Dp 9

The exercise was created 07.12.2023 by amapet3595. Anzahl Fragen: 256.




Fragen wählen (256)

Normally, all words in an exercise is used when performing the test and playing the games. You can choose to include only a subset of the words. This setting affects both the regular test, the games, and the printable tests.

All None

  • Klaffar i venen som inte artärer har backventiler
  • Glatt muskulatur i arteriol som kan klämma åt sfinkter
  • Hjärtat ligger inneslutet i en: hjärtsäck
  • musklen hjärtat består till störst del av: hjärtmuskelvävnad
  • de stora hjärtklaffarna (ser ut som segel) segelklaff
  • segelklaff mellan vänster förmak och kammare bicuspidalisklaff
  • Fickklaff ut till aorta aortaklaff
  • Fickklaff ut till lungartären pulmonalisklaff
  • Segelklaff mellan höger förmak och kammare tricuspidalisklaff
  • Cell som kan bilda spontan aktionspotential i hjärtat hjärtmuskelcell
  • I hjärtat där aktionspotential sker spontant sinusknutan
  • Skiva som skiljer förmak från kammare bindvävsskiva
  • Ombildade muskelceller som kan leda aktionspotential AV-knutan
  • Hålet i hjärtats bindvävsskiva har ett hål för: his-bunt
  • Mått på hur aktionspotential sprider sig över hjärtat EKG
  • Hjärtat vilar diastole
  • Hjärtat kontraherar systole
  • Celler som sprider aktionspotential snabbt retledningsceller
  • Na+ rusar IN depolarisering
  • K+ rusar UT repolarisering
  • Hjärtmuskelceller med läckagekanaler som hjälper nå tröskelvärde pacemakerceller
  • Anledning till fördröjning i hjärtmuskelns aktionspotential efter depolarisering öppnas Ca2+ kanaler under lång tid, kalcium rusar in
  • His-bunt består av purkinjefibrer
  • (EKG kurva) spridning av aktionspotential i förmak P
  • (EKG kurvan) fördröjning P-Q
  • (EKG kurvan) depolarisering, spridning över kamrarna Q-R-S
  • (EKG kurvan) ingen spridning, fortfarande depolarisation S-T
  • (EKG kurvan) repolarisation, kalium rusar ut T
  • annat ord för av-knuta AV-nod
  • epitelceller i kapillär endotel
  • lymfa rinner igenom lymfknutor
  • aortabågen arcus aorta
  • kranskärl arteria coronaria
  • artär från aorta till vänster arm a. subclavia sinister
  • artär från aorta till höger arm a. subclavia dexter
  • höger halspulsåder a. carotis communis dexter
  • vänster halspulsåder a. carotis communis sinister
  • stam innan artären grenar sig (arm/huvud) truncus brachiocephalicus
  • artär till skallben som förser hjärnan med blod a. carotis interna
  • artär som förser (ansiktet) med blod a. carotis externa
  • artär mellan sidoutskottet på cervikalkotorna a. vertebralis
  • ”ringen” under hjärnan circulus arteriosus cerebri
  • artär överarmen a. brachialis
  • artär radius a. radialis
  • artär ulna a. ulnaris
  • stam för artär lever magsäck mjälte truncus coeliacus
  • artär njure a. renalis
  • artär till tunntarm bukspottkörtel högra delen av tjocktarmen a. mesenterica superior
  • artär till tjocktarm vänstra den ändtarm a. mesenterica inferior
  • artär vid bäcken a. ilica communis
  • artär överben a. femoralis
  • artär tibiabenet a. tibialis posterior
  • artär vid fotrygg a. dorsalis pedis
  • undre hålven vena cava inferior
  • övre hålven vena cava superior
  • leverven venae hepatica
  • ven vid bäcken vena ilica (externa/interna)
  • portven vena portae
  • ven från huvudet vena jugularis
  • Ven under nyckelben vena subclavia
  • stora vänstra lymfstammen ductus thoracicus
  • finns i lymfknutor lymfocyter
  • brässen thymus
  • mjälte lie
  • fett som lymfan transporterar kylomicroner
  • 1/2 faktorer som bestämmer blodtryck hjärtminutvolym
  • motstånd när blodet går igenom arterioler perifier resistans
  • hur ihopdragna musklerna i arteriolerna är kärldiameter
  • hur man ökar hjärtminutvolym hjärtfrekvens, volym blod/slag
  • slutet på hjärtats vilofas enddiastolisk volym
  • slutet på hjärtats kontraktionsfas endsystolisk volym
  • slagvolym påverkas mest av venöst återflöde
  • venöst återflöde beror på (2 saker) skelettmuskelpump, venernas diameter
  • när blodtrycket faller måste det höjas blodtrycksreflex
  • får signaler om hjärtat, sitter i medulla oblongata cirkulationscentra
  • receptorer för cirkulationscentra baroreceptorer
  • reglerar blodvolym långsiktig blodtryckreglering
  • ADH, aldosteron och törstcentra stimuleras av detta hormon angiotensin 2
  • ”kissa-mindre” hormon ADH
  • spara natrium hormon aldosteron
  • startar processen att tillverka angiotensin 2 angiotensinogen
  • enzymet som startar processen till angiotensin 2 renin
  • lägre blodvolym betyder att vi behöver tillverka angiotensin 2
  • klipper angiotensin 1 —> 2 ACE angiotensinconvertingenzym
  • systemet som ökar blodvolym och blodtryck RAAS
  • blodplasma består av 92% vatten 7% protein albumin och näringsämnen
  • största delen av proteinet i blodplasman albumin
  • albuminets uppgifter transporterar fettlösliga ämnen, är kolloidosmotiskt och styr den kolloidosmotiska kraften
  • proteiner som koagulerar blod, bildas i levern koagulationsproteiner
  • albumin bildas i hepar
  • antikroppar immunglobuliner
  • röda blodkroppar erytrocyter
  • vita blodkroppar leukocyter
  • blodplättar (cellfragment) trombocyter
  • erytrocyterna bildas i röd benmärg
  • innan erytrocyt är den en erytroblast
  • protein i erytrocyt hemoglobin
  • omogen erytrocyt retikulocyt
  • vita blodkroppar som dödar gamla erytrocyter makrofager
  • hemoglobinmolekyl består av 4 peptidkedjor med 1 hem i varje
  • grundämne i hem som binder syre järn (en hem binder en syremolekyl)
  • stimulerar produktion av erytrocyter erytropoetin
  • gult färgämne som bildas av döda erytrocyter bilirubin
  • blodstillning hemostas (koagulerat blod)
  • 3 faktorer som gör hemostas kärlkontraktion trombocytplugg koagulation
  • vad ska ske när vi vill stoppa en blödning trombos
  • trombocyter som tillverkats och börjar mogna på visst sätt i benmärgen megakaryocyt
  • megakaryocyten släpper av små bitar som blir trombocyter
  • glatt muskulatur som drar samman ett blodkärl vid hemostas vasokonstriktion
  • icke aktiverad trombocyt till aktiverad träffar på kollagen i bindväv och får bläckfiskarmar
  • förstastadieprotein som bildas av vitamin K i levern vid hemostas fibrinogen
  • 2 bitar på fibrinogen klipps av och bildar fibrin
  • fibrin sätter ihop sig och fångar upp blodceller och bildar koagulation fibrinnätverk
  • enzym som klipper fibrinogen till fibrin trombin
  • trombin i inaktiv form protrombin, aktiveras till trombin med faktor X
  • kroppen bryter ner fibrin efter färdig koagulation fibrinolys
  • ett protein som är formad som hummer utan ben antikropp
  • den delen på cell/bakterie/virus som antikropp fastnar på antigen
  • fel blod till fel blodgrupp kan leda till agluttination
  • om du har D-antigen är du Rh+ annars Rh- Rh-systemet
  • övre luftvägar munhåla näshåla svalg
  • nedre luftvägar strupe luftstrupe bronker lungor
  • näshåla cavum nasi
  • munhåla cavum oris
  • svalg pharynx
  • vi använder de övre luftvägarna för att ventilera
  • hålrum i pannben och längre bak bihålor
  • i bihålorna tillverkas detta som gör att bronkiolerna bildas kvävemonoxid
  • bihålor i frontalloben sinus frontalis
  • bihålor i överkäkens ben sinus maxillaris
  • mjuka gomen pallatum molle
  • struphuvud larynx
  • luftstrupe trachea
  • ovanför och nedanför stämbanden glottis
  • struplock på glottis epi-glottis
  • ”diskmedel” i alveolerna som gör att de inte sjunker samman surfaktant
  • inandning inspiration
  • utandning expiration
  • den viktigaste inandningsmusklen diafragma
  • lungorna är som en ballong
  • lungsäck pleura
  • blad som är fastklistrat på lungan på lungsäcken viscerala bladet
  • mellanrummet mellan lungsäckens två blad intrapleurala rummet
  • bladet längst ut (lungsäcken) partiella bladet
  • anledning till att lungorna alltid är utspända lägre tryck i intrapleurala rummet
  • andra andningsmuskler yttre interkostalmuskler
  • varför drar lungan ihop sig elasticitet
  • muskler vid forcerad utandning bukmuskler inre interkostalmuskler
  • hur mycket luft som gick in och ut i ett andetag tidalvolym
  • hur mycket luft man kan byta ut totalt i lungorna vitalkapacitet
  • gammal luft i trochea döda rummet
  • syrets andel av trycket partialtryck för syre
  • partialtryck i alveol 13.3 kPa
  • partialtryck i blodplasma 5, 3 kPa
  • partialtryck koldioxid 6, 1 kPa
  • andningscentra finns i medulla oblongata
  • receptorer i m.o som mäter CO2 halt i blodet centrala kemoteceptorer
  • andra kemoteceptrorer ute i kroppen perifera kemoteceptorer
  • energi vi har om vi inte rör oss basalmetabolism
  • energi som går till värme i mag/tarm matens termogena effekt
  • rak fettsyra mättad fettsyra
  • fettsyra med en böj enkelomättad fettsyra
  • fettsyra med FLERA böjar fleromättad fettsyra
  • fettsyror vi måste få in via föda essentiella fettsyror
  • aminosyror kroppen inte kan tillverka själv essentiella aminosyror
  • protein som innehåller essentiella aminosyror i tillräcklig mängd fullvärdigt protein
  • vete råg havre ris ceralier
  • kroppsvikt/längd^2 BMI
  • grundämne (stjärnstoff) mineraler
  • mineraler är viktiga för osmolaritet, skelett, membranpotential
  • njurarna omvandlar D3 till kalcitriol, säger till tarmen ta upp mer kalcium
  • viktigt för erytrocyter och bildning av DNA/RNA folsyra/folat
  • brist på detta kan leda till perniciös anemi B12
  • behövs för att B12 ska absorberas intrinsic factor
  • mineral som behövs för sköldkörtelhormon T3 T4 jod
  • enzym i saliv som spjälkar stärkelse till maltos amylas
  • gör att proteiner koagulerar HCl (saltsyra)
  • enzym som klipper protein till kortare kedjor pepsin
  • finns i galla bilirubin, gallsalter
  • i bukspott finns vätekarbonat enzymet lipas amylas
  • bukspottet skickar ut enzymer som klipper aminosyror trypsin chymotrypsin (klipper på vissa ställen) karboxipeptidas aminopeptidas (klipper från varsin ände)
  • spjälar sönder sackaros till fruktos + glukos sackaras
  • spjälkar sönder laktos till galaktos + glukos laktas
  • spjälkar sönder maltos till glukos maltas
  • spjälkar sönder det sista av aminosyror i tunntarmen peptidaser
  • tarmludd villi
  • på villi sitter microvilli
  • tjocktarm drar tillbaka vätska förpackning
  • bakterier i tjocktarmen som bildar vitamin B och K
  • matstrupe esophagus
  • tolvfingertarm duodenum
  • tunntarm jejunum/ilium
  • tjocktarm kolon
  • bukspottkörtel pancreas
  • lever hepar
  • ”tugga knåda” mekanisk bearbetning
  • tillverka matspjälkningsvätskor produktion, sekretion av enzymhaltiga matspjälkningsvätskor
  • klippa sönder makromolekyler enzymstisk spjälkning av näringsämnen
  • ta upp spjälkad mat till blodet absorption
  • mag/tarmkanals nätverk av nervceller enteriska nervsystemet
  • innersta lagret i tarmen mucosa
  • lager 2 i tarmen submucosa (bindväv)
  • 3 e lagret i tarmen miscularis (muskellager)
  • yttersta lagret i tarmen serosa
  • drar ihop sig och gör tarmlumen mindre ringmuskler
  • drar ihop sig och tarmlumen blir större längsmuskler
  • bukhinna peritoneum
  • tarmkäx mesenterie
  • öronspottkörtlar grandula parotis
  • slemämne i saliv mucin
  • sväljningsmusklerna styrs i CNS
  • när man tuggar färdigt trycks maten mot: och medulla oblongata styr sväljning mjuka gomen
  • muskelrörelse som trycker ner mat i matstrupe peristaltiska muskelrörelser
  • magsäck ventrikel
  • övre magmun cardia
  • nedre magmun pylorus
  • muskelrörelse som ger portioner från pylorus till duodenum peristaltisk muskelrörelse (stor omblandning, knåda)
  • allt sekret som bildas i magslemhinna och töms i ventrikel magsaft
  • saltsyreproducerande celler parietalceller
  • pepsinogenproducerande celler huvudceller
  • gör pepsinogen aktivt HCl
  • nervimpuls i magsäcken gör att: bildas gastrin histamin
  • gör att HCl bildas kontraktion i magsäcken
  • skickar aktionspotential att tömma magsäck var 20:e sekund glatt muskulatur pacemakerceller
  • magsäcken känner av peptider magsäckstömning ökar
  • basiskt ämne i bukspott vätekarbonat
  • många och korta kedjor aminosyror polypeptider
  • emulgeringsmedel i galla gallsalter
  • celler som tillverkar vätekarbonat celler i utförsgången
  • sinnesceller i pancreas avger hormonet sekretin
  • celler i pancreas som avger enzym som ska spjälka fett kolhydrater protein körtelceller
  • celler i duodenum avger hormonet: som känner av fettsyror och peptider CCK
  • hepar gör detta med fettlösliga ämnen vattenlösliga
  • leverceller runt sinusoiden hepatocyter
  • makrofager i sinusoiden kupfferceller
  • tarminnehåll kymus
  • mindre fettdroppar miceller
  • fettdroppe med proteinkappa kylomicron
  • blindtarm ceacum
  • blindtarmsbihang appendix veriformis
  • tjocktarmen jobbar i dessa rörelser segmenteringsrörelser
  • rörelser bakåt i tjocktarmen för att få upp mer vatten massrörelser
  • avföringsreflex gastrokoliska reflexen
  • tarmtömning defekation
  • njure ren
  • urinledare ureter
  • urinblåsa vesica urinaria
  • urinrör urethra
  • artär till njure arteria renalis
  • njurven vena renalis
  • njurbäcken pelvis renalis
  • njurbark cortex renalis
  • njurmärg medulla renalis
  • Muskel i urinblåsa detrusomuskel
  • glatt muskulatur i urinblåsa inte sfinkter
  • yttre muskulatur vid urinöppning som vi kan styra yttre sfinkter

All None

(
Freigegebene Übung

https://spellic.com/ger/abfrage/dp-9.11848045.html

)