Föreläsning 8-14

The exercise was created 16.10.2026 by SaraEricssonLTH. Anzahl Fragen: 70.




Fragen wählen (70)

Normally, all words in an exercise is used when performing the test and playing the games. You can choose to include only a subset of the words. This setting affects both the regular test, the games, and the printable tests.

All None

  • Vad används boltzmanns fördelningslag till? för att beräkna sannorlikheten/andelen molekyler med viss energi vid T
  • Vilken energinivå är alltid mest sannorlikt? Vad medför detta? Den lägsta --> osannorlikt att omgivning ger E till system
  • Vad är boltzmannfaktorn? Potensen i boltzmanns fördelningslag
  • Vad är mikrotillstånd? Olika sätt systemet kan se ut på
  • Vad är degenereringsgraden? Antal sätt systemet kan ha energin U (mikrotillstånd kan ha samma U)
  • Vad är Q alt. q? Fördelningssumman: Mått på antalet tillgängliga tillstånd vid en viss T
  • Vad är skillnaden mellan Q och q? Q = systemets, q = molekylär
  • Hur hänger Q och q ihop för särskiljbara system och icke särskiljbara? särskiljsbart: Q = q1*q2*q3 osvEj särskiljbart: dividera med N!
  • Vad innebär translation? Förflyttning i rummet
  • Vad innebär rotation? Snurrande/vridning runt axel
  • Vad innebär vibration? Ändring/böj/sträck i molekylens bindning
  • Hur är vibrationerna vid absoluta nollpunkten? Det finns fortfarande vibration trots 0K
  • Vilken våglängd är vibrationsövergångarna i? IR-området
  • Vilken våglängd är rotationsövergångarna i? Mikrovågsområdet
  • Hur ligger energinivåerna för translation? Kontinuerligt
  • Vilken våglängd är elektronövergångarna i? UV-synligt
  • Vad menas med linjär molekyl? Alla innegående atomer ligger på en linje
  • Vad gäller för degenereringen vid vibration? g = 1 för alla nivåer
  • Hur beskrivs qtot för en molekyl? qtot = qtrans*qrot*qvib*qe
  • Hur beskrivs εtot för en molekyl? εtot = εtrans + εrot + εvib + εe
  • Vilken typ av energilagring beror på V, vilka beror på T? Alla beror på T, trans beror på V.
  • hur beskrivs potentialen för en ideal gas? μ = μ(0) + RTln(P/P(0)), μ(0) är för det rena ämnet
  • Vad är kemiska standardpotentialen för en ideal gas? potentialen för 1 mol ideal gas vid p = p(0), p(0) = 1 bar
  • Vad innebär linjerna i ett fasdiagram? Avskiljer de olika faserna ämnet kan vara i
  • Vad hände då vi går bortom förångningslinjen? En superkritisk fluid skapas (gas = vätska)
  • Vad ligger trippelpunkten? Där fasdiagramets 3 linjer möts?
  • Var ligger gritiska punkten? I slutet av förångningslinjen
  • Vad händer med kemiska potentialen då trycket ökar? μ ökar också med P
  • Hur vet man hur molära volymen ändras vid fasövergång mellan (s) och (l)? smältlinjen negativ lutning --> Vm minskar, smältlinje positiv --> Vm ökar
  • vad måste gälla för att kunna använda clausius clapayrons ekvation? En av faserna måste vara gas, dvs sublimering/kondensering
  • Vad skapas då clausius clapayron plottas? Det blir linjär regression med 1/T2 som x ln(P2/P1) som y
  • hur beskrivs potentialen för ett allmänt tillstånd? μ = μ(0) + RTln(a), aktivitet a = γ*C, μ(0) är för det rena ämnet
  • Vad gäller för en ideal lösning? ΔUmix = 0 ΔVmix = 0 --> ΔGmix = ΔFmix, Raolts lag gäller oavsett molbråk
  • Hur kan interaktionerna i ideal lösning beskrivas? A och B trivs lika bra med A-A, B-B som A-B
  • Hur beskrivs blandningsentropin för en ideal lösning? ΔSmix = -R(n(A)ln(x(A)) + n(B)ln(1 - x(A)) )
  • Hur förhåller sig helmholts fria energi och entropin för en ideal lösning? ΔFmix = -TΔSmix
  • Hur beskrivs potentialen för en ideal lösning? μ(A) = μ* + RTln(x(A))
  • Vad säger Raoults lag och när gäller den? P(A) = x(A)*P*, Gäller vid slutet
  • hur kan p* läsas ut från ett diagram vars molbråk är x-axeln? då molbråket=1 och skär p kan p* avläsas
  • Hur beräknas aktiviteten, a? a = P/P* = γx där x är molbråk och γ är aktivitetsfaktor
  • Vad är γ för en ideal lösning? γ = 1
  • Vad säger henrys lag och när gäller den? P = k(H) * x, gäller för låga molbråk (i början) k(H) i tabell
  • Vad säger daltons lag? P(A) = Ptot * y(A) där y(A) = n(A) / ntot
  • När vi har jämvikt mellan gas och vätska används olika beteckningar för molbråket i gas respektive vätska. Hur betecknas de? y(A) gas och x(A) vätska
  • Hur bskrivs kemisk potential då A är lösningsmedel (nästan rent)? μ(A) = μ(*,A) + RT ln(γ(A) * x(A)), dvs μ(0) = μ(*)
  • Hur beskrivs potentialen då A är mycket utspätt (lösta ämnet) μ(A) = μ(0,A) + RT ln([A]/1), idealt utspätt [A] = a(A)
  • Vad är kolligativa egenskaper? Egenskaper som enbart beror på lösningens koncentration
  • Hur förändras kokpunkt då vi blndar i ett ämne? Den höjs alltid lite, då ΔS>0 (gynnar system)
  • Hur kan ln(γ(L) * x(L)) utryckas? ΔvapG* / RT
  • Hur beskrivs förändringen i G/T med avseende på T? ∂/∂T (ln(γ(L) * x(L)) = - ΔvapH / RT^2 (stryk R vid rent ämne)
  • Vad är osmos? Membran släpper in/ut H2O för att utjämna koncentrationsgradient
  • När slutar osmos? Då kemiska potentialen är utjämnad
  • Hur kan trycksättning ändra jämvikt? Trycksätta lösning --> ändrat osmostryck --> ändrad kemisk potential
  • Hur beskrivs osmotiskt tryck? Π = - (RT ln((γ(L) * x(L)) / Vm(L)*, Vm(L)* molarvolym rent lösningsmedel
  • Vad gäller för dG hos ALLA processer? dG <= 0
  • Vad är reaktionsparametern ξ? Antal mol av reaktionen som går åt höger
  • Hur uttrycks kemiska reaktionspotentialen? -aμ(A) - bμ(B) + cμ(C) + dμ(D)
  • Hur kan dG uttryckas med reaktionsparametern? dG = Δμ(r) * dξ ekvivalent med Δμ(r) derivata för dG/dξ <= 0
  • Vad gäller då 1. Δμ(r) > 0 2. Δμ(r) < 0 3. Δμ(r) = 0 1. dξ < 0 (reaktion åt H) 2. dξ > 0 (reaktion åt V) 3. jämvikt
  • Hur avgörs reaktionerns riktning? De går så att Q ändras tills Δμ(r) = Δμ(0,r) + RTln(Q) = 0
  • Vad kallas Q för vid jämvikt? Q = K
  • Vad gäller för Δμ(0,r) och Δμ(r) uttryckt i K? Δμ(0,r) = -RTlnK, Δμ(r) = RT ln(Q/K)
  • Vad gäller för Q och K då reaktion går åt höger respektive vänster? höger: Q<K vänster: Q>K
  • Vad krävs mer än Q för att avgöra reaktionens riktning? Δμ(0,r)
  • Vad är arbetsgången för kemisk jämvikt? Teckna reaktion, teckna K alt. Q, gör om a till c i jämviktskonstanten
  • Uttryck K i Δμ(r) dvs ΔG(r) K = e^(ΔG(r, T) / RT)
  • Hur går man från standardvärde för H till andra temperaturer? ΔH(r) = ΔH(0,r) + ∫ΔCp(T) dT OBS: Cp i polynomform
  • Hur går man från standardvärde för S till andra temperaturer? ΔS(r) = ΔS(0,r) + ∫ΔCp(T)/T dT OBS: Cp i polynomform
  • Vad innebär Le chateliers princip? Reaktion går åt det håll så att förändring motverkas
  • Ge exempel på hur Le Chatelier syns då p och T ändras? P ökar --> minskar antal mol gas, T ökar --> endo åt höger, exo åt vänster

All None

Freigegebene Übung

https://spellic.com/ger/abfrage/forelasning-8-14.13132141.html