Historia prov epokerna

All None Speichern

• Makt Inflytande och påverkan
• Maktresurser Det som ger oss makt, till exempel pengar, utbildning eller medborgarskap.
• Direkt makt har man över sina medmänniskor dvs när man kan få dem att göra något som de annars inte skulle göra. Ett exempel kan vara när föräldrar får sitt barn att städa sitt rum. Makten utövas avsiktligt och avser att leda fram till ett beslut eller handling, ofta finns det någon form av bestraffning eller belöning inbakad i maktutövningen. Det är också tydligt vem som utövar makten, vilket också innebar att denne kan ställas till ansvar om han eller hon bryter mot lagstiftningen.
• Dagordningsmakt: Det innebär att man begränsar andras makt genom att bestämma vad man ska fatta beslut om. Har man makt över dagordningen bestämmer man vad som ska diskuteras, eller inte ska diskuteras. Media har till exempel mycket dagordningsmakt då vilka nyheter som ska publiceras. Fokus ligger inte på att diskussionen ska leda fram till beslut utan snarare vad man ska besluta om.
• Makten över tanken Makten över tanken innebär de begränsningar vi har som skapats av samhällets strukturer. Ett exempel är kvinnor och män i arbetslivet för ca 50 år sedan, då det var självklart att mannen stod för inkomsten medan kvinnorna förväntades ta hand om hemmet och barnen. Detta var så självklart att vi inte såg hur makt utövades.
• Demokrati Folkstyre, alla med rösträtt får vara med att bestämma hur landet ska styras. Folket i landet kan välja på olika alternativ, rösta på olika partier. Ett fungerande rättsystem är viktigt, rättssystemet skyddar folket som till exempel lagar och domstolar. Mänskliga rättigheter är viktigt. T.ex. alla människors lika värde, rätt att uttrycka sina åsikter och rätt att tro på vad man vill.
• Exempel på demokratiska länder Sverige, Australien, USA
• Diktatur Styrs av en ledare eller en grupp som bestämmer det mesta i landet. Folket i landet brukar inte få rösta, om folket får rösta finns det ett alternativ att rösta på. Folket får inte uttrycka sina åsikter hur som helst, kritik mot styret brukar straffas.
• Exempel på icke demokratiska länder: Nordkorea, Ryssland och Kina.
• Riksdagen Riksdagen styr och fattar beslut som gäller hela landet. Riksdagens beslut påverkar landstingen och kommunerna. Vi röstar fram representanter/politiker till riksdagen. Riksdagen: hjärtat i svensk politik. Sveriges parlament. Här sitter de allra största partierna. Riksdagen röstar om vem som ska bli statsminister. I riksdagen tas beslut om olika förslag.
• Regeringen Regeringen styr landet. I regeringen sitter dem/de partier som har fått riksdagens förtroende att styra landet och bilda regering. Regeringen är beroende av riksdagen. Regeringen ska verkställa de beslut som fattas i riksdagen.
• Landsting och landstingsfullmäktige: Landsting: 20 landsting/regioner i Sverige. Huvuduppgifter är tandvård och sjukvård men även större saker som gäller regioner som till exempel stora vägbyggen eller kollektivtrafik. Vi röstar fram representanter/politiker till landstingsfullmäktige. Landstingsfullmäktige: Landstingen/regionerna styrs genom direktvalda politiska församlingar, så kallade regionfullmäktige.
• Kommun 290 kommuner i Sverige. Kommunerna ansvarar för en fjärdedel av Sveriges ekonomi. Arbetet som görs i kommunerna är nödvändiga för att samhället ska fungera. Vi röstar fram representanter/politiker till kommunfullmäktige.
• Kommunalt självstyre Kommunerna får fatta vissa beslut på egen hand, samt har rätt att ta ut egen skatt från kommuninvånarna med syfte att sköta sina uppgifter. Uppgifter är till exempel omsorg för äldre, barn och funktionshindrade, utbildning och bibliotek samt svar för brandkår, vägar, vatten och avlopp.
• Myndigheter Staten styr myndigheter. Exempel på myndigheter är Försäkringskassan, polis och försvaret. Staten beslutar över lagar och förordningar som i sin tur styr landstingen och kommunerna, via myndigheterna. Till varje departements ansvarsområde hör ett antal statliga myndigheter som ska tillämpa de lagar och utföra den verksamhet som riksdagen och regeringen beslutar om. Exempel på myndigheter är Polisen, Migrationsverket, Kronofogden, Skatteverket och Skolverket.
• Talman Styr riksdagens arbete, får inte delta i debatterna eller rösta när olika ärenden ska avgöras. Vid en eventuell regeringsbildning är det talmannen som leder förhandlingarna och lägger fram ett förslag för riksdagen om godkännandet.
• President Den högsta ledaren i ett land. USA:s statschef.
• Statschef Den högsta företrädaren för staten. I Sverige är kungen vår statschef. Kungen har en symbolisk betydelse, ingen politisk makt.
• Statsminister Den högsta ledaren i ett land. I Sverige styrs landet av statsministern, statsministern har stor politisk makt. Folket röstar fram vem som ska vara statsminister genom att rösta på ett parti som väljer en representant till statsministerposten.
• Premiärminister Den högsta ledaren i ett land. Storbritannien är exempel på land med premiärminister som styr landet.
• Utskott Riksdagen har hjälp av 15 utskott. Utskotten arbetar med frågor inom ett särskilt område. I utskotten hamnar förslag (motion eller proposition), utskotten tar hjälp av olika experter för att sammanfatta ett underlag inför beslutsfattandet i Riksdagen. Exempel på utskott är trafikutskott och utbildningsutskott.
• Departement Regeringen och departementen ser till att förslag som Riksdagen beslutat om genomförs. Till sin hjälp har de förvaltningen. Exempel på departement är Finansdepartementet och Försvarsdepartementet.
• Minister Chefen för ett departement kallas minister.
• Förvaltning Regeringen, har precis som riksdagen, hjälp i sitt arbete. Regeringen har hjälp av förvaltningen. Där ingår myndigheter och departement.
• Monarki Statschef: Kung, drottning eller kejsare. Exempelvis Sverige. I Sverige har statschefen/kungen en symbolisk betydelse, ingen politisk makt. Titeln ärvs. I Sverige styrs landet av statsministern.
• Republik Statschef = President. Exempelvis USA. I USA styr statschefen/presidenten.
• Motion Motion är ett förslag från riksdagen.
• Proposition Är ett förslag från regeringen
• Minoritetsregering En minoritetsregering har stöd från mindre än hälften av riksdagsledamöterna. En minoritetsregering behöver söka stöd för att få en majoritet som röstar för ens förslag. Det är svårare att styra om man är en minoritetsregering, än en majoritetsregering. I Sverige har vi historiskt sett haft ganska många minoritetsregeringar.
• Majoritetsregering En majoritetsregering har stöd av en majoritet av riksdagens ledamöter. En majoritetsregering har lättare att få igenom sina förslag i riksdagen. Det är lättare att styra om man är en majoritetsregering, än en minoritetsregering.
• Riksdagsledamöter I Sveriges Riksdag sitter 349 riksdagsledamöter. Riksdagsledamöternas uppgift är att rösta ja eller nej till de förslag som läggs fram i riksdagen. Exempelvis på statsbudgeten eller nya lagar.
• Parlamentarism Partiet eller partierna som fått flest röster bildar en regering som styr landet. Regeringen måste få stöd av riksdagen där alla stora partier finns med. Regeringen behöver alltså ha förtroende för riksdagen. Riksdagen kan avsätta regeringen. Parlamentarism: Regeringen måste ha riksdagens stöd, annars blir det svårt att styra och få igenom sin politik. Det här systemet kallas för parlamentarism. Riksdagen är Sveriges parlament. Riksdagen och regeringen måste samarbeta för att Sverige ska fungera.
• Misstroendevotum Riksdagen ska kontrollera regeringen, till detta finns olika verktyg. Ett av dessa är misstroendevotum. Det innebär att riksdagen kan väcka misstroende mot en eller flera ministrar i regeringen eller mot statsministern. Man röstar i riksdagen om man har förtroende för en minister, ministrar eller statsministern. Om inte regeringen har riksdagens förtroende kan den få avgå.
• Konstitutionsutskottet Riksdagen har ett annat verktyg för att kontrollera regeringen, det är konstitutionsutskottet. Det är ett kontrollorgan, där man granskar om man tycker att en minister har gjort det den ska göra eller om den har gjort fel.
• Flerpartistat Fler alternativ på vem/vilka som ska styra finns, flera olika partier.
• Enpartistat En ledare eller en grupp styr.
• Statsbudget Statsbudget är en beräkning av statens inkomster och utgifter för nästa år.
• Vågmästare Vågmästare är ett parti som har en hel del makt, trots att de inte är Sveriges största parti. Typiskt för ett vågmästarparti är att de befinner sig mellan blocken och därmed kunde välja vilka de ville stödja.
• EU Sverige är medlem i EU, därför måste vi förhålla oss till EU-parlamentet och vad de bestämmer. Inom EU har man gemensamma grundlagar/fördrag som beskriver vad medlemsländerna ska samarbeta kring. Sveriges riksdag påverkas av EU;s fördrag när det fattar beslut.
• Regeringsformen Utgör grunden för vår demokrati. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas.
• Yttrandefrihetsgrundlagen I Sverige har man rätt att säga nästan vad man vill. Man har rätt att uttrycka sin åsikt i radio, tv och på webben. Det är dock inte tillåtet att förtala eller kränka en annan person.
• Successionsordningen Kung Carl XVI Gustaf är Sveriges nuvarande statschef. Att Sverige ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen. Men det är i successionsordningen som reglerna för vem som kan ärva tronen finns. Kronprinsessan Victoria står i ordning. (1979, kvinnan kunde ärva)
• Tryckfrihetsförordningen Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Den ger alla rätt att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt i förväg att granska eller censurera det som skrivs. Man har rätt att sprida vilken information man vill i tryckform så länge lagen följs. Samtidigt som tryckfrihetsförordningen ger rätten till att uttrycka sig fritt skyddar den mot förtal och kränkningar.

All None Speichern