filosofi begrepp- ht24

All None Speichern

• referens den företeelse i verkligheten som ordet står för
• betydelse de utmärkande drag som vi i tanken förknippar med ordet
• den rent språkliga förteelsen av ett ord en kombination av ljud och bokstäver
• deskriptiva ord beskrivande ex penna
• emotiva ord Känsloladdade ex cancer
• vaga ord oklart omfång ex ungdom
• kontextuella tolkningar tolkning av ord utifrån sammanhanget
• precisera kommit överens om betydelsen för ett ord
• mångtydiga ord ord som kan betyda olika i olika sammanhang
• definition något som förklarar vad ett ord eller uttryck betyder med hjälp av andra ord
• lexikaliska definitioner något som ska beskriva precis samma sak som det ord som förklaras
• explikativa definitioner ord som är för komplexa för att beskrivas med ett eller ett fåtal ord ex komet
• ostensiva definitioner saker som inte går att definiera genom ord ex färger
• persuasiv definition ger oss deras åsikt genom definitioner
• stipulativa definitioner en person bestämmer enväldigt definitionen av ett vagt ord i ex en text
• satser ord i följd enligt grammatikens regler
• meningsfull sats innehåller alltså något som vi kan begripa
• kategorimisstag ord som tillhör okombinerbara satser har kombinerats ex "gula idéer sover lugnt"
• metaforer språklig bild
• teoretiska satser antingen sanna eller falska ( verifierbara satser)
• ateoretiska satser varken sanna eller falska och kan ej bevisas ( kan frtf vara meningsfulla)
• Informativa satser beskriver den iakttagbara verkligheten omkring oss (teoretiska)
• emovativa satser uttrycker vad den som talar känner (ateoretiska)
• frågor ex: vad är klockan? ateoretiska
• befallningar och uppmaningar ex “Stäng dörren”. Ateoretiska
• Performativa eller utförande satser när vi utför den handling som satsen uttrycker. Ex jag lovar att komma dit=> jag ger ett löfte
• satser med social funktion småord ex "vi ses". vanligtvis ateoretiska
• sakpåståenden = informativa satser. principiellt verifierbara, ex hunden är brun.
• värdepåståenden = emotiva satser. speglar talarens känslomässiga hållning till något eller någon, ex han är snygg.
• G.E Moore hävdade att ett vårdat vardagsspråk fungerade utmärkt i filosofiska diskussioner ( med vaga och mångtydiga ord)
• Bertrand Russel intresserad av hur meningar kunde bli nonsens på grund av fel i sin logiska form ( Frankrikes kung..)
• Tidiga Ludwig Wittgenstein Tractus- språket kan enbart fungera på ett meningsfullt sätt när det beskriver den verklighet som vi kan studera med vetenskapliga metoder
• Analytisk filosofi Analys av språket, Logiken och detaljerade undersökningar av klart avgränsade frågo
• den logiska empirismen ord och satser enbart är meningsfulla om de direkt eller indirekt hänvisar till våra sinneserfarenheter
• verifikationskriteriet en sats är meningsfull om och endast om det i princip finns något sätt att visa att satsen är sann eller falsk
• kognitivt meningslöst saknade kunskapsinnehåll
• Senare Wittgenstein all språkanvändning är meningsfull när den fungerar i en samtalssituation i språkgemenskapen (meaning is use)
• Oxfordfilosofin hur vi använder vardagsspråket och hur det ibland kan skapa missförstånd
• argumentation framförda åsikter
• logik vilken struktur en argumentation måste ha för att vara giltig och det som fogar ihop argumenten.
• tes det man påstår i en argumentation
• argument stödjande påståenden för tes
• underförstådda argument uttalas inte då man utgår ifrån att alla redan är medvetna om dem
• hållbarhetskravet För argument som är sakpåståenden = ska vara sanna/ sannolika
• hållbarhetskravet för värdepåstående ska vara rimliga
• accepterandekrav vi accepterar ett värdepåstående som rimligt
• Goda argument hållbara och relevanta
• Dåliga argument det som inte är hållbara och relevanta
• hederlig argumentation försöker övertyga läsaren eller åhöraren med sakliga argument
• ohederlig argumentation effektiva argument snarare än hållbara
• Prestigeöverföring struntar i mina kritiska frågor och accepterar den underförstådda tesen
• Personangrepp lägger mer vikt vid personens ålder, kön, hudfärg etc än hållbarheten i dennas argument
• slutledning resonemang där man utgår från ett antal påståenden som man är säker på och sluter sig till ett nytt påstående, vars riktighet man ännu inte har undersökt
• premisser påståendena som man utgår ifrån under slutledning
• att sluta Processen då man tänker efter vad man får ut av premisser
• slutsats de påståendena som man kommer fram till
• Induktion/ Induktiva slutledningar finns två av dessa= generaliseringar och analogier
• Generalisering När jag formulerar min slutsats (alla norrlänningar är tystlåtna) säger denna mer än mina premisser och jag tillför alltså något nytt.=> även om premisserna är sanna kan slutsatsen mycket väl vara falsk
• Analogi premisserna bygger på osäkra jämförelser och slutsats kan därför bli falsk.
• Deduktion/ deduktiv slutledning får ingen ny kunskap utöver den som redan finns i premisserna. Man stuvar om i de kunskaper som premisserna innehåller och klargör slutsatsen.
• syntetiska satser sanna eller falska beroende på samtida verkligheten
• analytiska satser sanna eller falska beroende på begrepp
• tautologiska satser sanna med nödvändighet ( ex cirkel är rund)
• kontradiktoriska satser falska med nödvändighet ( ex cirkel är fyrkantig)

All None Speichern