Instuderingsfrågor tenta 1

The exercise was created 23.10.2023 by Hannah0333. Anzahl Fragen: 113.




Fragen wählen (113)

Normally, all words in an exercise is used when performing the test and playing the games. You can choose to include only a subset of the words. This setting affects both the regular test, the games, and the printable tests.

All None

  • Vad har oligodendrocyten för funktion? Gliacell som myeliniserar axon i CNS
  • Vad har astrocyten för funktion? Gliacell som tätar kapillärerna i hjärnan så att inget läcker ut, upprätthåller blod- hjärnbarriären
  • Vad är blod-hjärnbarriären? Den hindrar ämnen från att läcka ut i hjärnan från hjärnans blodkärl
  • Vad har microglia för funktion? Gliacell som fagocyterar i hjärnan, bidrar till hjärnans mikrobiologiska försvar och bryter ner döda celler och cellrester
  • Vad har ependyma celler för funktion? Gliacell som har cilier och med hjälp av dessa skapar rörelse i vätskan i ventriklarna
  • Vad har schwanceller för funktion? Gliacell som myeliniserar motoriska och sensoriska axon i PNS
  • Vad har en satelitcell för funktion? Finns i PNS ganglier och skapar där en optimal miljö för nervcellen
  • Vad är ett ganglion? En samling av nervceller omgivna av nervceller
  • Vilka hinnor omsluter hjärnan och ryggmärgen? Dura mater, arachnoidea, (subarachnoidalrummet), pia mater
  • Vad heter de olika ventriklarna? Ventriculus lateralis dx/sin, ventriculus tertius, ventriculus quartus
  • Vad heter förbindelsen mellan tredje och fjärde ventrikeln? Aquaeductus cerebri
  • Vilken funktion har liquor? Stötdämpande, kyler hjärnan, transporterar näringsämnen, avlägsnar restprodukter
  • Vart bildas liquor? I hjärnans ventrikelsystem i den kärlrika veckbildningen choroidalflätor
  • Hur återfiltreras liquor till blodet? Genom arachnoidal vili i subarachnoidalrummet
  • Vilka kärl är involverade i hjärnans blodförsörjning? Carotis communis, som delas in i externa och interna, försörjer hjärnvävnaden. Internus försörjer hjärnan och externus resterande delar av huvudet. De två vertebral-artärerna förenas i basilaris i höjd med kraniet. På hjärnans undersida förenas basilaris med carotis. Därifrån utgår tre artärer; cerebri media, cerebri anterio och cerebri posterior.
  • Hur styrs blodflödet till hjärnan? Autoreglering, mängden koldioxid/ vätejoner i blodet
  • Hur långt sträcker sig ryggmärgen? Till leddisken mellan kotorna L1 och L2
  • Vilka delar av cortex är involverade i association? I frontalloben finns områden för planering och problemlösning, i Wernickes associationsområde finn centrum för språkförståelse
  • Vilka delar av cortex är involverade i motoriska funktioner? Primära motoriska cortex (pannloben, kontrollerar viljestyrda rörelser), premotoriskt cortex (pannloben, steget före primära motoriska cortex, Broccas område (motoriskt talcentra, sätta samma rörelser för att kunna formulera ljud)
  • Vilka delar av cortex är involverade i sensoriska funktioner? Känselbarken (tolkar signaler från huden m.m.), hjässloben (känselupplevelser), syncentra (nackloben, primärt syncortex), hörselcentra (finns i tinningloben), smakcentra (finns i insula), luft (centra finns i tinningloben men integrerar med djupare strukturer i hjärnan)
  • Vilka funktioner har de basala ganglierna? Viljemässig motorik, släpper fram "rörelseprogram" i cortex
  • Vilken funktion har thalamus? Kopplingsstation för sinnesförnimmelser, förmedlar signalerna till rätt del av cortex
  • Vilka funktioner har hypothalamus? Centra för hunger, törst, lust, temperatur, mättnad och dygnsrytm, styr autonoma nervsystemet, hormonkontroll
  • Vilka funktioner har amygdala? Skilja på fara och icke- fara, del av limbiska systemet
  • Vilka funktioner har hippocampus? Involverad i minnesbildning och lokalsinne, omkopplingsstation för lukförnimmelser
  • Vilka delar finns av hjärnstammen? MItthjärnan, bryggan och förlängda märgen
  • Vilken funktion har mitthjärnan? Signalering mellan ryggrad och storhjärna, reflexmässiga huvudrörelser
  • Vilken funktion har bryggan? Signalering mellan ryggrad och storhjärna, andningscentrum, skickar signaler till lillhjärnan
  • Vilken funktion har förlängda märgen? Andning, hjärta och blodtryck, hosta, nysa, svälja och kräkas
  • Vilka funktioner har cerebellum? Motoriskt kontrollerande system, karta över var kroppen befinner sig
  • Hur upprätthålls vilomembranpotentialen? Natrium- kaliumpumpen skapar spänningsskillnad, kaliumjoner strömmar ut ur cellen genom läckkanaler, utsidan blir mer och mer positiv tills kaliumjonerna repellleras, balans och därmed vilomembranpotential på -70 mV uppstår
  • Hur uppkommer en aktionpotential? Legandstyrda receptorer på den postsynaptiska cellen är kopplade till natriumkanaler, kanalerna öppnas och natrium strömmar in i cellen vilket genererar en elektrisk impuls, axon hillcok regionen avgör om denna är tillräckligt stark för att skickas vidare genom axonet där ytterliggare voltstyrda kanaler finns
  • Hur överförs en nervsignal från en nervcell till en annan? I den presynaptiska cellen finns voltstyrda kalciumkanaler, aktionspotentialen får dessa att öppnas och kalcium strömmar in i cellen, kalcium fungerar som en intramolekylär signalsubstans som får vesiklar i cellen att öppnas och tömma sitt innehåll i synapsspalten. På den postsynaptiska cellen finns legandstyrda natriumreceptorer, signalsubstansen får dessa att öppnas och en ny aktionspotentiol genereras i den postsynaptiska cellen.
  • På vilka sätt kan transmittorsubstans elimineras? Nedbrytande enzym, återupptagningspumpar på den presynaptiska cellen, signalsubstansen diffunderar bort (gliaceller bryter ner signalsubstans som diffunderat bort)
  • Vilken funktion och receptor har acetylkolin? Nikotinreceptorer/ muskarina receptorer, har med muskelkontraktion att göra
  • Vilken funktion och receptor har noradrenalin? Alfa- receptorer eller beta receptorer, finns i sympatiska nervsystemet
  • Vilken funktion och receptor har dopamin? Dopaminreceptorer, tillhör belöningssystemet
  • Vilken funktion och receptor har serotonin? Serotonin receptor, depressionsjukdomar beror på serotoninbrist
  • Vad är en exitatorisk postsynaptisk potential? Depolarisering av en postsynaptisk cell vilket ökar chansen att cellen ska starta en ny aktionspotential
  • Vad är en inhibitorisk postsynaptisk potential? Hyperpolarisering av en postsynaptisk cell vilket minskar chansen att cellen ska starta en ny aktionspotential
  • Vilka nivåer i nervsystemet kontrollerar rörelser? Första nivån: skelettmuskeln, andra nivån: ryggmärgen, tredje nivån: hjärnstammen, fjärde nivån: cerebellum, femte nivån: motoriska och associativa områden på kortex
  • Vilka receptorer och neurotransmittorer förekommer i autonoma nervsystemet? Acetylkolin- nikotinreceptorer och muskarinreceptorer, adrenalin och noradrenalin- adrenerga receptorer (alfa och beta)
  • Ge exempel på vilken effekt sympatiska nervsystemet har på olika organ i kroppen: Pulsen ökar, luftrörer vidgas, matsmältningen går långsammare, pupiller vidgas, blodsockernivå ökar
  • Ge exempel på vilken effekt parasympatiska nervsystemet har på olika organ: Pulsen munskar, mer saliv munnen, ökad peristaltik, kan kissa och bajsa, matsmältningen ökar
  • Beskriv kranialnerv I Luktnerven, olfactorius, sensorisk, förbinds med luktslemhinnan
  • Beskriv kranialnerv 2 Synnervern, opticus, sensorisk, förbinds med näthinnan
  • Beskriv kranialnerv 5 Trillingnerven, trigeminus, sensorisk och motorisk, förbinds med ansiktets hud, slemhinnor i näs- och munhåla, tänder samt tuggmuskler
  • Beskriv kranialnerv 7 Ansiktsnerven, facialis, sensorisk och motorisk samt parasympatisk, förbinds med smak, mimisk muskulatur, tårkörtlar och spottkörtlar
  • Beskriv kranialnerv 8 Hörsel och balansnerven, vestibulocochlerais, sensorisk, förbinds med hörsel och balansorgan
  • Beskriv kranialnerv 10 Den kringvandrande nerven, vagus, sensorisk och motorisk samt parasympatisk, förbinds med svalget, struphuvudet samt inre organ i bröstkorgen och buken
  • Beskriv de fem nivåerna i hur nervsystemet kontrollerar rörelser Ett: muskeln själv, två: ryggmärgen, tre: hjärnstammen och balansorganen, fyra: cerebellum och och de basala ganglierna, fem: motoriska kortexområden tillsammans med associativa cortexområden
  • Vilka funktioner har det autonoma nervsystemet? Det sköter icke-viljestyra funktioner genom glatt muskulatur, hjärtmuskulatur och körtelvävnad. Bland annat reglerar det cirkulation, andning, urinblåsa och genitala organ
  • Hur är det autonoma nervsystemet uppbyggt? Till skillnad från det somatiska nervsystemet består det autonoma av två neuron i den motoriska kedjan. Det första har sin cellkropp i ryggmärg/ hjärnstam och kallas preganglionärt neuron. Det andra kallas postganglionärt och har cellkroppen i perifera ganglier, detta neuron förbinds med de olika vävnaderna.
  • Vilka neurotransmittorer och receptorer förekommer i det autonoma nervsystemet? Acetylkolin- nikotinreceptorer och muskarinreceptorer, adrenalin och noradrenalin- adrenerga receptorer
  • Hur styrs vakenhet av hjärnan? Vakenheten beror till stor del på sensorisk information som påverkar kroppen, retikulära aktiveringssystemet har en viktig del i att upprätthålla vakenhet
  • Hur styrs sömn av hjärnan? Inträdandet i sömn regleras av kärnor i pons och hypothalamus, dessa kärnor utnyttjar olika transmittorsubstanser
  • Hur styrs uppmärksamhet av hjärnan? Uppmärksamhet hänger ihop med vakenhet som styrs av det retikulära aktiveringssystemet
  • Hur styrs lärande av hjärnan? Minne och lärande hänger ihop, det finns associativt och icke associativt lärande. Associativt lärande är kopplat till ett annat stimuli och är således mer effektivt är icke associativt.
  • Hur styrs minne av hjärnan? Minnet är en neuronal process och består av ett slutet nervkretslopp med konstant stimulans. Då impulserna upphör glömmer vi om minnet inte lagrats i långtidsminnet.
  • Hur styrs språk, skrift och tal av hjärnan? Styrningen av talet sker från primära motoriska kortex i samband med de basala ganglierna och lillhjärnan. Wernickes area utgör ett centrum för språkförståelse. Broccas area har med formuleringen av begripliga ljud att göra.
  • Hur styrs känslor av hjärnan? Limbiska systemet, i pannloben och gynus cinguli sker känsloupplevelsen. Amygdala skiljer på fara och icke fara.
  • Hur uppfattar sinnesceller fysiska stimuli? Processen då ett fysiskt stimuli omvandlas till en elektrisk impuls kallas för transduktion. En sensorisk nerv har mekaniskt styrda jonkanaler i sitt membran, när tryck uppstår öppnas jonkanalerna och natriumjoner strömmar in vilket genererar en aktionspotential, som ledis vidare genom neuronet via voltsryrda kanaler.
  • Vad menas med proprioception? Lägesavkänning av kroppsdelar, görs med hjälp av mekanoreceptorer
  • Vilka typer av smärta finns det? Nociceptiv, neuropatisk, psykogen, kronisk, ideopatisk, visceral, refererad
  • Hur kan smärtstimuli förmedlas till hjärnan och hur påverkas smärtupplevelsen av detta? A- delta fibrer: via tjocka, myeliniserade axon, smärtan är skarp och snabb. C-fibrer: tunna axon, långsamma signaler, smärtan är dov och molande
  • Vilka smärthämmande system finns i kroppen? Smärthämmande ämnen, portteorin, hjärnstammen (opiater)
  • Hur funkar synen? Pupillen släpper in ljus, strålarna bryts av linsen och hornhinnan, en bild skapas på näthinnan med fokus i gula fläcken. Där finns synceller som omvandlar till en elektrisk signal vilken leds genom synnerven till syncentrum i nackloben där signalerna tolkas.
  • Hur funkar hörseln? Ytterörat fångar upp ljuden och leder dem in genom örongången, ljudvågorna sätter trumhinnan i gungning, vibrationerna fortplantas i hörselbenen. Stigbygeln täcker för det ovala fönstret som är en öppning till innerörat, i innerörat finns också det runda fönstret. Dessa två öppningar möjliggör för vätska att röra sig fritt i hörselsnäckan. I vätskan finns hårceller som böjs när vätskan rör sig, böjningen omvandlas till elektriska impulser som går genom hörselnerven till hörselcentrum i hjärnan.
  • Hur fungerar balansorganet? Otolitorganen och båggångarna utgör örats balansorgan. Otolitorganen uppfattar huvudets lutning och accelererade rörelser. Båggångarna uppfattar vridning och rotation av huvudet, dessa är riktade åt olika håll och på så vis kan vi känna va rörelser i flera plan. I otolitorganen finns hårceller som är inbäddade i en massa med kristaller, rörelser gör att massan flyttar sig vilket hårcellerna känner av och för vidare till balansnerven.
  • Hur förnims lukt? I den övre delen av näsan finns ett sensoriskt epitel med sinnesceller som reagerar på ämnen i luften. Sinnsecellerna har cilier med receptormolekyler, sinnescellernas axon utgör luktnerven.
  • Hur förnims smak? På tungan finns smakceller som är samlade i smaklökar, dessa är i sin tur samlade i papiller. Smakcellerna har små mikrovili som fungerar som receptorer, genom synaptisk överföring når smaken kranialnerverna som leder vidare till hjärnstammen, därefter leds upplevelsen till talamus och insulära cortex.
  • På vilka två sätt kan ben utvecklas? Intramembranös förbening och endokondral förbening
  • Beskriv stegen i endokondral förbening: Ett: skelettet består av brosk och saknas blodkärl, två: förbeningen börjar i diafysen och blodkärl växer in, tre: förbeningen fortsätter även i epifyserna och en märghåla bildas i diafysen, fyra: märghålan blir större, broskzoner kvarstår mellan epifys och diafys vilket möjliggör tillväxt
  • Vilken effekt har solljus på skelettet? Kalciumupptaget är beroende av D- vitamin, utan kalcium kommer benet urholkas. Större delen av D- vitamin kommer från huden, 7-dehydrokolesterol omvandlar under inverkan av ultraviolett ljus vitamin D till vitamin D3. Det i sin tur omvandlas till aktivt D-vitamin av lever och njurar.
  • Vilka hormoner påverkar skelettet? Tillväxthormon, könshormon, sköldkörtelhormon och insulin
  • Vilka vitaminer och näringsämnen är viktiga för skelettet? Kalcium, fosfat, C-vitamin, B12, och D- vitamin
  • Vilka typer av skelett finns det? Rörben, tärningsformade ben, platta ben, oregelbundna ben, sesamben
  • Vilka typer av leder finns det? Äkta leder, oäkta leder (fibrösa leder (suturer, syndesmoser, gomphoser), broskleder)
  • Vad är en flexion? Böjande rörelse
  • Vad är en extension? Motsats till flexion, sträckande rörelse
  • Vad är en abduktion? Rörelse från kroppens mittlinje
  • Vad är en rotation? Rotation av kroppen eller delar av den
  • Vad är en supination? Utåtrotation av kroppsdel jämfört med kroppens mittlinje
  • Vad är en pronation? Inåtrotation av kroppsdel jämfört med kroppens mittlinje
  • Hur är en skelettmuskel uppbyggd? Skelettmuskeln är omsluten av ett membran, epimysium, muskeln består i sin tur av muskelfiberbuntar som är omslutna av perimysium. Muskelfiberbuntarna är uppbyggda av muskelfibrer som är omslutna av endomysium. Muskelfiberna byggs upp av myofribrill som består av de två proteinerna aktin och myosin. Myosin byggs upp av mysoinfilament och aktin av aktinfilament som innehåller troponin och tropomyosin. Aktion och myosin bildar tillsammans ett slags rutnät som kallas sarkomerer.
  • Hur uppkommer och genomförs en muskelkontraktion? En muskelkontraktion uppkommer då myosinhuvud “griper tag” i de omgivande aktinfilamenten och därefter ändrar form så att sarkomererna och därmed muskeln förkortas. För att detta ska kunna ske krävs en nervimpuls. Kopplingen mellan elektrisk impuls och mekaniskt svar går till så att acetylkolin frisätts från en motorisk nervcell och binder till nikotinreceptorer på den postsynaptiska muskelcellen. Detta skapar en skapar en aktionspotential i muskelcellen som gör att det voltstyrda sarkoplasmatiska retikulumet släpper ut kalciumjoner i cellen. Dessa binder till troponin vilket möjliggör att tropomyosin flyttas från sitt viloläge och möjliggör för aktin och myosin att binda till varandra. Korsbryggecykeln är den process då aktin och myosin tillsammans får muskeln att kontrahera.
  • På vilka sätt kan skelettmuskeln omsätta energi? ATP lagrat i muskeln, kreationfosfat kan omvandla ADP till ATP, ATP bildas genom glykolys (anaerob), ATP bildas genom fullständig förbränning av glukos (aerob)
  • Vilka är de huvudsakliga endokrina körtlarna? Hypothalamus, hypofysen, sköldkörteln, bisköldkörtlarna, njurarna, binjurarna, langerhans öar i bukspottskörteln, äggstockar och testiklar
  • Vilka kemiska grupper klassas hormoner inom? Vattenlösliga eller fettlösliga
  • Hur kan hormoner påverka en målcell? Hormoner kan antingen ha en direkt effekt på målcellen eller så gör de att ett annat hormon frisätts. Hormonerna kan antingen stimulera eller bromsa olika fysiologiska skeenden.
  • Vad reglerar styrkan i den effekt som målcellen får? Antal hormoner som frisätts samt hur många receptorer som finns på målcellen
  • Vilka typer av stimuli finns det? Humoralt stimulus (löst i blodet), neuronalt stimulus (nervsignalering), hormonellt stimulus (ett annat hormon)
  • Beskriv hormonet ADH (frisättning, stimulus, målorgan, effekt och neg. feedback): Frisätts ifrån: Neurohypofysen, stimulus: hög salthalt i blodet och angiotensin II, målorgan: njuren och törstcentrum samt blodkärl, effekt: njuren (återupptar vatten istället för att kissa ut), törstcentrum (vi blir törstiga och dricker mer), blodkärlen (kontraktion), Neg feedback: minskad salthalt och ökat blodtryck
  • Beskriv hormonet oxytocin (frisättning, stimulus, målorgan, effekt och neg. feedback) Frisätts ifrån: neurohypofysen, stimulus: sträckning av livmodern och amning, målorgan: muskulatur i livmoder samt bröstkörtlar, effekt: kontraktion av livmodern och kontraktion av bröstkörtlar vilket leder till frisättning av mjölk, neg. feedback: bebis föds, slutar amma
  • Beskriv hormonet prolaktin (frisätts ifrån, stimulus, målorgan, effekt, neg. feedback) Frisätts ifrån: adenohypofysen (hypothalamus hämmar vanligtvis med frisätter produktionen vid stimuli), stimulus: amning, östrogen, målorgan: bröstkörtlar, effekt: produktion av bröstmjölk, neg. feedback: amning upphör, östrogennivåer sjunker
  • Beskriv tillväxthormon (frisättning, stimulus, målorgan, effekt, neg. feedback) Frisätts ifrån: adenohypofysen, stimulus: ung ålder, sova, fasta, träna, målorgan: lever, fettväv, alla celler, effekt: frisättning av glukos och IGF-1 (skelett och skelettmuskulatur som målorgan) från levern, celldelning samt frisättning av fettsyror, neg. feedback: IGF-1, dålig sömn, ej träning, äter ej aminosyror
  • Beskriv hormonet TSH (frisättning, stimulus, målorgan, effekt, neg. feedback) Frisätts ifrån: adenohypofysen, stimulus: produceras hela tiden och stängs endast av vid neg. feedback, målorgan: sköldkörteln, effekt: stimulerar sköldkörteln till produktion av T3 och T4 vilket i sin tur leder till ökad metabolism, neg. feedback: T3 och T4
  • Beskriv hormonen FSH och LH (frisättning, stimulus, målorgan, effekt, neg. feedback) Frisätts ifrån: adenohypofysen, stimulus: puberteten, målorgan: testis och ovarier, effekt: testis: spermieproduktion (FSH) och ökad halt testosteron (LH), ovarier: äggmognad (FSH) och ägglossning LH samt att halterna av östrogen och progesteron ökar, neg. feedback: könshormoner (testosteron/ östrogen och progesteron)
  • Beskriv hormonet ACTH (frisättning, stimulus, målorgan, effekt, neg. feedback) Frisätts ifrån: adenohypofysen, stimulus: långvarig stress, målorgan: binjurebarken, effekt: binjurebarken frisätter kortisol (påverkar glukoneogenes), aldosteron (reglerar blodtryck) och androgener, neg. feedback: kortisol
  • Beskriv hormonet kortisol (frisättning, stimulus, målorgan, effekt, neg. feedback) Frisätts ifrån: binjurebarken, stimulus: ACTH, målorgan: lever, fettväv och skelettmuskulatur, effekt: ökar blodglukoset och verkar immundämpande, neg. feedback: kortisol leder till minskar frisättning av ACTH
  • Beskriv homonen adrenalin/ noradrenalin (frisättning, stimulus, målorgan, effekt, neg. feedback) Frisätts ifrån: binjuremärgen, stimulus: akut stress, målorgan: samma som sympatiska nervsystemet, effekt: sympatiska effekter, neg. feedback: akuta stressen är över
  • Vad innebär glykogenes? Glykogen bildas genom att glukosmolekyler bildar kedjor
  • Vad innebär glykolys? Glukos frisätts genom att glykogen bryts ner
  • Vad innebär glykoneogenes? Nybildning av glukos genom att fettsyror och aminosyror sätts ihop
  • Beskriv hormonet insulin (frisättning, stimulus, målorgan, effekt, neg. feedback) Frisätts ifrån: beta celler i bukspottskörteln, stimulus: höga nivåer av glukos i blodet, målorgan: lever, skelettmuskulatur, fettväv, alla celler, effekt: levern lagrar glukos i form av glykogen, skelettmuskulaturen lagrar glukos i form av glykogen, fettväven tar upp glukos och omvandlar det till fett som kan lagras, alla celler använder glukos som bränsle för att göra ATP, neg. feedback: sänkt värde av glukos i blodet
  • Beskriv hormonet glukagon (frisättning, stimulus, målorgan, effekt, neg. feedback) Frisätts ifrån: alfa celler i bukspottskörteln, stimulus: låga halter av glukos i blodet, målorgan: lever, skelettmuskulatur, fettväv, alla celler, effekt: levern stimuleras att bilda glukos först genom glykogenolys och sedan genom glykoneogenolys, i skelettmuskulaturen stimuleras frisättning av aminorsyror, i fettväven stimuleras frisättning av fettsyror, neg. feedback: sänkt värde av glukos i blodet
  • Vilka hormoner är delaktiga i glukosregleringen? Insulin, glukagon och kortisol samt tillväxthormon (stimulerar till glykoneogenes)
  • Beskriv RAAS, renin- angiotensin- aldosteron- systemet: Angiotensinogen finns alltid i hög halt, vid lågt blodtryck stimuleras bildning av renin i njurarna. Renin klyver angiotensinogen till angiotensin I. Angiotensin I i sin tur katalyseras av ACE i kapillärerna i lungorna. Då bildas angiotensin II som kontraherar blodkärlen vilket skapar en ökad perifer resistens och därmed ett ökat blodtryck
  • Beskriv hormonen Angiotensin II och renin (frisättning, stimulus, målorgan, effekt, neg. feedback) Frisätts ifrån: renin= njurarna, angiotensin II= blodet, stimulus: lågt blodtryck leder till frisättning av renin, målorgan: blodkärl, binjurebark, hypothalamus, effekt: blodkärlen kontraheras, hypothalamus frisätter ADH vilket leder till ökad blodvolym, binjurebarken frisätter aldosteron vilket leder till återupptag av vatten i njurarna och därmed ökad blodvolym, neg. feedback: ökat blodtryck
  • Vilka hormoner påverkar blodtrycksregleringen? ADH och aldosteron ökar blodvolymen, ADH, adrenalin/noradrenalin och angiotensin II leder till kontraktion av blodkärl, adrenalin och noradrenalin påverkar hjärtat att öka cardiac output
  • För vilka funktioner är kalcium viktigt? Bygga upp skelett, i muskler, koagulation och nervsignalering
  • Beskriv hormonet parathormon (frisättning, stimulus, målorgan, effekt, neg. feedback) Frisätts ifrån: bisköldkörteln, stimulus: låga kalciumnivåer, målorgan: skelett, njurar och tarm, effekt: skelett: osteoklaster stimuleras till nedbrytning vilket frigör kalcium, njurarna stimuleras till att återuppta kalcium istället för att kissa ut det samt att aktivera vitamin D, tarm: vitamin D stimulerar till upptag av kalcium, neg. feedback: ökad halt av kalcium i blodet
  • Beskriv hormonet kalcitonin (frisättning, stimulus, målorgan, effekt, neg. feedback) Frisätts ifrån: parafollikulära celler i sköldkörteln, stimulus: höga kalciumnivåer, målrogan: skelett, effekt: osteoblaster stimuleras till att lagra kalcium i skelettet, neg. feedback: låga nivåer av kalcium i blodet

All None

(
Freigegebene Übung

https://spellic.com/ger/abfrage/instuderingsfragor-tenta-1.11759053.html

)