Plankrötter

Hålrum innanför mikropylen i övre delen av megasporangiet (nucellus). Pollenkammare

Rotliknande encellig tråd. Rhizoid

Jordstam, underjordisk stam med fjäll-lika lågblad och rötter, kan vara vertikal eller horisontell. Rhizom

Ett blad vid varje led (nod) men mycket korta ledstycken (internod). Rosettställda blad

Tunna utskott från cellerna i mognadszonen med uppgift att ta upp vatten med däri lösta salter. Rothår

En form av adventivknoppar. Rotknoppar

Har en i småblad uppdelad bladskiva. Sammansatta blad

Rör-eller rännformig stjälkomfattande bladfot. Slida

Typ av lian som växer i spiral runt stödet, kan vara höger-eller vänstervridande. Slingerväxt

Hos ormbunkar en samlingsporangier (sporgömmen). Sorus

Knoppar som inte utvecklas i normala fall. Kan vara axillärknoppar eller adventivknoppar. Sovande knoppar

Fertil cell i pollenkornet. Spermacell

Ger upphov till ett stort antal spermatozoider. Spermatogen vävnad

Ett blad fäster vid varje led (nod). Spiralställda blad

Strobilus. Hos bl a lummerartade växter och fräkenväxter en axliknande samling av sporofyll med sporangier. Sporax

Sporangium hos ormbunksväxter. Sporgömme

Blad på vilket ett eller flera sporangjer sitter. Sporofyll

Vissa rhizom eller delar därav omvandlas och tjänstgör som föröknings-och övervintringsorgan och är rika på upplagsnäring. Stamknöl/skottknöl

Omvandlade kortskott. Stamtornar

Avskuret skott med adventivrotbildning från snittytan. Stickling

Utlöpare. Ovan-eller underjordiska skott med starkt förlängda ledstycken (internod) och adventivrotbildning vid lederna (noderna). Stolon

Klyvöppning(ar). Stoma

En form av stödjande rötter. Styltrötter

Blad i vars veck en knopp eller ett utvecklat skott sitter. Hos angiospermer oftast beteckning på blad i blomställningarna. Stödblad

Från stammen utvecklade adventivrötter med stödjande funktion. Stödrötter

Köttiga, vatten-och slemlagrande blad eller stammar. Suckulens

Haustorier. Sugrötter

Cellrad som fungerar som "upphängningsapparat" för växtens embryo och som hos fröväxter skjuter ner det i upplagsnäringen, "frövitan". Suspensor

Cymös förgrening. Begränsat skottsystem i vilket längdtillväxten hos ett skott sker genom en, två eller flera axillärknoppars utveckling, medan toppskottet är svagare utvecklat och snart dör. Sympodial förgrening

Utväxt från barken, jämställd med hår. Tagg

I angiospermemas ståndare det innersta, plasmarika cellskiktet i pollensäcken, angränsar till den sporogena vävnaden och har (troligen) sekretorisk uppgift. Även i många ormbunkssporangier och i mikrosporangier hos t ex kottepalmer och barrväxter. Tapetskiktet/tapetum

Toppknopp. Knopp i spetsen av ett skott. Terminalknopp

Tillspetsat blad, stam eller skott eller del därav. Torn

Obetydliga, fjällartade blad i honkotte hos vissa barrväxter. I vecket av täckfjället finns ett fröfjäll. Täckfjäll

Blomväxter. Fröanlag alstras inuti speciella organ som kallas fruktämnen och som utvecklas till frukter. Angiospermer/blomväxter/gömfröiga växter

Nöt med frö-och fruktvägg sammanvuxna (hos t ex Potentilla, Ranunculus). Achaen

Ett slags stödblad i blomställningen hos gräs (Poaceae). se Småax. Agn

Sammanfattande begrepp för en blommas ståndare. Androecium

Ett slags cell i megagametofyten. Antipod

Gynoeciet består av flera från varandra fria karpeller. Apokarpi

Enkel, obegränsad (racemös) blomställning med lång huvudaxel och oskaftade blommor. Ax

Blommornas stödblad hos t ex halvgräs (Cyperaceae) och Plantago, ger karaktär åt hela blomställningen. Axfjäll

En enda karpell som spricker upp i både buk-och ryggsömmen("ryggsömmen n är belägen i karpellensmittnerv och är egentligen inte någon söm). Balja

En enda karpell som spricker upp i buksömmen. Baljkapsel

Den korta stam på vilken blommans övriga delar sitter fästade. Blomaxel

Blomställning hos gräs (Poaceae), vilken består av en axel med fjälllika blad. De två nedersta kallas skärmfjäll, ovanför dessa i vecket av ett stödblad, dvs nedre ytterblomfjället (=ytteragn), sitter en blomma mittemot vilken det övre innerblomfjället (=inneragn) utgår. Än högre upp sitter två kalkfjäll (lodiculae), vanligen tre ståndare samt en pistill. Blomfjäll/småax

Ett fertilt skott med begränsad tillväxt som består av en stamdel (blomaxel) på vilken omvandlade blad (hylle, androecium, gynoecium etc.) sitter. Blomma

Det skottsystem i vilket blommor, stödblad, förblad etc. sitter. Kan vara monopodial (racemös, obegränsad) eller sympodial (cymös, begränsad). Ien enkel blomställning utvecklas en blomma i vecket av ett stödblad. I en sammansatt utvecklas i samma läge en ny blomställning (stödbladet kan saknas). Blomställning/cymös/inflorescens/racemös

Det övre, utbredda partiet i en sympetal blomma. Bräm

Fruktväggen är saftig eller köttig, innehåller som regel många frön. Bär

Placentor utgår från fruktämnets mitt. Central placentation

Megagametofyten hos fröväxter. Hos angiospermer innehåller den vanligen 8 kärnor (7 celler). Det utvecklas tre celler (äggcell och två synergider) i megagametofytens ena ände och tre celler (antipoder) dess motsatta ände. Mitt i säcken ligger i centralcellen två polkärnor (sammansmälter till en centralkärna). Centrallcell/embryosäck

Skålformad bildning av bladnatur (Corylus) eller stamnatur (Fagaceae). Cupula

Den nötlika frukten hos Asteraceae. Cypsela

Tvåsidigt knippe. En typ av sympodial förgrening i vilken två axillärknoppar utvecklas starkare än terminalknoppen. Dichasium

Rör-eller trattlik blomma i korgens mitt hos vissa Asteraceae. Diskblomma

Pollenkornets ena spermacell (spermakärna) sammansmälter med äggcellen (äggcellens kärna) (varvid zygot bildas) och den andra spermacellen (spermakärnan) med centralcellen (centralkärnan) (varefter endosperm oftast utvecklas). Dubbel befruktning

Megaspormodercell (2n) hos fröväxter. Embryosäckmodercell

Frövita, vävnad som hos angiospermer som regel uppkommer genom delningar av den triploida kärna som bildats genom att den diploida centralkärnan befruktats av den ena av de två spermakärnorna i pollenslangen. Frövitan hos övriga fröväxter uppkommer genom att den överlevande megasporen gror inuti megasporangiet och utvecklas till en megagametofyt ("primärt endosperm"). Endosperm

Bildad av en blomma (kapsel respektive slutfrukt). Enkel frukt

Blommans fruktämne är nedsänkt i blomaxeln och sammanvuxet med denna. Hyllet sitter över fruktämnet. Epigyni

Enkel, obegränsad (racemös) blomställning med mycket kort huvudaxel och skaftade blommor som tycks utgå från samma punkt. Blommornas stödblad bildar ett svepe. Flock

Den yttre kransen av sterila blad i enblomma med dubbelt hylle. Foderblad

Kronbladen eller kalkbladen i en blomma är fria från varandra. Fribladig blomma

En biologisk enhet som står i fröutvecklingens och fröspridningens tjänst och kan vara bildad av många morfologiskt olika delar av växten: ett eller flera frön, placentor med frösträngar och frön samt en fruktvägg i vilken förutom karpeller även accessoriska delar såsom blomaxel, blomskaft, stödblad och även hylleblad kan ingå. Frukt

Bildat av flera blommor som förenas till en gemensam frukt. Fruktförband

Organ i vilket fröanlag alstras, utvecklas till frukt. Fruktämne

Har ett antal hylleblad som överstiger det för arten normala, vilket har uppstått genom att hyllebladen har delats upp i flera blad och/eller att ståndare och eventuelltpistiller helt eller delvis har omvandlats till hylleblad. Fylld blomma

Form av klyvfrukt hos Lamiales m fl grupper, där de två karpellerna vuxit in och delat upp frukten i 4 nötartade delfrukter som vardera består av en halv karpell. Fyrfrukt

På blomskaftensittande högblad (vanligen ett hos monokotyledoner och vanligen två hos övriga angiospermer). Förblad

Skott som under de första åren av växtens liv endast bär blad men inga blommor. Förstärkningsskott

Sammanfattande benämning på en blommas karpell(er). Gynoecium

Gynostemium. Det hos Orchidaceae sammanvuxna androeciet och gynoeciet. Gynostemium/könspelare

Tätt sittande högblad som omger huvudaxeln i en korg. Holkfjäll

Av biartade steklar omvandlad nektar. Honung

Enkel, obegränsad (racemös) blomställning med kort huvudaxel och blommor utan eller med korta skaft. Huvudaxeln är längre än bred och kan vara förtjockad. Stödbladen är ofta olika starkt utvecklade. Huvud

Krans av sterila blad i blomman. Hyllet är enkelt om endast en krans eller en kalk finns i en blomma och dubbeltom hyllet är differentierat ifoder och krona. I en hypogyn blomma är hyllet undersittande, i en epigyn översittande och i en perigyn kringsittande i förhållande till fruktämnet. Hylle/perianth

Sterila blad i blomman utanför androeciet. Hylleblad/perianthblad

Hyllet fäster under fruktämnet. Hypogyni

Långt slakt hängande ax hos fr a Salicaceae. Hänge

Förekommer i blomregionen (t ex blommors och blomställningars stödblad), är oftast små och oansenliga men kan vara stora och färggranna. Högblad

Ett ofta färggrant högblad som omsluter en ung blomställning. Hölsterblad

Blomställning hos gräs (Poaceae), vilken består av en axel med fjälllika blad. De två nedersta kallas skärmfjäll, ovanför dessa i vecket av ett stödblad, dvs nedre ytterblomfjället (=ytteragn), sitter en blomma mittemot vilken det övre innerblomfjället (=inneragn) utgår. Än högre upp sitter två kalkfjäll (lodiculae), vanligen tre ståndare samt en pistill. Inneragn/innerblomfjäll/småax/ytteragn/ytterblomfjäll

Hos monokotyledoner har de båda hyllebladskransarna ofta samma färg. Kalkblad

Hos bl a halvgräs (Cyperaceae) de till mycket små fjäll omvandlade kalkbladen. Kalkfjäll

Blad omvandlat till insektfångande "kanna" (hos Cephalotaceae, Nepenthaceae och Sarraceniaceae). Kannblad

Frukt som öppnar sig varvid fröna sprids. Kapsel

I blomman till pistill(er) omvandlade blad (megasporofyll). Karpell

Nöt hos gräs (Poaceae) i vilken frukt-och frövägg har vuxit samman. Karyops

Stamblomning. Blomknoppar som är sovande slår ut först flera år efter det att de anlagts. Kauliflori

Enkel, obegränsad (racemös) blomställning med lång huvudaxel och skaftade blommor. Klase

Delas vid mognaden i ett antal nötartade delfrukter som motsvarar de enskilda karpellerna eller delar av en eller flera karpeller. Klyvfrukt

Del av en ståndare, bestående av tvä hälfter (thecor) som vardera innehåller två rum (pollensäckar). Knapp

Begränsad (cymös) blomställning. Hos ensidigt knippe (monochasium) utvecklas en ny blomma i vecket av toppblommans ena eller enda förblad. Hos tvåsidigt knippe (dichasium) utvecklas en blomma i vartdera vecket av toppblommans förblad. Knippe

Skida som omsluter embryots skottspetsanlag(plumula). Koleoptil

Skida som omsluter embryots rotanlag (radicula). Koleorhiza

Enkel, obegränsad (racemös) blomställning med lång och förtjockad huvudaxel samt oskaftade blommor. Kolv

Parti av ståndarsträngens förlängning, vilket förenar de båda ståndarknapphalvorna (thecorna). Konnektiv

Enkel, obegränsad (racemös) blomställning med förtjockad, ofta åt sidorna utbredd huvudaxel och oskaftade blommor. Holkfjäll omger huvudaxeln. Korg

Den inre kransen av sterila blad i en blomma med dubbelt hylle. Kronblad

Specialfall av klase i vilken de äldre (=nedre) blommornas skaft är längre än de yngres (=övres) så att alla blommor kommer att sitta i ungefär samma höjd. Kvast

Placentor utgår från karpellemas sidor. Laminat placentation

Öppnas genom att dess övre del faller av som ett lock. Lockkapsel

Två ytterst små fjäll i blomman hos gräs (Poaceae). Lodiculae

Hos monokotyledoner ett slags skottknöl (underjordisk knopp) med kort skivformig skottaxel. Lök

Köttiga bladbaser eller lågblad hos lökar. Lökfjäll

Ensidigt knippe. Typ av sympodial förgrening, i vilken en axillärknopp utvecklas starkare än terminalknoppen. Monochasium

Gynoeciet består av en karpell. Monokarpellat

Enhjärtbladiga växter. Monokotyledoner

Den del av pistillen där pollenkornen fastnar, har ofta papiller. Märke

Sockerhaltig vätska som avsöndras i särskilda celler i eller utanför blomman. Nektar

”Honungsgömme”. Nektarsamlande parti i en blomma. Nektargömme

”Honungskörtel”. Nektaravsöndrande del av en blomma. Nektarium

Fruktväggen är torr, läder-eller vedartad, oftast enfröig. Nöt

Fruktväggen har ett mjukare inre och ett hårdare yttre skikt, som dock inte behöver vara särskilt hårt. Pansarfrukt

Hårkrans av omvandlade foderblad på cypselan hos Asteraceae. Pappus

Placentor utgår från insidan av fruktämnets yttervägg. Parietal placentation

Fruktämnet i en blomma sitter på en utbredd, ofta skålformig blomaxel och har ett kvarsittande hylle. Perigyni

Den nedre rör-eller trattformade delen av en sympetal blomma. Pip

Består av fruktämne (i vilket fröämne(n)bildas), märke och ofta stift. Pistill

Det ställe på karpellen där ett fröanlag fäster. Placenta

Skottspetsanlaget i ett embryo. Plumula

Kärna med centralt läge i megagametofyten (embryosäcken). Polkärna

Hopklumpatpollen som sprids i klubbformad bildning hos de flesta Orchidaceae samt hos många Apocynaceae. Pollinium

Öppnar sig med små hål eller porer. Porkapsel

Har hylleblad sammanvuxna. Sambladig blomma

Två karpellermed falsk skiljevägg (bildad av de inväxande placentoma). Skidan spricker upp i två flikar, varvid fröna blir sittande på skiljeväggen. SkärmfjälI Skida

Frukt som faller av oöppnad. Slutfrukt

Tunn, hinnaktig bildning (fortsättning av slidan mot bladskivan) hos framför allt gräs (Poaceae). Snärp

Två eller flera karpeller som är en-eller flerrummiga. De öppnar sig genom sprickor på bestämda ställen. Staminodium Steril (ofta omvandlad) ståndare. Sprickkapsell

Fruktväggen har en yttre köttig del och en inre hård del ("stenen", pyrenen), innanför vilken vanligen ett enda frö med ett tunt skal finns. Kan vara en sammansatt frukt som består av många stenfrukter sammanhållna av blomaxeln. Stenfrukt

Den del av pistillen som är belägen mellan fruktämne och märke. Stift

Hos Polygonaceae utgår från bladfoten en hinnlik bildning som omsluter stammen och axillärknoppen. Stipelslida

Bladliknande (parvisa) bildningar på bladfoten. Varierar mycket i utformning. Stipler

Luftstam hos örter. Stjälk

Stjälken hos gräs (Poaceae) och halvgräs (Cyperaceae). Strå

Perifera, zygomorfa, tunglika honliga eller sterila blommor hos vissa Asteraceae Strålblommor

"Fertilt blad" (mikrosporofyll) i blomman, bestående av sträng (filament) och knapp (anther). Knappen består av två hälfter (thecor), vilka är fästade på ståndarsträngens förlängning (konnektivet). Sträng/ståndare

En krans av högblad under en blomma eller en blomställning. Svepe

Sympetali Sympetali

Viss cell i megagametofyten (embryosäcken). Synergid

Sammanvuxna karpeller. Synkarpi

Med foderbladen sammanvuxna med varandra. Synsepali

Med kalkbladen (hyllebladen) sammanvuxna med varandra. Syntepali

Öppnar sig i toppen med några (hygroskopiska) flikar eller "tänder". Tandkapsel

Hälft i ståndarknappen, innehåller två pollensäckar. Theca

Synnerligen hårt endosperm bestående av cellulosaartade ämnen hos vissa monokotyledoner (t ex vissa Arecaceae). Vegetabiliskt elfenben

Vissa växters döda fruktställningar förvedas och står kvar över vintern, sätts i rörelse av djur eller vind varvid frön (genom någon spärranordning inte alla på en gång) slungas ut ur sina kapslar. Vinterståndare

Sammansatt blomställning bestående av ax i klase. Vippa

Högblad som är intimt förenade med och fungerar som det egentliga fodret hos vissa blomväxter (t ex Malvaceae, Rosaceae). Ytterfoder

Äggcellen + de båda synergiderna i megagametofyten (embryosäcken). Äggaparaten

Form av agamospermi i vilken embryot bildas ur en somatisk cell (2n) (=cell i megasporangium (nucellus) eller integument) i fröanlaget. Adventivembryoni

Form av apomixis i vilken embryot bildas utan föregående befruktning. Agamospermi

Form av agamospermi i vilken embryot bildas ur en somatisk cell (2n) (=annan än äggcellen) i megagametofyten (embryosäcken) (2n). Apogameti

Korspollination, en blomma pollineras med pollen från en annan blomma. Allogami

Spridning av pollenkorn med vindens hjälp. Anemogami

Förökar sig genom apomixis. Apomikt

Könlös (asexuell, vegetativ) förökning. Apomixis

Form av agamospermi i vilken megagametofyten(embryosäcken) (2n) bildas ur en somatisk cell (2n) (=cell i megasporangium (nucellus) eller integument) i fröanlaget. Apospori

Självpollination, en blomma pollineras med eget pollen. Autogami

Öppen blomma där korsbefruktning är möjlig. Chasmogam blomma

Spridningsenhet såsom frukt, frö och groddknopp. Diaspor

Tvåbyggare. Växt som har hanliga respektive honliga förökningsorgan på olika individ. Dioik

Form av agamospermi i vilken megagametofyten (embryosäcken) (2n) bildas direkt från embryosäckmodercellen (2n) utan meios. Diplospori

Överförande av pollen med hjälp av insekter. Entomogami

Tvåkönad. Ståndare och pistill(er) finns i samma blomma. Hermafrodit

En art har blommor med dels korta, dels långa stift (diheterostyli).Hos triheterostylifinns dessutom blommor med medellånga stift. Heterostyli

Överförande av pollen med hjälp av vatten. Hydrogami

Slår inte ut utan förblir knopplik för att säkerställa självbefruktning. Kleistogam blomma

Grupp av genetiskt identiska individ som uppkommit ur en moderplanta genom könlös förökning. Klon

Sambyggare, enbyggare. Växt som har hanliga respektive honliga förökningsorgan på samma individ men på olika skott. Monoik

Form av agamospermi i vilken embryot utvecklas ur en obefruktad äggcell (2n) i en megagametofyt (embryosäck) (2n). Partenogenes

Mångbyggare. Med enkönade och tvåkönade blommor på samma eller olika individ hos samma art. Polygami

Ståndarna blir funktionsdugliga före pistillerna. Protandri

Pistillerna blir funktionsdugliga före ståndarna. Protogyni

Form av apomixis i vilken embryo bildas utan föregående befruktning, men där likväl pollination krävs. Pseudogami

Färggranna delar som vanligen tillhör hyllet (perianthet), särskilda mönster i form av streck eller fläckar (nektarguider), stark doft, förekomst av nektar eller andra för djur begärliga ämnen. Skyltapparat

Tvåkönad.Ståndare och pistiller finns i samma blomma Synoik

Karaktärer som har uppkommit ur flera sinsemellan olika ursprungliga karaktärer (motsats: homologa karaktärer) Analoga karaktärer

Förändrad karaktär, saknas hos utgruppen(motsats: plesiomorfi) Apomorfi

Förändradkaraktär som bara finns i ett taxonoch som därför saknar information om släktskapsförhållanden. Autapomorfi

Metod som används för att kombinera ihop all information från alla de fylogenetiska träd (jfr Kladogram) som man har erhållit vid en fylogenetisk analys av en grupp organismer; kombinationen resulterar i ett consensus-träd. Consensus-metod

En klassifikationsmetod som använder sig av hypoteser om evolutionära förändringar hos karaktärer i syfte att gruppera taxa hierarkiskt i undergrupper och som därefter tolkar dessa släktskapsmönster i form av fylogenetiska träd (jfr Kladistik). Fylogenetisk systematik

En organismgrupps utvecklingshistoria (jfr Kladistik) Fylogeni

En linje i ett kladogram (fylogenetiskt träd), vilken sammanbinder antingen två noder eller en nod och det fylogenetiska trädets rot eller en nod och ett ändtaxon i det fylogenetiska trädet Gren

Antalet evolutionära steg på en gren eller antalet karaktärer som hör till en viss gren. Grenlängd

Karaktär hos flera organismer, vilken har uppkommit ur en gemensam ursprunglig karaktär; kallas också synapomorfi (motsats: analoga karaktärer). Homolog karaktär

Parallellism eller reversion; alla karaktärer som inte är apomorfier Homoplasi

Den grupp vars fylogeni studeras genom fylogenetisk analys Ingrupp

En viss egenskap som studeras hos organismerna och grupperna; en viss karaktär ska vara homolog mellan olika organismer; karaktärer används ofta för att särskilja olika taxa Karaktär

Monofyletisk grupp i ett kladogram Klad

En klassificeringsmetod som grupperar taxa hierarkiskt i undergrupper och som åskådliggör denna gruppering med hjälp av kladogram; med andra ord en metod som används för att skapa hypoteser om organismers naturliga släktskap (jfr Fylogeni) Kladistik

Ett grenigt diagram som åskådliggör hierarkiska släktskapsförhållanden mellan grupper, vilka definieras av homologa karaktärer (synapomorfier); kallas även fylogenetiskt träd (jfr Fylogenetisk systematik) (OBS! Kladogram visar ingenting om härstamning och innehåller ingen tidsaxel) Kladogram

Det minsta antal evolutionära förändringar ("steg") i ett kladogram som krävs för att förklara den tillgängliga informationen om de analyserade taxa Längd

En naturlig grupp (klad) som innehåller gruppens (senaste) ursprungstaxon(t ex "förfadersart") samt alla dess avkomlingar; definieras av synapomorfier (homologa karaktärer) Monofyletisk grupp

En punkt i ett kladogram i vilken tre eller flera grenar möts Nod

En onaturlig grupp som definieras med hjälp av symplesiomorfier, med andra ord den grupp som återstår när man har avlägsnat ett eller flera taxa ur en från början monofyletisk grupp Parafyletisk grupp

Samma karaktär finns i flera monofyletiska grupper; karaktären är alltså inte homolog. Parallellism

Ett vetenskapligt kriterium som används för att välja mellan olika konkurrerande hypoteser och som säger att man bör föredra den hypotes som förklarar data på det enklaste och mest allmängiltiga sättet (sedan länge använd inom fysiken etc.) Parsimoni

Ursprunglig karaktär, finns hosutgruppen(motsats: apomorfi) Plesiomorfi

Att skapa (med hjälp av utgrupper) hypoteser om vilka karaktärer som är apomorfier respektive plesiomorfier inför en fylogenetisk analys av en organismgrupp; med andra ord en specificering av den evolutionära riktningen (polariteten) hos karaktärsförändringarna. Polarisering

En onaturlig grupp som definieras med hjälp av konvergenta (analoga) karaktärer, med andra ord en grupp som inte innehåller gruppens (senaste) ursprungstaxonutan enbart en del av dess avkomlingar Polyfyletisk grupp

Karaktär som motsvarar en återgång till ett mer ursprungligtstadium; karaktären är alltså inte homolog Reversion

Den "basala" grupp (i ett kladogram) med vars hjälp alla karaktärerna har polariserats; med andra ord "startpunkten" eller "basen" av ett kladogram Rot

En evolutionär förändring från en karaktär till en annan Steg

Ursprunglig karaktär som är gemensam för två eller flera taxa Symplesiomorfi

Förändrad(jämför med ursprunglig)karaktär som är gemensam för två eller flera taxa Synapomorfi

Den fylogenetiskt mest närbesläktade gruppen; systergrupper är alltså mer besläktade med varandra än vad endera av dem är med ett tredje taxon Systergrupp

En namngiven grupp av två eller flera organismer Taxon

Referensgrupp som används vid fylogenetiska analyser för att polarisera karaktärerna. Utgrupp

Botanik - Termer

Click

Type

Listen

Games

Drucken