Juridik begrepp, LEX kap 4

The exercise was created 04.10.2022 by DavMih10. Anzahl Fragen: 57.




Fragen wählen (57)

Normally, all words in an exercise is used when performing the test and playing the games. You can choose to include only a subset of the words. This setting affects both the regular test, the games, and the printable tests.

All None

  • Administrativa påföljder Till exempel indraget körkort eller näringsförbud
  • Allmän domstol Domstol som avgör brottmål och tvistemål. Allmänna domstolar är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.
  • Allmänprevention Förebygga brott genom att avskräcka allmänheten från att begå brott
  • Arbetsdomstolen Specialdomstol som dömer i arbetsrättsliga mål.
  • Brott Handlande som enligt lag kan leda till straff.
  • Brottmål Ett mål där någon – oftast åklagaren genom allmänt åtal – yrkar att någon annan skall dömas till brottspåföljd för att ha begått en brottslig gärning. Enskilt åtal, som väcks av privatpersoner, är ovanliga.
  • Brottsbalken Samling av lagar som utgör den allmänna straffrätten
  • Böter Brottspåföljd och straff som innebär att den dömde ska betala pengar till staten.
  • Dispositiv rättsregel Regel som inte är tvingande, utan tillåter parterna att avtala på ett sätt som avviker från rättsregeln.
  • Förvaltningsdomstol Domstol som avgör mål rörande förvaltningsmyndigheters beslut enligt förvaltningsprocesslagen. Förvaltningsdomstolar är förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen.
  • Förvaltningsrätt Förvaltningsdomstol som dömer som första instans i förvaltningsmål.
  • Genkäromål Beteckning för det käromål – avseende ett motkrav – som svaranden (genkäranden) i ett mål kan rikta mot käranden (gensvaranden).
  • Gärning En förbjuden handling som kan innebära straffansvar för den som utför handlingen.
  • Hovrätt Domstolsinstans som prövar överklagade avgöranden från tingsrätter under dess domsaga (domkrets).
  • Högsta domstolen Den högsta allmänna domstolen som prövar mål av prejudikatsintresse som överklagats från någon hovrätt.
  • Högsta förvaltningsdomstolen Den högsta förvaltningsdomstolen (tidigare namn: Regeringsrätten) som prövar mål av prejudikatsintresse som överklagats från någon kammarrätt.
  • Justitiekanslern Regeringens högste ombudsman med uppgift att bevaka statens rätt och vara dess ”advokat”. JK är ensam åklagare i tryckfrihetsmål och får väcka åtal mot domare.
  • Justitieråd Titel för ledamot (domare) av Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.
  • Kammarrätt Domstolsinstans som prövar överklagade avgöranden från förvaltningsrätter under dess domsaga (domkrets).
  • Koncentrationsprincipen En av huvudprinciperna för en rättegång. Innebär att allt material ska läggas fram under en sammanhängande huvudförhandling.
  • Kontradiktoriska principen Processrättslig grundsats som innebär att ingen ska dömas utan att ha fått chansen att yttra sig (d v s ingen ska dömas ohörd).
  • Kriminalvården Den del av rättsväsendet som har hand om fängelse och liknande påföljder.
  • Kärande Den som framställer ett krav mot någon (svaranden) genom ansökan om stämning.
  • Käromål Den talan som käranden för, d v s yrkanden och grunder.
  • Lekmannadomare Domare som inte har någon juridisk utbildning. Nämndemän är lekmannadomare.
  • Marknadsdomstolen Specialdomstol som handlägger mål enligt bl a konkurrenslagen och marknadsföringslagen.
  • Muntlighetsprincipen En av huvudprinciperna för rättegången i allmän domstol enligt vilken allt processmaterial ska läggas fram muntligen. Bl a vittnen ska höras inför domstolen och får inte läsa innantill.
  • Målsägande Den mot vilken brott påstås vara begånget eller den som påstår sig lidit skada av brottet. Motpart till den tilltalade om han biträder åtalet eller har en skadeståndstalan.
  • Målsägandebiträde En jurist (ofta en advokat eller biträdande jurist på en advokatbyrå) som i vissa mål utses av domstolen att stödja och hjälpa en målsägande.
  • Nämndeman Lekmannadomare, d v s icke lagfaren domare som utses av politiska organ såsom kommunfullmäktige. Nämndemän finns i vissa mål i förvaltningsdomstolar och vid familjemål och brottmål vid tingsrätt och hovrätt.
  • Oaktsamhet Vårdslöshet, culpa.
  • Objektiva rekvisit De yttre förutsättningarna, omständigheterna, som krävs för att ett visst brott ska föreligga.
  • Offentlig rätt Rättsprocess där staten är den ena parten
  • Offentlighetsprincipen Princip som innebär dels att domstolsförhandlingar ska vara offentliga, dels att allmänna handlingar ska vara offentliga som huvudregel.
  • Omedelbarhetsprincipen En huvudprincip inom processrätten som innebär att endast det material som presenterats under huvudförhandlingen får läggas till grund för domen.
  • Ordningsbot Ordningsbot är en typ av böter som får utfärdas direkt av bl. a. polis och tullanställda
  • Process Rättegång.
  • Processrätt Regelsystem som styr rättegångsförfarandet.
  • Påföljder Straff: böter och fängelse. Andra påföljder: villkorlig dom, skyddstillsyn, särskild vård för unga samt särskild vård av missbrukare och psykiskt sjuka.
  • Rekvisit Villkor för att ett visst brott ska anses föreligga.
  • Sluten ungdomsvård Ungdomar som är mellan 15 och 18 år när de begår ett allvarligt brott kan dömas till sluten ungdomsvård. Det gäller för brott som annars skulle lett till fängelse. Straffet är tidsbestämt och avtjänas på särskilda ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse.
  • Specialdomstol Domstol vars inriktning är speciella mål, t ex Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.
  • Straff Formellt endast fängelse och böter.
  • Straffrätt Den del av juridiken som behandlar regler om brott och brottspåföljder.
  • Straffskala Det intervall, d v s övre och nedre gräns, inom vilket straffmätning ska ske. Exempelvis fängelse i lägst ett och högst tio år (grov misshandel). Kallas ibland strafflatitud.
  • Strafföreläggande Vid mindre allvarliga brott kan åklagare besluta om ett så kallat strafföreläggande i stället för att väcka åtal, vilket innebär att det inte blir någon rättegång.
  • Subjektiva rekvisit De förutsättningar avseende gärningsmannens insikt eller vetskap som krävs för att ett visst brott ska föreligga. Huvudregeln är att uppsåt krävs för brott. I det fall oaktsamhet räcker ska det särskilt skrivas ut i straffbestämmelsen.
  • Svarande Den som blir stämd vid tingsrätten, d v s kärandens motpart.
  • Svaromål Den talan som svaranden för, d v s inställning och grunder.
  • Tilltalad Den som blivit åtalad för brott.
  • Tingsfiskal Ej ordinarie, yngre domare vid tingsrätt.
  • Tingsnotarie Jurist som gör sin notarietjänstgöring vid tingsrätt.
  • Tingsrätt Allmän underrätt som är första instans vid de allmänna domstolarna.
  • Tvingande rättsregel Rättsregel som inte går att avtala bort.
  • Tvistemål Mål som rör civilrättsliga tvister (t ex familjerätt eller avtalsrätt).
  • Uppsåt Med vett och vilja, avsikt, dolus. Det finns olika former av uppsåt: direkt uppsåt, indirekt uppsåt och likgiltighetsuppsåt.
  • Villkorlig frigivning Frigivning från fängelse. Förutsätter att den dömde avtjänat minst 2/3 av straffet, dock minst en månad.

All None

(
Freigegebene Übung

https://spellic.com/ger/abfrage/juridik-begrepp-lex-kap-4.11138166.html

)