cirkulationsfysiologi 3 och respiration 1

hjärtats sammandragningsfas kontraktionsfas, ejektionsfas, systole

hjärtads avslappningsfas diastole, relaxationsfas, fyllnadsfas

den fas där volymen är konstant och alla klaffar är stängda, dock tryckförändringar isovolumetrisk fas

den fas då både förmak och kammare är relaxerade diastole

när sker den snabba kammarfyllnaden, på grund av en blod-ackumulation som har skett i förmaken, som sedan tillåts passera in i kamrarna första tredjedelen av diastole

mellan vänster förmak och kammare sitter valva ... mitralis

var kan blod ackumuleras under systole förmaken

under sista tredjedelen av diastole kommer kamrarna slutligen fyllas med det sista blodet innan kontraktion, fasen föregås av en P-våg och är inte essentiell för kammarfyllnad förmakssystole

efter QRS-vågen kommer kamrarna att kontrahera sig, och trycket kommer stiga men till en början vara under det tryck som råder hos aortan, inledningsvis kommer det höjda kammartrycken slå igen valva mitralis i det som hörs som första hjärttonen. isovolumetrisk kontraktion

då aortaklaffen öppnas och en snabb tömning sker, kammarblodvolymen minskar snabbt, under första halva tiden pumpas 75 % av slagvolymen ut i aorta, kontraktionen avslutas innan T-vågen påbörjas, och under denna tiden fylls också förmaken på kammarsystole

Tryck VK < aorta: semilunarklaff stängs, och det gör att vi hör: andra hjärttonen

2a hjärttonen tillhör semilunarklaffarna

konstant kammarvolym isovolumetriskt

fasen som kan förlängas och förkortas diastole

diastole varar mellan T-Q

Från stängning av semilunarklaffar till stängning av AV-klaffar kammardiastole

när startar en ny hjärtcykel VK < VF

vänster kammares tryck i mm/Hg 120/6

höger kammares tryck i mm/Hg 20/5

aortatryck 120/80

lungartärens tryck 20/8

första hjärttonen tillhör AV-klaffarna

från första till sista hjärttonen som hörs hos en häst: förmakskontraktionen, AV-klaffarnas stängning, semilunarklaffarnas stängning, kamrarnas återfyllnad

första ljudet hos hästen utgörs av hjärtton ... 4

varför används stetoskop ljudförstärkning

att tänka på vid stetoskopering slanglängd, klockstorlek, stående djur, tyst, lufttätt

Den volym blod som pumpas från en kammare per minut cardiac output

Antal kontraktioner per minut hjärtfrekvens

Volymen som pumpas vid varje kontraktion slagvolym

hjärtfrekvens styrs förutom den inneboende frekvensen av autonoma nervsystemet, adrenalin

elefant hjärtfrekvens i vila 25-35

häst hjärtfrekvens i vila 28-44

nöt hjärtfrekvens i vila 60-70

get hjärtfrekvens i vila 70-80

hund hjärtfrekvens i vila 70-120

katt hjärtfrekvens i vila 120-140

kanin hjärtfrekvens i vila 200-350

mus hjärtfrekvens i vila 600-900

Faktorer som kan påverka hjärtfrekvensen djurslag, ålder, kondition, aktivitet, stress

den blodvolym i vänster kammare precis innan kontraktion EDV, enddiastolisk volym

den blodvolym i vänster kammare som återstår efter en kontraktion ESV, endsystolisk volym

hur mycket kan SV ökas genom att EDV ökas till en gräns

ökad sympatisk aktivitet leder till ... slagvolym med samma EDV högre

venernas återflöde av blod sker ffa genom skelettmuskelpumpen

ökar EDV skelettmuskelpumpen, andningsrörelser, glatt muskelkontraktion i vener

upprätthållande av blodtrycket under diastole sker genom glatt muskulatur, elastiska fibrer

det blodtryck som råder under kammarkontraktionen systoliskt blodtryck

det blodtryck som råder under kamrarnas vilofas diastoliskt blodtryck

beräknas genom det diastoliska blodtrycket, plus en tredjedel av pulstrycket(mellanskillnaden av systoliskt och diastoliskt tryck) medelartärtryck

beräknas som skillnaden mellan systoliskt och diastoliskt blodtryck pulstryck

direkt blodtrycksmätning, noggrannaste metoden sensor i kärl

direkt blodtrycksmätning, med en inopererad sensor med en givare som skickar ut signaler främst i forskningssyfte telemetri

indirekt blodtrycksmätning via doppler, oscillometrisk metod, HDO

vad är det som hörs genom den oscillometriska blodtrycksundersökningen det turbulenta flödet

motståndet i kroppens alla kärl som kammaren måste övervinna total perifer resistens, afterload

endiastolisk volym kallas också för preload

blodtryck varierar av cardiac output, preload, afterload, artärernas elasticitet, fysisk aktivitet, emotionell status

trycket i VK efter den passiva fyllnaden och efter förmakskontraktionen preload

trycket som kammaren ska övervinna för att öppna aortaklaffen afterload

white coat effect situationsberoende hypertension

Respons på stress, klinisk miljö; BP HR o Försvårar diagnos hypertension & utvärdering behandlingssvar o Falsk diagnos – onödig behandling situationsberoende hypertension, white coat effect

transport av luft till och från lungorna ventilation

funktioner respirationsapparaten värma, fukta, filtrera, immunförsvar, kyla, syra/basbalans, luktsinne, läten, tal

övre luftvägarna innefattar näshåla, bihålor, munhåla, pharynx

nedre luftvägarna innefattar larynx, trachea, lungor

conchor engelska terminate bones

respiratoriskt epitel innehar mucus, cilier

vart transporteras skit och mikroorganismer som hamnar på det respiratoriska epitelet svalg, pharynx

blodkärl i bindväven under det respiratoriska epitelet har uppgiften att: värma, fukta, variera luftmotstånd

bihålors funktion viktminskning, resonans, värma, fukta

nackdelar och fördelar med munandning uppvärmning, infektion, torra slemhinnor, effektivt

lymfatisk vävnad som bidrar med immunförsvarets funktion tonsiller

under hostning utnyttjas följande struktur ffa plica vestibularis

hostreflexen utnyttjas av skit som irriterar ... tracheas slemhinna, larynx slemhinna

bronkuppdelning ger ytförstoring

respiratoriskt epitel når de ... större bronkiolerna

tracheas brosk övergår att vara... skivformat, fragmenterat

då en bronk bildar 2 kallas förgreningen för ... dikotom

vad minskar och ökar för varje bronnkuppdelning area ökar, diameter minskar

snabbast luftflöde trachea och neråt är i trachea

antal dikotoma förgreningar människa, mus, häst 10, 22, 40

mellan luften och blodet finns en tunn barriär

vätskefilmen inuti alveolerna innehåller följande som minskar ytspänningen surfaktant

vad håller rent i alveolerna alveolära makrofager

i bindväven kring alveolerna finns gott om elastiska fibrer

intransport av luft till lungorna inspiration

de muskler som sköter inspiration diafragma, mm. intercostales externi

utandning expiration

expirationen sker i vila ... passivt

när kontraherar diafragman inspiration

sluten säck med tunn vätskespalt pleura

pleurans uppgifter friktion, utspänning

... håller ut lungorna mot insidan av brösthålan undertryck i pleuran

vad sker vid en penetrerad pleura pneumothorax, lungkollaps

det tryck inne i alveolerna alveolartryck

andning vid ansträngning forcerad ventilation

vid stark forcerad inspiration används kraftiga kontraktion från diafragma, mm. intercostales externi, halsmuskler

vid forcerad expiration används mm. intercostales interni, bukmuskler

djur med aktiv mekanism även för utandningen häst

vad är speciellt för galopperande djur och andning synkroniserad andning med steg

sådant som påverkar ventilationen luftvägsmotstånd, elasticitet, ytspänning

friktion i luftvägar orsakas av turbulens, dikotoma förgreningar

störst motstånd vid ventilation finns i... näshålan

luftfriktion vid ventilation får stor betydelse i astma

pga parasympatisk innervering kan problem fås av... hyperaktiv glatt muskulatur

relaxation av glatt muskulatur sker vid aktivering av beta-2-adrenerga receptorer

beskriver lungans eftergivlighet lung-compliance

surfaktanten är ... och finns ... vattenytan tvålliknande, ovanpå

andel av energi från de 1-2 % som används för att övervinna elastiska krafter 90 %

andel energi från de 1-2 %en som används för att övervinna luftmotstånd i ventialation 10 %

instrument för att mäta lungfunktionen, den visualisering som fås kallas för spirometer, spirogram

spirogrammets graf rör sig ... vid inandning uppåt

den volum som andas ut och in under vila tidalvolym

den mängd luft som kan fås ut efter en normal utandning expiratorisk reservvolym

den mängd luft som är kvar efter full utandning, som är nödvändigt för att undvika alveolarkollaps residualvolym

skillnad mellan maximal in och utandning vitalkapacitet

skillnad mellan maximal inandning och normal viloinandning inspiratorisk reservvolym

skillnad mellan normal utandning och maximal inandning inspiratorisk kapacitet

om man tänker sig att all luft skulle kunna tryckas ut efter en maximal inandning så skulle man få total lungkapacitet

mellan absolut full utandning(omöjligt) och tidal utandning funktionell residualkapacitet

respirationsfrekvens beror på djurslag, ålder, kön, dräktighet, aktivitet, stress, medicin

råtta andningsfrekvens RR 96

höna andningsfrekvens 25

car andningsfrekvens 25

ko andningsfrekvens 30

häst andningsfrekvens 12

människa andningsfrekvens 12

Mängden luft som andas in per minut (andningsfrekvens x tidalvolym) respiratorisk minutvolym

det utrymme i luftvägarna som saknar gasutbytesförmåga anatomiska döda rummet

Volymen frisk luft som når alveolerna per minut alveolarventilation

Luften som når alveolerna är en blandning av frisk luft, använd luft

Snabb och ytlig andning där överskottsvärme avges hässjning

vid hässjning andas man med luft i anatomiska döda rummet

Djup (och snabb) andning pga fysisk ansträngning vid hög höjd hyperpné

Onormalt snabb andning Sjukdom takypné

Flämtning såsom vid Hässjning polypné

Andnöd pga Hårt fysiskt arbete, sjukdom dyspné

Click

Type

Listen

Games

Drucken