Journalistforskning tenta

All None Speichern

• I kursboken skriver Lennart Weibull om den partipresstruktur som tidigare dominerade i Sverige. Vilket var det främsta kännetecknet för partipressen? Partipressen präglades av en politiskt vinklad nyhetsbevakning.
• Under vilken tidsperiod skedde den avgörande förändringen i riktning mot en mer professionaliserad nyhetsjournalistik? 1960-1970 talet.
• I vilket land byggdes akademiska journalistutbildningar först ut? USA
• Vilket resultat kommer Jesper Strömbäck fram till i sin studie av kunskapseffekter av att se på TV-nyheter? Kunskapseffekten från att se på TV-nyheter är positiv.
• Enligt Jesper Strömbäck, Monika Djerf-Pierre och Adam Shehata finns det skäl att befara att medieutvecklingen leder till ökade kunskapsklyftor mellan politiskt intresserade och politiskt icke-intresserade. Varför? Ökat medieutbud gör att icke-politiskt intresserade konsumerar mindre nyheter än politiskt intresserade. Då ökar kunskapsklyftorna.
• Man kan diskutera om journalister är del en s.k. kreativ klass. Vad menade Florida (2006) med detta begrepp? Kreativ klass = teori om att storstadsområden med hög koncentration av teknologi, konstnärliga personer, och ett stort inslag homogena människor, står i samband med en hög nivå av ekonomisk utveckling. Det är en klass vars identiteter är mer grundade i deras roller som kreativa förmedlare.
• Forskning om invandring i medierna visar att rapporteringen ofta präglas av ”diskursiv diskriminering”, vad betyder det? Institutionell rasism. Där nyhetsvärde och mediearbetares fördomar bestämmer hur man rapporterar om invandrare.
• Journalistiken styrs bland annat av en professionell logik, vad innebär det? De professionella kontrollerar själva över sitt arbete genom att följa en standard och etik som formuleras inom professionen.
• Nygren tar upp ett antal förändringar som skett i den svenska journalistkåren över tid, nämn ett exempel på en sådan? Journalisterna har frigjort sig från kopplingar till det politiska systemet. Journalisterna har blivit en stark yrkesgrupp, även om det inte är en fullständig profession.
• Vilken filosofisk grund för journalistisk etik respektive journalistisk teori beskrivs i citatet? ”Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd.” (Publicistregler §8). Social ansvarsteori
• Normativa teorier handlar om hur något bör vara eller hur någon bör agera. Vad blir resultatet om man tar utgångspunkt i den moderna demokratiska periodens medieetik, gällande hur samhällsviktig information bör hanteras och förmedlas? "Socialt kontrakt" är ett vanligt begrepp när det kommer till den moderna demokratiska periodens medieetik. Samhälls information bör förmedlas av professionella journalister, därför ökade behovet av fler journalistutbildningar. Yrkesetiken styr hur medierna ska förhålla sig när de publicerar samhällsviktig information.
• ad är utmärkande för den konversationsanalytiska ansatsen (CA) i studier av journalistiska intervjuer? CA fokuserar på det "icke-naturliga" tillvägagångssättet i politiska intervjuer.
• Vad är innebörden i begreppet mediepopulism och hur kan populism komma till uttryck i journalistikens innehåll? Mediepopulism följer en logik som är särskilt gynnsam för den politiska populismen. Det är en journalistik som delar populismens fokus på kriser, kontroverser och tillkortakommanden hos de styrande. Det kan också vara att medierna sprider spektakulära uttalanden, avvikelser från det förväntade och tydliga kontroverser och att detta är precis vad populistiska partier levererar.
• Inom forskning om journalistikens praktik myntade Gaye Tuchman begreppet strategisk ritual för att skapa en bild av professionalism och objektivitet. Hur menar hon att detta görs? Genom journalistikens arbetsprocesser. Genom att presentera källor med olika åsikter och tydligt skilja mellan källor och åsikter.
• I Bengt Johanssons kapitel i Handbok för journalistikvetenskap diskuteras verifikationens princip som helt central för journalistik. Vad betyder begreppet? Journalistiska produkter måste vara baserade på sanning.
• I Bengt Johanssons kapitel i Handbok för journalistikvetenskap diskuteras den kritik som riktas mot objektivitetsidealet i journalistiken. Vilka former av kritik förekommer och vad innefattar kritiken? Den objektiva journalistiken är en myt, alla berättelser har ett perspektiv och den värderingsfria journalistiken bekräftar ofta status quo i samhället. Subjektivitet är att föredra över objektivitet. Journalistikens aktiva roll som granskare kräver att man tar ställning.
• I Bengt Johanssons kapitel i Handbok för journalistikvetenskap tas McQuails typologi över olika former av vinkling upp. Vilka fyra typer av vinkling nämns och ge exempel på vad dessa inbegriper. Propaganda. Partiskhet. Strukturell vinkling. Kulturell vinkling.
• Vad innebär det att klimatjournalistiken präglas av ”uppmärksamhetscykler”? Mediernas intresse för klimatjournalistiken är inte konstant utan ökar och minskar med tiden beroende på olika kontexter.
• Vad innebär det att miljöproblemen domesticeras i nyhetsbevakningen? De tas ner på en nivå som alldagliga folket kan förstå men också greppa. Det kan vara svårt att både veta vad som händer och förstå det, genom att miljöproblemen tas upp i media bidrar det till en ökad förståelse.
• Vilka aktörer dominerade i nyhetsjournalistiken om miljöfrågor på 1960-talet? Vetenskapsmän.
• Vilken appell är det som används i citatet: ”Ett helt land är samlat, i sorg, vrede och beslutsamhet. Jag vill först rikta mig direkt till er som idag sörjer någon ni har förlorat, eller oroas över någon som är skadad. Ni ska veta att hela Sverige är med er.”? Pathos.
• I en argumentation har man ett påstående (som man försöker övertyga mottagaren om) och en grund (orsaken till att mottagaren ska låta sig övertygas). Om man säger: ”Moderaterna byter ordförande för att stoppa raset i opinionsmätningarna” är ”Moderaterna byter ordförande” påståendet och ”för att stoppa raset i opinionsmätningarna” grunden. Men vad är då garanten, dvs. det som gör att påstående och grund hänger ihop? Byte av ordförande kommer att ge bättre opinionssiffror.
• Justitieminister Morgan Johansson, (S), kommenterade skjutningen i Malmö i augusti 2019 på Twitter: ”Vilka fega och avskyvärda odjur som ger sig på en nybliven mamma. Nu sätts alla tillgängliga resurser in för att gripa gärningsmännen så att de kan låsas in. De ska jagas till världens ände om det behövs. Kallblodiga mördare kan inte få gå lösa.” Vilka delar av tweeten kan sägas att vara uttryck för pathos, alltså med syfte att väcka känslor hos läsaren? Nybliven mamma. Fega och avskyvärda odjur. Kallblodiga mördare.
• Sverigedemokraternas rättpolitiske talesperson Adam Marttinen kommenterar samma händelse så här: ”Jag känner en fruktansvärd vrede inför ett så otroligt fegt och vidrigt agerande. De skyldiga ska veta att deras gärningar aldrig kommer glömmas, deras bästa alternativ är att frivilligt anmäla sig till polis och begära riktigt livstidsstraff i domstol där isoleringscell rekommenderas.” - Vilken argumentation ligger det underförstått i bemärkningen om att de skyldigas ”bästa alternativ” är att frivilligt anmäla sig till polis? Deras gärningar kommer aldrig att glömmas. Otroligt fegt och vidrigt agerande.
• Medielogik är en teori som beskriver en process; vad kännetecknar den processen? Att ett mediums innehåll beror på vad som passar dess format, organisation, yrkesmässiga former och behov av uppmärksamhet.
• Whites (1952) teori om gatekeeping har genom åren reviderats från sin ursprungliga betydelse; hur tolkas idag den teorin? Journalisterna och kåren som helhet agerar som "gatekeepers" och vaktar grinden som avgör vad som kommer ut till offentligheten.
• Vad handlar dagordningsteorin (agenda-setting theory) om? Med vilka påståenden kan man beskriva den teorin? Medias nyhetsurval påverkar vilka frågor som människor anser vara viktiga samhällsproblem, och därmed påverkar opinionen.
• Vad innebär begreppet intermedial dagordningseffekt om (intermedia agenda setting)? Intermedial dagordningseffekt beskriver hur aktörer, så som tongivande medier och större mediehus påverkar vilka samhällsfrågor andra medier anser är viktiga att ta upp.
• Vilka faktorer bidrog till att man inom forskningen vred frågan från ”Vad gör medier och information med människor?” till ”Vad gör människor med medier och information?”? Utvecklingen av forskningen gjorde att man insåg att förhållandet var mer konplex än vad man tidigare trott och att människors omgivning hade minst lika stor effekt på människors beteenden och attityder.
• Beskriv skillnaden i synsätt mellan den generaliserande ansatsen (positivism) och den fördjupade förståelsen (hermeneutik) när det gäller skälen till människors medieanvändning. Positivistiska ansatsen (=förutsäga och förklara val och effekter) kopplas till anvädningsforskning (uses and gratifications). Utgångspunkten för anvädningsteorin är att människor har vissa behov och de använder medier för att tillfredsställa dessa. Användningsteorin fokuserar därför på de sociala och psykologiska förklaringarna till vilka behov människor har, på vilka sätt människor använder sig av olika medier för att möta dess, och i vilken grad som anvädningen tillfredställer dessa behov. (för att får) Hermeneutiska ansatsen (=förstå meningsskapande och användadet i kontext) kopplas till receptionsforskning. Utgångspunkten för receptionsforskning är att publiken är aktiv, inte bara genom sitt val av medier och innehåll, utan också utifrån den tolkning som den gör av innehållet. Det finns också en interaktion mellan publiken och medieinnehållet, att det sprids vidare till olika parter. (för att de vill)
• Beskriv skillnaden i synsätt mellan den generaliserande ansatsen (positivism) och den fördjupade förståelsen (hermeneutik) när det gäller vilken inverkan eller effekter medier har på människors kunskaper, attityder och beteenden. Positivistiska ansatsen (=förutsäga och förklara val och effekter) utgår från att publiken är på en flytande skala av aktiv och passiv, och menar då att ju mer intresserad man är av något ju större förmåga har man att ta in innehållet. Även hur deras förväntningar möts. Hermeneutiska ansatsen (=förstå meningsskapande och användadet i kontext) menar att publiken kan ha olika erfarenheter och tolkningar av medier beroende på kulturell bakgrund, personliga erfarenheter och vilka kognitiva scheman personen har. Men enligt detta synsätt finns det tre typer av tolkningar: dominant/preferred reading (accepterar), förhandlande/negotiated reading (delvis instämmer), och oppositionell/oppositional reading (tolkar inte det som det var tänkt).
• Redogör för hur nya typer av kommunikationskanaler kan ha gjort att människor fått mer makt och inflytande över innehållet i medier. Digitaliseringen och sociala medier har lett till att publiken har övergått från användare till deltagare. Medieanvändare har fått mer makt och inflytande över innehållet eftersom de själva kan skapa eget.
• En publik som beskrivs utifrån innehåll hålls samman av? Specifika genrer
• Vilken är den övergripande, centrala frågan för användningsforskningen? Beteenden, attityder och vad människor får ut av att använda medier.
• Hur kännetecknas ritualiserad medieanvändning? Det syftar på att människor mer passivt använder medier och väljer olika typer av medier av vana eller för att fördriva tid.
• Hur betraktas publiken inom receptionsforskningen? Aktiv och tolkande.
• Teorin om medialisering kan också aktualiseras i diskussioner om nyhetsmediernas urval. Vad syftar den till i dessa sammanhang? Medialisering är en dynamisk process där medierna och deras format, krav och innehåll påverkar andra sfärer i samhället, inte minst politiken.
• Hur kan vi bäst förstå förhållandet mellan medier och myndigheter enligt Pallas, Fredriksson och Wedlin (2016)? Myndigheterna är en viktig informationskälla för media - myndigheterna är en viktig mellanhand mellan andra aktörer. Det är myndigheternas ansvar att belysa viktiga saker i samhället, eller ta upp saker som folk bör veta och medias ansvar att föra detta vidare till samhällets befolkning.
• Vilken av Schultz fyra dimensioner av medialisering kommer till uttryck när en myndighet utbildar all personal i hur de ska svara på frågor från journalister? Medialiseringen tar sig många olika uttryck men Winfried Schulz (2004) menar att den kan beskrivas utifrån fyra dimensioner; förlängning, ersättning, sammansmältning och anpassning. "Medialiseringens tredje dimension är sammansmältning som pekar mot att aktiviteter riktade mot medier har kommit att bli en viktig del av andra typer av aktiviteter eller arbetsuppgifter. En myndighet som låter medier vara en del av projektplaneringen genom att införa krav på medieplan för alla större projekt gör medier till en självklar del av myndighetsutövande. Men sammansmältning kan också handla om att mediekontakter blir en uttalad del av alla anställdas arbetsuppgifter inte bara de som är ett särskilt ansvar." Medier vävs in i aktiviteter, beslut och kommunikation - man låter medarbetarna lära sig om medier - upprätta en kommunikationsplan.
• Hur definierar Steensen och Westlund (2021) "platform presence"? Medierna har utvecklat sin närvaro på sociala medier.
• Vad heter de tre olika publiktyperna som diskuteras i Lewis & Westlund (2015)? Mottagare, aktiva deltagare, handelsvaror.
• I artikeln "The difference engine" undersöker Monika Djerf-Pierre sambandet (korrelationen) mellan olika globala indikatorer för jämställdhet och andelen kvinnliga nyhetssubjekt och reportrar. Var finner hon de starkaste korrelationerna? Högt antal kvinnliga nyhetssubjekt bidrar till en hög nivå av jämställdhet.
• I Sverige är 25 procent av befolkningen 60 eller äldre. Hur många av dem syns i mediebruset (media buzz) enligt Edström (2018)? 5 procent.
• Ålder och kön samverkar på olika sätt i medierna och hur det är kopplat till fördomar och stereotyper. När blev ålder en grund för diskriminering i svensk lagstiftning? 2009
• Kvinnokonventionen från 1979 är den mest ratificerade av alla FN:s konventioner. Vilken paragraf i kvinnokonventionen är framför allt relevant för journalister? 5A

All None Speichern