cellgenetik begrepp

All None Speichern

• Mutation En bestående förändring i arvsmassan (DNA). Kan ske spontant eller på grund av strålning/kemikalier.
• Genmutation En förändring i en enskild gen. Det kan handla om att en kvävebas byts ut, läggs till eller tas bort.
• Kromosom mutation En förändring som påverkar hela kromosomer eller delar av dem. Det kan vara att en kromosom saknas, att det finns en för mycket, eller att en bit av en kromosom har flyttats.
• Tyst mutation En mutation som sker men som inte märks. Det kan bero på att förändringen sker i en del av DNA som inte kodar för något protein, eller att den nya koden ger samma aminosyra som den gamla.
• Synlig mutation En mutation som påverkar individens egenskaper (fenotypen) så att det syns eller märks.
• Trisomi 21 Ett exempel på en kromosommutation (avvikande antal kromosomer). Individen har tre exemplar av kromosom 21 istället för två. Detta leder till Downs syndrom.
• Gen En del av DNA-molekylen som kodar för ett specifikt protein (och därmed en egenskap).
• Allel En genvariant. För varje egenskap (t.ex. ögonfärg) har vi två alleler (en från mamma, en från pappa).
• Locus (plural: loci): Den specifika platsen på kromosomen där en viss gen sitter.
• Homologa kromosompar: Ett par av kromosomer som är lika stora och innehåller gener för samma egenskaper på samma loci. Vi får en från varje förälder.
• Autosomala kromosomer De "vanliga" kromosomerna som inte är könskromosomer. Hos människan par 1–22.
• Könskromosomer De kromosomer som bestämmer könet. Hos människan XX (kvinna) eller XY (man).
• Könsceller (gameter) Ägg och spermier. Dessa celler ska smälta samman vid befruktning.
• Haploid En cell med en enkel uppsättning kromosomer (n). Könsceller är haploida (hos människan 23 st).
• Diploid En cell med dubbel uppsättning kromosomer (2n). Vanliga kroppsceller är diploida (hos människan 46 st).
• Genotyp Den genetiska uppsättningen en individ har (t.ex. Bb eller bb).
• Fenotyp De egenskaper som faktiskt syns eller uttrycks (t.ex. bruna ögon), vilket är resultatet av genotypen + miljön.
• Homozygot När en individ har två lika alleler för en egenskap (t.ex. BB eller bb).
• Heterozygot När en individ har två olika alleler för en egenskap (t.ex. Bb).
• Monogena egenskaper Egenskaper som styrs av en enda gen (t.ex. färgblindhet eller blodgrupp).
• Polygena egenskaper Egenskaper som styrs av flera gener som samverkar (t.ex. kroppslängd, hudfärg, intelligens).
• Nedärvning av egenskaper Hur gener förs vidare från föräldrar till avkomma
• Dominant En allel som "bestämmer" över en recessiv allel. Visar sig även om man bara har en (i heterozygot form, t.ex. B i Bb).
• Recessiv En allel som "viker sig". Egenskapen syns bara om man är homozygot för den (t.ex. bb).
• Intermediär nedärvning När ingen gen är helt dominant. Avkomman får ett mellanting av föräldrarna (t.ex. röd blomma + vit blomma = rosa blomma).
• Kodominant nedärvning När båda allelerna är lika starka och båda syns samtidigt (t.ex. blodgrupp AB, där både A och B uttrycks).
• Autosomal nedärvning Nedärvning av gener som sitter på de autosomala kromosomerna (drabbar män och kvinnor lika).
• Könsbunden nedärvning Nedärvning av gener som sitter på könskromosomerna (oftast X-kromosomen). Drabbar ofta män hårdare (t.ex. röd-grön färgblindhet) eftersom de bara har en X-kromosom.
• Kopplade gener Gener som sitter på samma kromosom och därför oftast ärvs tillsammans (de "följs åt" vid celldelning).
• Monohybrid klyvning Ett korsningsschema där man följer nedärvningen av en egenskap.
• Dihybrid klyvning Ett korsningsschema där man följer nedärvningen av två olika egenskaper samtidigt (t.ex. färg och form på en ärta).
• Återkorsning En metod för att ta reda på om en individ med dominant fenotyp är homozygot (BB) eller heterozygot (Bb). Man korsar individen med en recessiv homozygot (bb).
• Växtförädling och djurförädling Människan väljer ut individer med önskvärda egenskaper och låter dem föröka sig för att "förbättra" nästa generation (urvalsmetoden).
• Genbanker En plats där man bevarar frön, spermier eller ägg från olika växt- och djurarter för att säkra den genetiska mångfalden inför framtiden.
• Klonarkiv En typ av genbank (ofta för växter som träd eller buskar) där man bevarar levande kopior (kloner) av växterna, t.ex. i en trädgård, istället för som frön.

All None Speichern