Farmakologi och klinisk kemi

All None Speichern

• Farmakokinetik är? läran om hur läkemedelssubstanser påverkar levande organismer för att få en funktionsförändring. Kinetik= rörelse
• Absorption när läkemedlet tas upp i kroppen
• Distribution fördelas via blodet ut i kroppens vävnader, beroende på läkemedlets kemiska egenskaper t.ex. grad av fettlöslighet och joniseringsgrad.
• Metabolism är då näringsämnen och läkemedel tas upp, omvandlas sedan bryts ner i kroppen
• Elimination Kroppens förmåga att eliminera läkemedel beskrivs med hjälp av begreppet clearance,
• Läkemedelsabsorption oförändrat läkemedel tar sig från administreringsplatsen(mun, muskel) ut i blodbanan innan vidare transport ut till vävnaden.
• det tar vanligen minst 10år från ide till läkemedel provats kliniskt och godkänt försäljning. sant
• Fas 3 studeras om läkemedlet är bättre än placebo eller andra tillgängliga läkemedel, på ett stort antal patienter. sant
• Enterotabletter Enterotabletter ska lösas upp först när de har nått tarmen. Har rn hinna som gör att de inte kan lösas upp i magsäcken. Enterotabletter ska lösas upp i tarmen för att det verksamma ämnet kan irritera magsäcken.
• läkemedel med hög distributionsvolym befinner sig? i högre grad i vävnader än i blodplasma
• är biotillgängligheten densamma vid olika administreringssätt? biotillgängligheten skiljer sig mellan administreringssätt, iv. (F) = 100%
• Verkningsmekanism som används vid urininkontinens? antikolinerga läkemedel används vid behandling av överaktiv blåsa.
• När används beta-blockerande läkemedel? örsta hand används de mot högt blodtryck, men de används även vid kärlkramp och hjärtsvikt.
• vilken verkningsmekanism ges vid behandling av Astma och KOL? beta- 1 blockad och beta 2-agonism
• varför är det viktigt med dosanpassning när läkemedel med smal terapeutisk bredd ges? skillnaden är liten vid smal terapeutisk bredd är också skillnaden mellan effekten och biverkningen liten
• Läkemedelmolekyler som är bundna till plasmaproteiner kan binda till receptorer och ge ett biologiskt svar? Sant
• Antagonister Antagonister hindrar kroppsegna substanser att binda till receptorn.
• Index ett mått på läkemedlets säkerhetsmarginaler, delar dos som är 50% dödlig med dos som är 50% effektiv.
• Plasma Plasma är det som finns kvar när blodkropparna har avlägsnats, innehåller koagulationsproteiner, vätska och elektrolyter.
• Serum det som finns i vårt blod när vi plockar blodkropparna och koagulationsproteinerna.
• Blodstatus(blst) erytrocyter, lekocyter och trombocyter. ser över erytrocyternas storlek och totala hemoglobin innehåll.
• Blodstatus med diff(blsd) vid diff tittar man på de olika typerna av vita blodkroppar.
• EVF- erytrocytvolymfraktion hur stor del av blodet som utgörs av erytrocyter i % normalvärde 44% styrs av patientens vätskestatus
• EPK- erytrocytpartikelkoncentrationen ger inte lika mycket info eller tillför ytligare jämfört med HB & EVF. tas för ta reda på storlek, volym och koncentrationen av blodvärdet.
• MCV erytrocyternas genomsnittliga volym. visar hur stora det är. olika storlekar anemier ger olika former på röda blodkroppen. används för anemidiagnostik
• MCH genomsnittliga massan av hemoglobin i varje röd blodcell, ett av flera test som alltid utförs vid analys av blodet.
• MCHC Hemoglobininnehållet, mått på hemoglobinkoncentrationen. Lågt MCHC ses vid järnbrist men går ej diagnoseras.
• B-leukocyter vita blodkroppar, vid misstanke på brist av någon vit blodkropp så görs blsd. Får då en differentialräkning av vita blodkropparna.
• Leukocitos stegring av vita blodkroppar vid inflammatorisk tillstånd som infektioner eller benmärgssjukdom
• Leukoponi Minskat antal vita blodkroppar, inträffar vid allvarliga infektioner som sepsis eller påverkad benmärg vid läkemedel(cellgiftspreparat)
• Kalprotektin(F) kalciumbildande protein, frigörs i höga koncentrationer i neutrofila granulocyter. Har en hämmande effekt på både bakterier och svampar.
• Trombocyter små celler som har med koagulationsförmågan att göra, produceras av en större megakardiocyt.
• trombocytos Förhöjda värden vilket oftast sekundär till blödning, trauma, infektion eller Op.
• Trombocytopeni Lägre antal, kan förekomma om benmärgen är hämmad eller ökad destruktion ute i blodet.
• Transferrin(TIBC) proteiner som transporterar järn i vårt blod. ökar vid brist på blod.
• ferritin lagringsformeln av järn, mäts i plasma, påverkas av inflammation. låga värden indikerar lågt järn= järnbristanemi.
• APTT detta tas om patienten har ett ökat blödningstillstånd inför OP test för kontroll av aktiviteten av koagulationsfaktorerna i intrinsic-systemet .
• D-dimer nedbrytningsprodukt av fibrin, proteinfragmen som förekommer i blod efter blodpropp brutits ned genom fibronolys= Värdet höjs
• ALAT(Alaninaminotransferas) enzym i hjärtat och skelettmuskulaturen men framförallt i levern. klinisk markör för diagnostisera leversjukdomar.
• ASAT leverenzymer, finns i levercellerna vilka läcker ut vid skada på levercellen. Akuta skador kan ALAT stiga mer, vid kroniska stiger ASAT. ASAT större än ALAT = akut alkoholskada.
• ALP Stopp i gallvägar. finns även i skelettet vilket stiger vid metastaser.
• Buffertsystem mekanism i kroppen som upptar eller avger vätejoner för hålla pH konstant. Vårt första försvar mot pH förändringar.
• Respiratorisk acidos otillräcklig utvädring av co2 från blodet. ses vid: astma, thoraxskador, hämning av andningscentrat, lungödem.
• Alkalisk miljö kroppen behöver sura produkter för att kompensera, då börjar man andas långsammare för att spara på koldioxiden(hypoventilering)
• Vilka blodprover används för att diagnostisera eller följa akut hjärtinfarkt? Troponin-t, ultraljud för mäta storleken på hjärtinfarkt. EKG eventuellt övervak med telemetri.
• Blodprov som används för diagnostisera eller följa vid kronisk HS ? BNP(blodprov som mäter hormon som frisätts från hjärtats sin ventrikel vid belastning). El- status(Na, K, Kreatinin)
• En rubbning i syra bas balansen kan vara metabol eller respitorisk beskriv skillnaden mellan dessa två rubbningar.? Metabol menas att de inte beror på utvädring (andning). Respiratorisk menas fel av utvädring/sparning av koldioxid.
• Vad innebär det att ha en metabol alkalos? patient har ett överskott på baser, har ev förlorat syra/surt genom kräkningar eller stora intag av syraneutraliserande läkemedel elr urindrivande läkemedel.
• Hur kompenserar kroppen för metabol alkalos? kroppen kompenserar via njurar, urin blir alkalisk och släpper ut via urin bikarbonat, via lungor hypoventilation=sparar på koldioxid.
• Varför stiger Hb värdet hos en person som är dehydrerad? erytrocyter förloras inte, utan är den extracellulära vätskan/ECV som minskar. Blir en minskning av vätska vilket ökar hur stor del av blodvolymen som utgörs av erytrocyter.
• Varför är det viktigt följa vätskebalans på en dehydrerad patient? Pga av risker som finns vid uttorkning som cirkulations påverkan. Och att inte vätska tillförs för snabbt, finns risk för hjärnödem pga ökad mängd vätskan kan dras från ECV till ICV under snabb tillförsel av vätska.
• Varför är krea ett dåligt mått på njurfunktionen? Ange 2 skäl. Problemet med Kreatinin värdet är att det kan påverkas av hur stor muskelmassa man har, om man har stort kött intag kan detta tillföra ett förhöjt krea-värde. En liten muskelmassa leder till mindre mängder kreatinin, dvs mindre filtrationsbehov. Normalt s-krea vid låg vikt kan därför maskera en reell funktionsnedsättning.
• Vilken verkningsmekanism har bakterostatisk? hämmar bakteriens tillväxt och förökninggenom t.ex. förstöra ribosomerna.
• bakterozid dödar bakterier genom förstöra dess cellvägg

All None Speichern