jakttermer

har vargar även alfahonor? ja

Momentet då projektilen från ett handeldvapen träffar målet. anslag

Jakthundar som söker och hämtar dödat och skadskjutet vilt i vatten och på land. Retrievrar har speciellt goda egenskaper för detta. Apporterande hundar

Innebär att en jakthund på förarens kommando rusar fram och reser en fågel för att få den i skottläge. avancering

Eftersökshund som används för att hålla fast eller avliva det skadade viltet när jägaren inte kan få ett bra skott. avfångningshund

Avlivning av ett, ofta skadeskjutet, djur. avfångst

Skott från nära hålla som dödar skadat eller påskjutet (skadeskjutet) vilt avfångningsskott, fångskott

När viltet genom tvära sidohopp försöker förvilla sina förföljare avhopp

avser den kontrollerade och planerade avskjutningen av vilda djurpopulationer. beskattning

Huden som hjortdjurs nya utväxande horn täcks av bast

Horn, klätt med basthud som ej har fejats av. basthorn

En jägares placering bakom drevkedjan. bakpass

Hund som inte kan driva ensam utan som följer en annan mer erfaren jagande hund under drevet. blindpipa

Dubbelpipigt hagelgevär som har piporna liggande ovanför varandra bockbössa

Drevkedjans första uppställningsplats bog

Stopplinjen för drevfolket boghalt

Delen av drevområdet som ligger närmast bogen (drevkedjans första uppställningsplats). botten

Hagelammunition som i Sverige endast får användas med enkelpipiga hagelvapen vid jakt på dovvilt, vildsvin och i vissa fall mufflon. brenneke

Grop som vissa hjortarters hanar sparkar upp under brunsten brunstgrop, brollgrop, brölgrop

Hjortdjurens brunstrop eller brunstvrål. bröl

När är ett djur som drivs framåt av hund vänder tillbaka och springer av och an inom ett mindre område, då säger man att det ... buktar

Konstgjord fågel som placeras på land. bulvan

En ... är en biologisk term för en typ av omgivning, med naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma. biotop

Ett älghorn som saknar skovel. cervin, grenhorn, stånghorn

bestämmer hur tät hagelsvärmen som lämnar pipan är. choke, trångborrning

en hagelpipa som ger stor hagelspridning, på grund av cylinderborrning

En plats djuren uppsöker för att sova eller vila daglega

Populär benämning på Sveriges fyra största rovdjursarter: de fyra stora, lo, varg, brunbjörn, järv

hålsikte diopter

diopter hålsikte

ska vid drevjakt driva viltet mot en passkytt genom att föra oväsen och promenera i riktning mot passkytten. drevkarl

Jakthundar med mycket bra luktsinne som med skall följer viltets spår och vittring. Stövare, drever och tax är specialiserade på denna sorts jakt. drivande hundar

När den drivande hunden inte kan klara av en tappt, dvs. där han tappat viltets spår (vittring) dötappt

är eftersökshundar intresserade av oskadat vilt nej

Fjäderspända mekanismer längst bak på hagelvapnets pipa som kastar ut tomhylsorna när man bryter vapnet. ejektorer

Att föda upp och träna rovfåglar (främst falkar) för jakt och uppvisning. falkenering

Mångfalden av djur som finns i ett område fauna

skrapar bort basthuden mot träd och buskar. feja

Djurs förmåga att föda livskraftiga avkommor. Ju fler avkommor desto högre fertilitet

Mångfalden av växter som finns i ett område. flora

Drevkedjans ändpunkter. flyglar

De skyttar som vid drev- eller klappjakt placeras på skyttekedjans flyglar (drevkedjans ändpunkter). flygelskyttar

Skott mot flygande vilt flyktskott

Den plats där viltet regelbundet utfordras under vintern. foderplats

Grythund som tvingar en räv eller grävling att stanna på plats genom att ligga stilla framför och markera platsen med skall förliggare

Form av konservering som gör skinn mjukt och hållbart. garvning

djur som bor i gryt grävling, rödräv

Jakthundar som används till grytjakt. Vanligast är grythund, tax, terrier

Viktenhet på kula och drivladdning. Multiplicera med ... för att omvandla till gram. grains, 0.0648

Kula med öppen mantel och mjuk blyspets. Ger oftast dödliga skador som snabbt dödar viltet. Kallas även halvmantlad kula, blyspetskula

Kula omgiven av en hård stålmantel vilket gör att den har en stor genomträngningsförmåga och ofta passerar igenom djuret. Får i Sverige inte användas vid jakt på klövvilt och annat större vilt. helmantlad kula

Horn som bärs av en kapital dovhjort. helskovel

Honan hos vissa hjortdjur, efter andra levnadsårets slut. hind

hind kallas honan hos vissa ... efter ... levnadsårets slut hjortdjur, andra

Mantlad kula med ihålig spets. Det finns olika varianter av detta, men den är i regel utformad för att kulan ska öppna sig när den träffar målet. Används endast sparsamt vid jakt eftersom halvmantlad ammunition i allmänhet ger bättre resultat. hålspetsammunition

Arter som enligt lag endast får fällas med klass 1-ammunition. Vissa av arterna är fridlysta där skyddsjakt kan förekomma medan andra endast finns i vilthägn. Som detta räknas: högvilt, björn, dovhjort, kronhjort, mufflonfår, myskoxe, sikahjort, vildsvin, wapitihjort, varg, visent, vitsvanshjort, älg

Viltspår som går in i ett jaktområde eller gryt. Kallas även inspår, infot

Ett prov som bedömer jakthundars jaktliga kvaliteter. jaktprov

tiden för ett jaktår varar mellan 1 juli, 30 juni

... utgör den ... invändiga diametern i vapnets pipa kalibern, minsta

Gränsen mellan olika terrängtyper, exempelvis mellan skogsmark och öppen mark. kantzon

term för hjortdjurs maximala hornutveckling. kapital

Indelning av ... i klasser avsedda för jakt efter olika grupper av viltarter. Det är förbjudet att skjuta vilt med patron tillhörande ... klass än den som gäller för villebrådet i fråga. klassindelning, kulammunition, lägre

En träff i ryggraden, hjärnan eller i halskotpelaren leder ofta till en så kallad knall och falleffekt

främre delen av det öppna riktmedlet korn

Ett vapen med en hagelpipa överst och en kulpipa under. kombi

Ett särskilt viltrikt år. kronår

Läran om hunden. kynologi

Den största och tätaste delen av en hagelsvärm. kärnskott

Viltets viloplats. Kallas även säte, lega

Används främst för att för att begränsa rovdjursstammarnas ... storlek licensjakt, björn, varg, lo

Benämning på extra kraftigt laddade hagel- eller kulpatroner. magnum

Det hårda yttre metallhöljet kring blykärnan hos en kula mantel

Skott mot vilt som rör sig rakt mot skytten. Kallas även motskott, spetsskott

Vid skytte och jakt är ... den minnesbild du har av pipmynningen i förhållande till målet du precis träffat. målbild

De spår och den vittring som viltet lämnat efter sig då det förflyttat sig under natten. Kallas även nattslag, nattraj

Vid grytjakt betyder ... att gräva sig ned till den plats där grävlingen och hunden ligger. Bäst är att göra ... bakom hunden och villebrådet nedslag

Tillfälligt gryt som en skadskjuten eller hårt driven räv ibland uppsöker. nödgryt

Läran om fåglar. ornitologi

Älghorn som är skovelformat palmat

Avgränsad del av terrängen viltet brukar gå fram, speciellt om det är drivet. pass

Variation i storlek eller täthet hos ett djurbestånd över tiden eller mellan platser. populationsdynamik

En steril tupp som är resultatet av en parning mellan tjäder och orre. rackelhane

Ett jaktkulvapen som kan skjuta flera skott i relativt snabb följd. repeater

En älgtjur som "... ... ..." är så pass gammal att hornen blir mindre och får färre taggar för varje år. går på retur

Att avspåra ett område, ett ..., för att sedan avjaga det om avspårningen visade att det fanns vilt i området. Kallas även ringning, holmning, vängning, såt

Fåglars fjäderfällning när de byter fjäderdräkt. ruggning

Vid rävjakt är en ... en hund som snabbt får räven att lämna grytet. rävsprängare

Ett uttryck för pipornas placering när det gäller dubbelpipiga hagelgevär. sida vid sida

Den räta linjen från skyttens öga genom kikarsiktet till målet. siktlinje

Platsen där ... befann sig i skottlossningsögonblicket. skottplats, villebrådet

Kamouflerat skydd vid sjöfågeljakt i skärgården. skåre, skjutskärm

Jakt som kan tillåtas för att förhindra skador, till exempel för att hindra gäss från att äta stora mängder säd på åkrar. skyddsjakt

Den vitala vapendelen som för in patronen i patronläget och låser den där. slutstycke

Ta bort ändtarm, urinblåsa och könsorgan ur ett skjutet djur sota

Parningslek hos många fåglar. Man talar ofta om tjäder- och orr... spel

Grythund som driver ut viltet ur grytet till en väntande passkytt. sprängare

Fåglar som dagligen förflyttar sig mellan betesplatser till viloplatser och fåglar som flyttar ur landet på hösten. sträckfåglar

Jakthundar som stannar inför tryckande fågel och på kommando rusar fram och skrämmer upp den. Exempel: stående fågelhundar, breton, setter, pointer, korthårig vorsteh, strävhårig vorsteh

Jakthundar (vanligtvis älghundar) som genom ett rytmiskt skällande ståndskall får viltet att stanna upp så att jägaren/föraren kan smyga fram och fälla det. ställande hundar

Annat ord för spår stämpel

Jakthundar som söker av terrängen "under bössan" och reser upp viltet. De flesta sådana hundar är av typen spaniel, men även andra hundtyper kan användas vid jakt med dessa hundar stötande hund

Jaktterm vid skytte mot rörligt mål. Innebär att man skjuter med medföljande svängande vapenrörelse swing

Ett skadeskjutet djur som lägger sig ned för att vila (vilket de ofta gör om man inte stör dem direkt efter skadeskjutningen sårlega

Det avgränsade område som ska avjagas vid drev- eller klappjakt. såt

När hunden (under jakt med drivande hund) har förlorat kontakten med viltet och slutar skälla. tappt

En tall som betats så kraftigt av tjädertuppar att endast "tofsar" återstår av kvistarnas skott. tjädertall

Det spår som viltet, speciellt haren, lämnar under fodersökandet. traj

Jakthundar (vanligtvis ... ...) som söker upp vilt (främst skogsfågel) och markerar dess plats med sitt skall. Kallas även ... .... trädskällare, nordiska jaktspetsar, skällande fågelhundar

En hund som söker av terrängen och som håller sig så nära sin förare att denne med ett skott från sitt hagelgevär kan nå det vilt hunden reser. under bössan

En fågel som lyfter. uppflog

Viltets språng från sin dag- eller nattlega. uppsprång

Det ögonblick då hunden reser viltet ur legan när man bedriver jakt med drivande hund. upptag

Den som har tagit jägarexamen anses ha behov av fyra jaktvapen, vilket är den så kallade ... för jakt vapengarderoben

Oskrivna regler jägare emellan gällande säker vapenhantering, exempelvis: behandla alltid vapnet som om det vore laddat, rikta alltid vapnets mynning så att ingen kan skadas vid eventuellt vådaskott, bryt alltid hagelvapen så fort du inte ska skjuta. vapenkultur

Livsfarlig situation där vapnet eller del av vapnet går sönder i skottögonblicket. Beror oftast på att ett främmande föremål verkar som hinder i loppet, exempelvis: föregående skott, snö eller lera, patron med för lång hylsa/fel kaliber eller en överdriven mängd vapenfett. Kallas även vapensprängning, pipsprängning

Konstgjord fågel som placeras i vatten. vette

Samtliga åtgärder som hjälper vilt att överleva och ökar viltstammarna, exempelvis utfodring, anläggning av våtmarker och predatorkontroll. viltvård

Avgiften som alla som jagar i Sverige ska betala varje jaktår. Viltvårdsavgiften används bland annat till att främja viltvården och viltforskningen i Sverige. viltvårdsavgiften

Fonden där viltvårdsavgifterna samlas viltvårdsfonden

Essentiel del av ett vapen för att det ska kunna avfyras. vital vapendel

På vapen av ... (exempelvis ... ) betraktas kolv, baskyl och pipor som ... ... bryttyp, hagelgevär, vitala vapendelar

På vapen av bryttyp (exempelvis hagelgevär) betraktas ... som vitala vapendelar kolv, baskyl, pipor

Om vapnet saknar yttre hanar och har blindavfyrats/torrklickats (avfyrats utan patron) utgör ... vital vapendel. framstock, underbeslag

På kulvapen och hagelgevär med slutstycke betraktas ... som vitala vapendelar. slutstycke, pipa

För revolver betraktas ... som vital vapendel. trumma

För pistol betraktas ... som vitala vapendelar. slutstycke, mantel, pipa

Vid jakt med jakthund så brukar man skilja på direkt och indirekt .... Direkt ... kommer direkt från djuret, medan indirekt ... kommer från djurets spår. Hur denna sprids beror mycket på hur kuperat landskapet är, hur det blåser, vilken temperatur det är och vilken relativ luftfuktighet som råder. vittring

Vid jakt med jakthund så brukar man skilja på ... och ...vittring. ...vittring kommer från djuret, medan ... vittring kommer från djurets spår. Hur vittringen sprids beror mycket på hur ... landskapet är, hur det ..., vilken ... det är och vilken ... ... som råder. direkt, indirekt, kuperat, blåser, temperatur, relativ luftfuktighet

älghundar vit älghund, gråhund, jämthund, hälleforshund

läran om djuren zoologi

Click

Type

Listen

Games

Drucken