geografi 2

All None Speichern

• Tsunami stora vågor som orsakas av plötsliga rörelser i havsbotten, ofta vid jordbävningar eller vulkanutbrott. Dessa vågor kan röra sig med hög hastighet och orsaka enorma skador vid kuster.
• Förkastning (vertikal) marken rör sig uppåt eller nedåt längs en spricka, vilket kan orsaka en tsunami om det sker under havsytan.
• Vad är en tsunami? havsvåg som skapas av plötsliga rörelser i havsbotten, exempelvis genom en jordbävning, ett undervattensskred eller ett vulkanutbrott.
• Hur skapas en tsunami? havsbotten plötsligt höjs eller sänks och stora mängder vatten sätts i rörelse. Vågen förstärks när den närmar sig land på grund av grundare vatten.
• Vad händer efter en tsunami skapats? Efter att en tsunami bildats kan vågen färdas över långa avstånd i havet. När den når land orsakar den ofta översvämningar och förstörelse.
• Varning? Tsunamivarningssystem används för att upptäcka havsbottensrörelser och varna befolkningar i riskområden. Sirener, varningsmeddelanden och evakueringar är vanliga åtgärder.
• Exempel på när det hänt? Ett känt exempel är tsunamin i Indiska oceanen 2004, som orsakades av en kraftig jordbävning utanför Sumatra och resulterade i hundratusentals dödsfall.
• Bergart (Hur skapas de?) Bergarter är fasta sammanhängande mineralmassor som utgör jordskorpan. De bildas genom olika geologiska processer, exempelvis genom stelning av magma, hoppressning av sediment eller omvandling under högt tryck och temperatur.
• Magmatiska bergarter bildas genom att magma stelnar, antingen under jordytan (intrusiva, t.ex. granit) eller vid ytan (extrusiva, t.ex. basalt). De är ofta hårda och har kristallina strukturer.
• Sedimentära bergarter bildas genom hoppressning av sand, lera, och organiska material över tid. Exempel är kalksten och sandsten, och dessa bergarter innehåller ofta fossil.
• Metamorfa bergarter bildas genom omvandling av andra bergarter under högt tryck och temperatur. Exempel är marmor (från kalksten) och gnejs (från granit).
• Bergartscykeln beskriver hur bergarter omvandlas mellan magmatiska, sedimentära och metamorfa bergarter genom geologiska processer som vittring, erosion, sedimentering, smältning och omvandling.
• Exogena krafter yttre krafter som påverkar jordytan genom nedbrytning och omformning. Dessa krafter drivs av solenergi och inkluderar vittring, erosion och transport av material.
• Vittring process där bergarter bryts ner till mindre partiklar genom mekaniska eller kemiska processer. Det är en långsam process som påverkar landskapet över tid.
• Mekanisk vittring (Frost, temperatur, rot) innebär att bergarter spricker sönder utan att deras kemiska sammansättning förändras.
• Frostvittring sker när vatten tränger in i sprickor och fryser, vilket gör att berget spricker.
• Temperaturvittring orsakas av upprepad uppvärmning och avkylning, vilket får berg att spricka.
• Rotvittring sker när växtrötter tränger in i bergssprickor och vidgar dem.
• Kemisk vittring bergarter bryts ner genom kemiska reaktioner, ofta med vatten och syre. Kalksten löses exempelvis upp av kolsyrat vatten och kan bilda grottor.
• Erosion berg och jord bryts ner och transporteras bort av vind, vatten eller is. Detta sker kontinuerligt och formar landskapet över tid.
• Vinderosion transporterar sand och damm och kan skapa formationer som sanddyner.
• Vattenerosion sker genom floder och regn som nöter bort jord och berg.
• Glaciärerosion uppstår när glaciärer rör sig och skrapar med sig sten och grus.
• Meander slingrande floder som bildas när vatten eroderar ytterkurvor och avsätter sediment i innerkurvor. Med tiden kan meandrar förändras och bilda korvsjöar.
• Delta flodmynning där sediment avsätts och bildar nya landområden. Ett exempel är Nildeltat i Egypten.
• Hur formas landskapet av vind? Vind kan transportera sand och små partiklar, vilket leder till erosion och deposition. Ökenlandskap med sanddyner är ett exempel på hur vind påverkar jordytan.
• Glaciär en stor ismassa som långsamt rör sig och eroderar landskapet. Glaciärer kan skapa dalar, moräner och fjordar.
• Istid – Vad kan en istid bero på? En istid kan bero på förändringar i jordens bana, solens strålning eller atmosfärens sammansättning. Under en istid täcks stora områden av inlandsis, vilket förändrar landskapet drastiskt.
• Landsänkning marken sjunker, ofta på grund av tektoniska rörelser eller grundvattenuttag.
• Landhöjning marken stiger, ofta som en följd av att inlandsis smält och trycket på jordskorpan minskat. Ett exempel är landhöjningen i Sverige efter den senaste istiden.
• Flyttblock stora stenblock som transporterats av inlandsisen och lämnats kvar när isen smälte. Dessa kan hittas långt från sin ursprungliga plats.

All None Speichern