Cell, vävnad & hud (del 3)

All None Speichern

• Det mesta vattnet finns i cellerna & förkortas ICV som står för.. Intracellulära vätskerummet
• Vätskerummet utanför cellerna förkortas ECV som står för.. Extracellulära vätskerummet
• Vätska som innefattar blod och lymfa, förkortas IVV som står för.. Intra vasala vätskerummet
• Vätskerummet mellan cellerna, förkortas ISV som står för.. Interstitiella vätskerummet
• Om man sätter ihop många celler av en sort får man.. Vävnader
• Sätter man ihop många vävnader får man ett.. Organ
• Vävnad där cellerna sitter tätt Epitelvävnad
• Vävnad som knyter samman/förankrar och skyddar Stödjevävnad
• Vävnad bestående av lymfa och blod Flytande vävnad
• Vävnad som kan dra sig samman Muskelvävnad
• Vävnad där nervimpulser kan skickas igenom Nervvävnad
• Typ av epitelvävnad, "klär alla ytor" som ex. hud, blodkärl, urinblåsa Ytepitel
• Typ av epitelvävnad som kan producera sekret som ex. svett, mjölk & spott Körtelepitel
• Viss form på ytepitel, finns i lungorna i enkla skikt och i huden i flera skikt Plattepitel
• Denna formen på ytepitel är typiska i körtelceller Kubiskt epitel
• Denna formen på ytepitel finns ex. i tunntarmen där maten transporteras igenom cellen till blodet Cylinder epitel
• Denna formen på ytepitel finns ex. i urinblåsan, fungerar så att epitelvävnaden ska kunna sträckas ut Övergångsepitel
• En typ av körtelepitel som tömmer ut sitt sekret genom hud eller matspj. kanal Exokrina körtlar
• Typ av körtelepitel som tömmer ut sitt sekret i blodet, ex. sekret i form av hormon som insulin. Endokrina körtlar
• Denna vävnad består av två proteintrådar, den ena är draghållfast och den andra elastisk Kollagen & Elastin
• En typ av stödjevävnad som kan vara både lucker fibrös eller fast fibrös Bindvävnad
• Denna typen av stödjevävnad finns i muskler och senor Fast fibrös bindväv
• Denna typen av stödjevävnad finns i huden till exempel Lucker fibrös bindväv
• En typ av stödjevävnad, här går inga blodkärl Brosk
• En typ av brosk som finns på alla ledytor, där skelettbenen möts Hyalint brosk
• En typ av brosk som sitter i bl.a ytterörat och i struplocket Elastiskt brosk
• En typ av brosk som tål stor belastning, sitter t.ex mellan kotorna Fibröst brosk
• En väldigt hård vävnad Benvävnad
• En vävnad som fungerar som näringsreserv och isolering, vävnaden kan vara gul eller brun Fettvävnad
• Fungerar som skydd mot mekaniska, kemiska påfrestelser, mot mikroorganismer, vätskeförlust & UV-strålning Huden
• Fungerar som en "vitaminfabrik" kolesterol --> vitamin D3, värmeregelering, kommunikation (ansiktsmuskler), fettlagring, sinnesorgan (ex. beröring, tryck mm.) Huden
• Värme avges alltid från kroppen, om kroppstemp. sjunker, vad gör blodkärlen för att bevara värme? Blodkärlen kontraherar
• Värme avges alltid från kroppen, om kroppstemp. är för hög vad gör blodkärlen då? Blodkärlen dilaterar
• Översta lagret av huden som har två lager ett med levande och ett med döda epitelceller. Epidermis
• Andra lagret i huden som består av lucker bindväv, körtelvävnad & nervvävnad Dermis
• Tredje hudlagret (underhuden) som består av fettvävnad och lucker bindväv Subcutis
• Ett ämne i epidermis som skyddar huden mot UV-strålning Melanin
• Detta hornämne tillför ett mekaniskt skydd i epidermis Keratin
• I detta hudlagret finns inga blodkärl, för näringstillförsel måste diffusion ske Epidermis
• I detta hudlagret finns blodkärl, hårsäckar & hårresarmuskler som isolerar huden bl.a Dermis
• Detta hudlagret fungerar isolerande m.h.a fettvävnad Subcutis

All None Speichern