Juridik prov 17/10 KAP 4

All None Speichern

• Allmän domstol Domstol som avgör brottmål och tvistemål. Allmänna domstolar är tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen
• Arbetsdomstolen Specialdomstol som dömer i arbetsrättsliga mål
• Brott Handlande som enligt lag kan leda till straff
• Brottmål Ett mål där någon – oftast åklagaren genom allmänt åtal – yrkar att någon annan skall dömas till brottspåföljd för att ha begått en brottslig gärning. Enskilt åtal, som väcks av privatpersoner, är ovanliga
• Böter Brottspåföljd och straff som innebär att den dömde ska betala pengar till staten.
• Dispositiv rättsregel Regel som inte är tvingande, utan tillåter parterna att avtala på ett sätt som avviker från rättsregeln.
• Förvaltningsdomstol Domstol som avgör mål rörande förvaltningsmyndigheters beslut enligt förvaltningsprocesslagen. Förvaltningsdomstolar är förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen.
• Förvaltningsrätt Förvaltningsdomstol som dömer som första instans i förvaltningsmål.
• Genkäromål Beteckning för det käromål – avseende ett motkrav – som svaranden (genkäranden) i ett mål kan rikta mot käranden (gensvaranden).
• Hovrätt Domstolsinstans som prövar överklagade avgöranden från tingsrätter under dess domsaga (domkrets).
• Högsta domstolen Den högsta allmänna domstolen som prövar mål av prejudikatsintresse som överklagats från någon hovrätt.
• Högsta förvaltningsdomstolen Den högsta förvaltningsdomstolen (tidigare namn: domstolen Regeringsrätten) som prövar mål av prejudikatsintresse
• Indispositiva tvistemål Indispositiva tvistemål Tvistemål där parterna inte fritt kan förlikas (komma överens) om vad som helst. Parterna disponerar inte över föremålet för tvisten – t ex var ett barn ska bo – och domstolen är inte bunden av parternas inställn
• Justitiekanslern Regeringens högste ombudsman med uppgift att bevaka statens rätt och vara dess ”advokat”. JK är ensam åklagare i tryckfrihetsmål och får väcka åtal mot domare.
• Justitieråd Justitieråd Titel för ledamot (domare) av Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen
• Kammarrätt Domstolsinstans som prövar överklagade avgöranden från förvaltningsrätter under dess domsaga (domkrets).
• Koncentrationsprincipen En av huvudprinciperna för en rättegång. Innebär att allt material ska läggas fram under en sammanhängande huvudförhandling.
• Kontradiktoriska principen Processrättslig grundsats som innebär att ingen ska dömas utan att ha fått chansen att yttra sig (d v s ingen ska dömas ohörd)
• Kärande Den som framställer ett krav mot någon (svaranden) genom ansökan om stämning
• Käromål Den talan som käranden för, d v s yrkanden och grunder
• Lekmannadomare Domare som inte har någon juridisk utbildning. Nämndemän är lekmannadomare
• Marknadsdomstolen Specialdomstol som handlägger mål enligt bl a konkurrenslagen och marknadsföringslagen.
• Muntlighetsprincipen En av huvudprinciperna för rättegången i allmän domstol enligt vilken allt processmaterial ska läggas fram muntligen. Bl a vittnen ska höras inför domstolen och får inte läsa innantill
• Målsägande Den mot vilken brott påstås vara begånget eller den som påstår sig lidit skada av brottet. Motpart till den tilltalade om han biträder åtalet eller har en skadeståndstalan.
• Målsägandebiträde En jurist (ofta en advokat eller biträdande jurist på en advokatbyrå) som i vissa mål utses av domstolen att stödja och hjälpa en målsägande
• Nämndeman Lekmannadomare, d v s icke lagfaren domare som utses av politiska organ såsom kommunfullmäktige. Nämndemän finns i vissa mål i förvaltningsdomstolar och vid familjemål och brottmål vid tingsrätt och hovrätt.
• Oaktsamhet Vårdslöshet, culpa.
• Objektiva rekvisit De yttre förutsättningarna, omständigheterna, som krävs för att ett visst brott ska föreligga.
• Offentlighetsprincipen Princip som innebär dels att domstolsförhandlingar ska vara offentliga, dels att allmänna handlingar ska vara offentliga som huvudregel
• Omedelbarhetsprincipen En huvudprincip inom processrätten som innebär att endast det material som presenterats under huvudförhandlingen får läggas till grund för domen
• Process Rättegång
• Processrätt Regelsystem som styr rättegångsförfarandet
• Specialdomstol Domstol vars inriktning är speciella mål, t ex Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.
• Straf Endast böter och fängelse är straff enligt lagens definition.
• Straffrätt Den del av juridiken som behandlar regler om brott och brottspåföljder
• Straffskala Det intervall, d v s övre och nedre gräns, inom vilket straffmätning ska ske. Exempelvis fängelse i lägst ett och högst tio år (grov misshandel). Kallas ibland strafflatitud.
• Subjektiva rekvisit De förutsättningar avseende gärningsmannens insikt eller vetskap som krävs för att ett visst brott ska föreligga. Huvudregeln är att uppsåt krävs för brott. I det fall oaktsamhet räcker ska det särskilt skrivas ut i straffbestämmelsen.
• Svarande Den som blir stämd vid tingsrätten, d v s kärandens motpart
• Svaromål Den talan som svaranden för, d v s inställning och grunder
• Tilltalad Den som blivit åtalad för brott.
• Tingsfiskal Ej ordinarie, yngre domare vid tingsrätt
• Tingsnotarie Jurist som gör sin notarietjänstgöring vid tingsrätt.
• Tingsrätt Allmän underrätt som är första instans vid de allmänna domstolarna
• Tvingande rättsregel Rättsregel som inte går att avtala bort.
• Tvistemål Mål som rör civilrättsliga tvister (t ex familjerätt eller avtalsrätt)
• Uppsåt Med vett och vilja, avsikt, dolus. Det finns olika former av uppsåt: direkt uppsåt, indirekt uppsåt och likgiltighetsuppsåt
• Villkorlig frigivning Frigivning från fängelse. Förutsätter att den dömde avtjänat minst 2/3 av straffet, dock minst en månad
• dispositiva tvistemål Den vanligaste typen av tvistemål är de som är dispositiva. I dispositiva mål får inte domstol självt döma att någon av parterna ska få mer än vad som begärts
• indispositiva tvistemål inte tillåtet för parterna att lösa tvisten genom en förlikningsförhandling.
• förenklade tvistemål handläggs enligt ett undantag i rättegångsbalken, på grund av att värdet av det som yrkas i målet uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet
• kärende person som i en rättegång framställer krav (käromål) mot en annan (svarande)
• käromål En person som vill inleda en rättegång mot någon gör detta genom att ansöka om stämning hos tingsrätten
• yrkande krav, begäran
• förhandlingsprincipen är en så kallad processrättslig princip som förklarar parternas inflytande i rättegången.
• kontradiktoriska principen ingen får dömas ohörd
• muntlighetsprincipen vittnen och parter ska höras muntligen, och att parterna som huvudregel inte får ge in eller läsa upp skriftliga inlagor (dvs ett uppläsningsförbud).
• omedelbartshetsprincipen är en processrättslig princip som innebär att rättens dom endast får grundas på vad som förekommit vid huvudförhandlingen
• koncentrationsprincipen Principen att huvudförhandlingen i en rättegång ska ske utan avbrott.
• offentlighetsprincipen var och en har rätt att ta del av allmäna förhandlingar
• principen om rättvis rättegång Det handlar bland annat om att var och en är berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid, inför en oavhängig och opartisk domstol samt att domen avkunnas offentligt.
• åtal är en talan vid domstol om ansvar för brott. Åtal väcks vanligen av åklagare, som har åtalsplikt.

All None Speichern