Dugga 3 Biologi

The exercise was created 18.02.2025 by PetterMyrsj. Anzahl Fragen: 52.




Fragen wählen (52)

Normally, all words in an exercise is used when performing the test and playing the games. You can choose to include only a subset of the words. This setting affects both the regular test, the games, and the printable tests.

All None

  • Flerårig växt Kan leva mycket länge, blommar varje år.
  • Totipotenta celler Växtcellerna kan dela och specialisera sig till alla typer av celler i en växt.
  • Meristem Delnings- eller tillväxtvävnad
  • Kambium Delningszonen i en stam, i träd mellan bark och ved.
  • Lignin Ämne som håller ihop cellväggens cellulosa.
  • Ettårig växt På ett år gror den, växer till, blommar, bildar frön och dör.
  • Perenna växter Fleråriga örtartade växter som övervintrar (vissnar ned) och skjuter nya skott varje år.
  • Frukt Den bildning som fröna finns inuti.
  • Pistill Det organ i en blomma där fröna bildas.
  • Ståndare Det organ i en blomma där pollenkorn bildas.
  • Pollenkorn Egentligen sporer till små handplantor, som ungefär motsvarar spermier.
  • Fruktämne Den del av pistillen som utvecklas till frukt.
  • Embryo Den befruktade äggcellen utvecklas till ett embryo som kan sägas vara en ny planta i miniatyr (grodden).
  • Pollinering Pollenkornen, ofta med vinden eller med djurs hjälp, förs över till pistillens märke. Pollenkornen gror till en pollenslang som tar sig ned genom pistillens stift.
  • Sporkapsel Växer ut från den gröna mossplantan och här bildas sporer genom meios.
  • Kloroplast Den organell i växtceller där fotosyntesen sker.
  • Tylakoider Membranblåsor inne i kloroplast. De fotokemiska reaktionerna sker här.
  • Stroma Utrymmet mellan tylakoiderna i en kloroplast. Här sker koldioxidfixeringen.
  • Proplastider Förstadie till plastider ex. i groende frön.
  • Plastider Samlingsnamn för kloroplaster och andra liknande organeller, som har andra uppgifter än fotosyntes.
  • Fotosyntes Summaformel: Koldioxid + Vatten = Kolhydrater + Syrgas
  • Amyloplast Vit underjordisk plastid som lagrar stärkelse.
  • Klorofyll Nödvändigt grönt färgämne för fotosyntes.
  • Fotokemisk reaktionsserie Med hjälp av solenergi bildas energiförmedlarna NADPH och ATP samtidigt som syret i vattnet blir till syrgas.
  • Koldioxidfixerande reaktionsserie De energiförmedlande ämnena från den fotokemiska reaktionen används till att ta in koldioxid och omvandla den till socker.
  • Rubisko Det enzym som fångar in koldioxid så att det kan bildas organiska molekyler.
  • Fotorespiration När rubisko tar in syrgas istället för koldioxid, då går fotosyntesen med förlust.
  • Calvincykeln Del av fotosyntesen där koldioxid omvandlas till socker.
  • Klyvöppning Hål i blad som kan öppnas och stängas med hjälp av rörelser i slutcellerna. Dess funktion är att ta in koldioxid till fotosyntesen med öppna gör de också att växten förlorar vatten.
  • Ljuskompensationspunkt Den ljusstyrka där fotosyntes och cellandning hos växten går jämt upp, så att nettoutbytet av koldioxid blir noll.
  • Koldioxidkompensationspunkt Den halt koldioxid i luften där fotosyntesen och andningen (cellandning och fotorespiration) går jämnt upp. Nettoutbytet av koldioxid blir noll.
  • C4-växter Dessa växter har påbyggnad på Calvincykeln som gör fotosyntesen mer effektiv. Bladen har två typer av celler, inre och yttre. I de yttre tas koldioxid upp av en förening med tre kolatomer varefter en molekyler med fyra kolatomer bildas. Koldioxiden har koncentrerats och risken för fotorespiration har minskat. Kräver mer ATP.
  • C3-växter Har enbart Calvincykeln
  • CAM-växter Växter med utbyggnad av fotosyntesen. Koldioxid tas in på natten byggs in i syror och utnyttjas på dagen för att bilda kolhydrater i fotosyntesen. Fetbladsväxter i torr miljö, minst effektiv fotosyntes.
  • Mineralnäringsämnen De grundämnen som växter behöver.
  • Begränsande faktor Det mineralnäringsämne som finns i relativt sett minst mängd för en växt.
  • Makronäringsämnen Grundämnen som växter behöver i stora mängder
  • Mikronäringsämnen Grundämnen som växter absolut behöver fast i små mängder.
  • Xylem eller veddel Rörsystem i en växt för transport av vatten och lösta mineralämnen.
  • Trakeider Långsmala vattentransporterande celler i xylemet.
  • Kärl Rymliga vattentransporterande celler i xylemet, finns hos lövträd.
  • Transpiration När vatten avdunstar från blad och andra växtdelar ovan jord.
  • Floem eller sildel Transportsystem i en växt för socker och andra organiska ämnen.
  • Silceller Levande celler utan cellkärna som bygger upp floemet.
  • Fototropism En växt reagerar på ljusets riktning. Oftast böjer sig skottet mot ljusets riktning.
  • Auxin Ett viktigt växthormon som bland annat stimulerar cellsträckning i skottet.
  • Fytokrom Ämne i växter som reagerar på rött ljus och kan styra olika händelser i växten.
  • Långdagsväxter Blommar när dagarna är långa, egentligen när nätterna är korta.
  • Kortdagsväxter Blommar när dagarna är korta, egentligen när nätterna är långa.
  • Gravitropism Att en växt reagerar på tyngdkraften - skottet växer uppåt, rötterna nedåt. Pga att stärkelsekorn omfördelas i cellerna.
  • Växthormoner Signalämnen som bildas på ett ställe i växten och har effekter på andra ställen. Mängdförhållandet är det viktigaste!
  • Tillväxtregulatorer Annat namn på växthormoner

All None

(
Freigegebene Übung

https://spellic.com/ger/abfrage/dugga-3-biologi.12443728.html

)